Ledare som utövar maktmissbruk och predikar om sig själva får dig att känna dig som en stinkande hund.

Vad gör församlingen? - Präktighet eller äkta kristen tro?

MISSION. Under min resa här i USA har Herren öppnat mina ögon och talat till mig. Jag har länge förundrats varför församlingarna i våra länder inte växer och varför folk inte är intresserade av att komma till församlingarna. Mitt stora dilemma har varit alla de nyfrälsta som efter en tid blivit sårade och lämnat församlingen.

Då vi blir frälsta föds vi på nytt. Då ett barn föds så behöver det tillsyn och mat regelbundet då barnet inte sover. Då barnet växer upp klarar det sig själv längre stunder i gången. Det är samma sak med en nyfrälst själ, det är ett barn som behöver stöd, mat och tillsyn mera än en eller två dagar i veckan, typ onsdag och söndag.

År 2012 besökte jag en församling som precis hade startat. Deras inriktning var att ta emot trasiga människor. Missbrukare och sådana som i många kristna människors ögon inte är värt någonting. De hade då sex medlemmar och ett hyreshus där de hade några behövande att bo med en övervakare.

Nu sju år senare hade de flyttat till en ny stor byggnad. Där fanns verkstäder och de hade olika verksamheter för att få in medel. Idag har de 180 medlemmar och 23 hus där människor i nöd för bo. De umgås ständigt, inte bara onsdag och söndag.

Det som grep mig var en tisdag kväll men 160 personer lovsjunga Jesus och gå ner på knä inför honom. Det var en mäktig atmosfär i lovsången och tillbedjan. Kom ihåg att dessa människor är de som vi själva satt åt sidan och valt att antingen leva en präktighetskristendom eller satsa allt på utlänningar och glömma våra egna.

Det avgörande i dessa människors växande kärlek till Jesus är att de har lovsång och gudstjänster varje kväll förutom lördag. Jag tror detta är nyckeln till att i våra länder också få de som kommer till tro att hållas i tron. Att få se mera människor komma till tro. Ett koncept som fungerar men troligtvis inte fungerar i Finland och Sverige. Där är det ju bara himalayapastorerna som skroderar om sig själva och trycker ner andra som får tjäna, inga andra duger. Det är dags för församlingarna att se över sina ledare och verkligen ta sig an de som Jesus bryr sig om.

Kalla det församling kyrka eller vad som helst. Det handlar inte on att vara präktig eller fisförnäm. Det handlar inte om att skryta om sina bravader mellan himalayas bergstoppar eller egna gärningar. Det handlar om människor i nöd. Läs i Bibeln vem Jesus kom för. Han kom för de som behövde en läkare och det gör Han ännu i denna dag.

Observera att jag inte drar ALLA församlingar under en och samma kam. Det finns församlingar som gör otroligt fina saker men det jag våndas över är att folk lämnar församlingarna då de inte blir sedda, inte blir hörda utan skuffas åt sidan som en stinkande hund.

Vill vi ha väckelse så är det nog bäst att sluta be om väckelse. Så länge vi lever i vår präktighet så kommer ingen väckelse. Jesus själv tog en tjänares gestalt. Dags för oss alla att bli varandras tjänare. Pastorer och prelater bör stiga ner från sina höga hästar eller hoppa ur sina stora skor och verkligen tjäna, precis som Jesus gjorde.