Påsk i Sölvesborg - Konferens i Folkkyrkan i Sölvesborg

ALLMÄNT. Påsken tillbringade jag i Folkkyrkan i Sölvesborg och denna påsk blev livförvandlande. Därav vill jag dela mina tankar och upplevelser från min blogg med Er här på Mickelsson punkt net.

Fredagens tankar om torsdagen

Efter att jag vandrat runt i staden och beundrat den annorlunda arkitekturen gick jag in på en liten Thai restaurang för att äta lunch. Asiatisk mat är god tycker jag och den är inte heller så ohälsosam. Skönt att sätta sig ner helt ensam i en restaurang, plocka åt sig av buffén och bara njuta. Så här långt hade det varit en fantastisk dag och jag gick tillbaka till mitt rum där jag studerade och lyssnade på en mycket bra predikan av evangelist Daniel Kolenda. Ett budskap om att vi skall klä oss i Kristus Jesus. Efter en tupplur gick jag ytterligare en runda på staden, var och handlade lite förnödenheter och kom tillbaka till hotellet för att göra mig klar inför konferensens första möte.

Mötet inleddes av Pastor Tommy Lilja som hälsade alla välkomna! Kyrkan var fullsatt, det fanns några platser här och där men nu på fredag och lördag kommer det nog säkert att vara riktigt fullt. Atmosfären var stark genast från början och redan i inledningsbönen kände jag en stark närvaro av Den Helige Ande. Det var fem före så att inte tårarna skulle ha börjat rinna ur mina ögon, en fantastisk och kärleksfull närvaro. Tommy berättade lite om helgens program och om konferensen. Sedan var det dags att lovsjunga Herren och det kändes verkligen som att jag skulle ha kommit hem. Lovsångsteamet skötte sig utmärkt och glädjen och passionen i deras skapelser smittade av sig. Jag måste nog erkänna att jag är aningen stel jämfört med många av mina svenska syskon, men inom mig var det rock and roll

Paige Junaeus predikade och hon hade ett aktuellt och ett starkt budskap om att tiden vi lever i är nu. Hon vittnade om sitt eget liv och om den egna familjen och uppmanade till att låta ungdomarna och de yngre i våra församlingar vara de som de är. Tänk att hon predikade om saker som jag gått och funderat på de senaste dagarna. Jag har upplevt att det i våra församlingar är alltför mycket äldre som säger till de yngre hur de skall vara och vad de skall göra. Paige påpekade att ifall vi stöter bort de yngre genom att säga: -Nej, nej så kan du inte göra! eller: – Nej, nej så får du inte göra, du skall göra så här som vi gjort i 50 år. Hon till och med sade något som skulle ha fått många äldre kyrkoledare och församlings äldste att tappa hakan då hon bestämt sade att vi måste låta ungdomarna ha sin stil och sin musik. Ifall vi tvingar på dem gamla traditioner och gårdagens sätt att leva, ja då dör våra församlingar ut.

Självklart måste vi vägleda dem och allt vi gör måste ske i kärlek. Hon berättade om sin son som rivit upp allt som familjen hade planterat med rötterna och kastat upp allt i luften. Han hade studerat teologi och kom hem och hade sina egna uppfattningar. Pappan hade först strängt och bestämt sagt ”så kan du inte göra, du skall göra som vi alltid har gjort”. Dock kom de underfund med att detta var fel taktik. De lät sonen gå igenom det han gick igenom och lyssnade och stödde honom i den uppfattning han hade och gav allt en chans. Då tiden var mogen föll allt tillbaka på sina platser och pojken kunde konstatera att dörren till föräldrarnas hjärta var öppet och att de lyssnade på honom. En point som verkligen talade till mig var då hon sade att ifall vi bara säger nej, nej, ja då slutar våra barn berätta och dela saker med oss. Då håller de sakerna för sig själva i stället. Det var en underbar kväll och jag fick mycket ut av förkunnelsen.

Dock måste jag nog säga att förnyelse inte får gå för snabbt enligt mitt tycke och att allt dock bör vara i enlighet med Guds ord. Jag har haft nåden att få världens bästa äldre syskon i min församling och dessa säger inte nej, nej till mig då jag berättar vad jag tycker och vad jag tänker och vad jag tror. Nu förstår jag att de lyssnar på mig och låter mig gå igenom det jag går igenom för varje dag. Självklart blir jag tillrättavisad ibland och rätt ofta men allt sker i kärlek. Jag är tacksam för de äldre syskon jag har, inte bara i min församling utan runt om i världen. Helt plötsligt ändrar mitt perspektiv och min familj blir jätte stor. Tänk så många syskon vi är i Guds familj! Vore det inte dags för Kristi kropp att inse att vi alla är på väg till samma himmel och börja älska varandra och vara ett. Vi kan ha olika åsikter och olika uppfattning men Jesus är alltid densamme.

Slutsumman av gårdagen var fullständig. Jag hade en underbar dag och en underbar kväll. Det var skönt att träffa människor jag träffat tidigare och jag förstår de som kommer hit år efter år efter år. Det ÄR något speciellt med Folkkyrkan i Sölvesborg och jag tycker att en stor del av vårt lands ledare och blivande ledare borde ta del av Pastor Tommy Liljas undervisning. Jordnära och biblisk! Missa honom inte då han besöker Frank Mangs Center i sommar och håller en mini bibelskola under Mangsveckan 11-14 augusti. Idag är en ny dag med ny nåd och nu följer tre möten i Folkkyrkan.

Lördagens tankar om långfredagen

Andligen sätt är ordet ”starkt” endast förnamnet. Morgonen inleddes med ett möte där Pastor Tommy Lilja predikade och detta gjorde han mycket bra med hjälp av en tennisboll. ”Bounce back” var temat för morgonens predikan och det handlade om att Gud använder vår fall som katapulter för att lyfta upp oss ur våra misslyckanden. Vi får bara lita på att Gud alltid finns där för oss och lyfter upp oss då det är dags. Alla människor begår misstag och faller och egentligen är det DÅ vi får se och uppleva Gud lyfta upp oss. I mitt liv känns det som om Gud får lyfta upp mig från olika ställen gång på gång.Tacksam är jag för att jag har sluppit att falla tillbaka till missbruket men vi har alla synd i våra liv och Guds vilja ÄR att vi skall lägga ifrån oss synder även om vi är förlåtna för våra tidigare synder, de synder vi nu gör och våra kommande synder. Tänk att Jesus tog ALL vår synd på sig då han dog på korset.

Följande möte började kl. 15.00 och innan dess hade jag tillbringat lite tid med min broder Christer Borg som jag för första gången träffade i Kvevlax Missionskyrka under ett helandemöte men som jag senare även kom att träffa i Lakeland, Florida. Sedan dess har vi träffats lite nu som då och bytt lite erfarenheter. Nu träffades vi igen och vi hade en mycket givande pratstund. Han höll även offertalet under eftermiddagens möte.

Eftermiddagens predikant hade jag aldrig hört för men nog hans namn. Hans Weichbrodt är präst och inbokad på Missionskyrkan i Finlands årskonferens som hålls på Frank Mangs Center i Närpes 8-12 juni. En stor överraskning för mig och ett underbart vittnesbörd. Han vittnade om hur han som vapenvägrare till sist hade hamnat i fängelse och hur det egentligen var Guds vilja att han satt en tid i fängelset. Han predikade om samma sak som han predikade om första gången i fängelset på fångarnas egen begäran, om korset. Gud har också försett denna broder med humor. Sådana behövs det mer av bland dagens predikanter, pastorer och präster. Jag tror personligen att denna broder kommer att ha en betydande roll för hela Svenska Kyrkan och dess framtid. En otroligt smord broder med karaktär och hans sätt att måla upp evangeliet går ingen över huvudet. Då jag satt och lyssnade på Hans Weichbrodt som predikade om ingen annan än Jesus då Han vandrade på jorden var det verkligen som om man skulle ha varit med. Jesus VAR närvarande.

Kvällsmötet var fullsatt och syster Paige Junaeus inledde mötet med bön varefter det blev lovsång. Jag måste säga att lovsångsteamet sköter sig utmärkt och jag undrar om inte Gud för dem uppenbarat att det är bättre att låtarna inte går i alltför höga tonarter. Det har varit skönt att kunna sjunga med under samtliga möten utan att behöva anstränga sig för att komma högt. Män är ofta inte skapta med höga röster, därför borde man nog tänka på tonarten då man ställer sig upp och leder lovsång i en församling där det finns män. Det handlar liksom inte bara om den som ställer sig upp och sjunger och hur duktig han eller hon är utan att vi TILLSAMMANS får komma inför Gud och lovsjunga och prisa Honom. Jag tycker verkligen om detta team, ingen av dem har en sådan attityd att de skulle upphäva sig själva eller att det skulle handla om deras uppträdande utan här får man verkligen uppleva att det är ÄKTA.

Sedan blev det min tur. Jag har lovat att inte säga att Tommy Lilja sade att jag inte får säga att jag endast får sjunga två låtar eller att jag har fått allt för lite tid på mig. Jag hade tänkt spela två av mina egna lugna låtar för jag vet att Tommy Lilja tycker om rock versionen av ”Amazing Grace” och att han högst antagligen skulle ha bett om den som ett extranummer. Dock hände något och jag valde att svälja den stolthet som fanns inom mig och jag började med ”Amazing Grace” och församlingen var verkligen med i svängarna. Sedan fick jag äran att ge en liten del av mitt vittnesbörd och jag lyckades få fram det mest väsentliga på fem minuter, mitt möte med Jesus på dödsbädden. Det kändes mäktigt och Den Helige Ande var närvarande på ett påtagligt sätt. Alltför sällan grips jag av en sådan tacksamhet som jag gjorde denna kväll och tårarna var nära att rinna ner för min kind. Vad har jag gjort för att få vara med om det jag är med om idag. Att sitta och berätta för en fullsatt kyrka om mitt liv och om Jesus? Jag har inte gjort någonting utan allt har jag fått utan Guds nåd och kärlek. Jag ansåg att det var lämpligt att avsluta min andel med låten ”Thankful” och det kändes verkligen rätt att sjunga denna låt som jag fått av Herren. Ett Bibelord som jag verkligen kan skriva under är ur Psalm 40, verserna 2 och 3:

”Jag väntade ivrigt på HERREN, och han böjde sig till mig och hörde mitt rop. Han drog mig upp ur fördärvets grop, ur den djupa dyn. Han ställde mina fötter på en klippa och gjorde mina steg fasta. Han lade i min mun en ny sång, en lovsång till vår Gud. Många skall se det och frukta, och de skall förtrösta på HERREN.”

Detta är verkligen vad som hänt i mitt liv och en av dessa sånger Herren lagt i min mun är just låten ”Thankful”.

Kvällens predikan av Pastor Tommy Lilja var av den karaktären man inte så ofta får vara med om på våra breddgrader. Kvällens möte var ett ”crusade möte” där han först visade en video från olika möten i tredje världen. Det var gripande att se hur mycket människor som blir frälsta och hur stor nöden är i dessa länder. Speciellt då Tommy berättade om barnen som vid tio års ålder är utsatta för brottslighet och prostitution, droger och sjukdomar. PTL-Ministries ordnar kampanjer och hjälper dessa utsatta barn. Vilket fantastiskt arbete!

Pastor Tommy Lija, en annan fantastisk predikant lyckades verkligen med att få Guds rike att landa i Sölvesborg, Sverige denna kväll. Han målade upp kraften och Jesus på ett radikalt och äkta sätt. Ingen glansbilds Jesus utan den riktige Jesus från Nazareth, Jesus, Guds Son. Många gick fram och fick förbön och jag vandrade tillbaka till mitt hotel, välfylld av Den Helige Ande och lite full av det NYA vinet från himlen. Alltså var det en fantastisk och livsförvandlande dag! Guds rike ÄR verkligen här NU!

Söndagens tankar om lördagen

Efter att ha sovit en god natts sömn vaknade jag och vandrade till Folkkyrkan här i Sölvesborg, Sverige. Klockan vad 09.00 då vi hade ”distansträff” med de som studerar på distansbibelskolan vid PTL-Ministries. Intressant och trevligt att se alla andra studiekamrater, bröder och systrar. Ett kort informations tillfälle där diverse praktiska saker diskuterades. Efter distansträffen var det dags för påsklördagens första möte och det var Paige Junaeus som fortsatte sin predikan om den kommande generationen och hur viktigt det är få oss att vara fäder och mödrar till dessa. Hur viktigt det är att vi som Kristi kropp blir fäder till de som är faderlösa. Hon hade många fantastiska vittnesbörd om personer i hennes närhet som fått ett nytt liv genom församlingen, Kristi kropp. Detta ÄR vår uppgift här på jorden.

Efter mötet tog jag en promenad i den vackra staden och umgicks med olika människor jag träffat under konferensen. Det känns bra att få träffa mer och mer kristna människor, genom våra personliga vittnesbörd öppnar vi upp för varandra att se vad GUD har gjort i varandras liv och personligen tycker jag att detta är mycket uppmuntrande. Speciellt att se hur GUD berör och hjälper människor individuellt och hur HAN ser våra olikheter. Därför kan man inte säga att det som GUD gjort för mig skall eller behöver ske på exakt samma sätt i någon annans liv. Tänk vilken stor GUD vi har som bemöter alla personligen och individuellt. Jesus ÄR densamme, igår, idag och i evighet. Dock ändras världen runt om oss och det gäller att anpassa oss till nuet vi lever i idag. Annars kan vi nog snabbt bli gammalmodiga och vi förstår inte dagens värld. Det är viktigt att hålla oss uppdaterade med den värld vi lever i.

Eftermiddagsmötet började klockan 15.00 och då var det Tim Storey från USA som predikade Guds ord. Vad annat kan man kalla Tim Storey än väldigt ”amerikansk”, men det beror säkert på att han ÄR amerikan, född i 2 november 1960 i Lynwood, Californien. Han växte upp i en stor familj, en kristen familj och började läsa teologi. Han träffade Dr. Morris Cerullo på en restaurang i ett tidigt skede i sitt liv och detta möte kom att förändra hans liv. En kort tid senare predikade han för första gången någonsin, då i Afrika för 15.000 personer.

Sedan dess har Tim Storey hållit på med många olika saker. Han är väl främst känd som en av de större evangelisterna och har predikat i de största församlingarna runt om i världen. Han har rest i över 60 länder och han är känd för sina bibelstudier i Hollywood bland filmstjärnor, idrottsmän, popstjärnor och andra celebriteter. Quincy Jones, Robert Downey Jr., Hillary Clinton och Jack Lemon är endast några av de kändisar som har Tim Storey som ”life coach”.

Hans budskap var klart och tydligt. Han predikade om skillnaden mellan en god idé och en GOD ide´. Ofta har vi goda saker som vi själva kommit upp med men ännu oftare har GUD något mycket större för vårt liv. GUD har verkligen planerat våra steg och han berättade om många människor som egentligen inte varit något i sig men som plötsligt fått en karriär genom att vandra i GUDS idé och plan för deras liv. Kvällens möte var ännu lika starkt. Jag sjön min låt ”It´s a Miracle” i början av kvällen och jag tror nog att det gick hem. Varför skulle folk annars klappa takten ifall de inte tyckte om det. Tim Storey fortsatte sin predikan och bad också för sjuka. Guds närvaro var stark på ett påtagligt sätt och då över 80 år unga damer börjar springa runt utan värk i kyrkan och prisa Herren, ja DÅ vet man minsann att HAN är mitt bland oss. Det blev rätt vilt emot slutet och Gud rörde vid många människor. Skulle någon ofrälst ha kommit in denna kväll emot småtimmarna skulle han eller hon nog fått en chock. Dock gick allt till i GUDS härlighet och här var det inte frågan om teater eller föreställning. Här var det äkta! GUD VAR närvarande! Lycklig, salig men trött vandrade jag hem till hotellet. Dagen hade varit lång, intensiv men givande. Det finns inget som går upp emot att vara i Guds närvaro men en sak är säker. Man blir trött och sover bra.

Tisdagens tankar om söndag och måndag

I söndags var det sista dagen på konferensen och USA predikanten och life coachen Tim Storey predikade under bägge mötena. Han uppmuntrade verkligen alla under bägge mötena och delade med sig av sina erfarenheter. Personligen tycker jag alltid att det är intressant att lyssna på de som vandrat i tron längre och som verkligen gjort något. Tim Storey har ju hunnit med hur mycket som helst och han skulle garanterat ha haft mycket mer att berätta om. Jag fick mycket ut av hans budskap och uppmuntran. Det vi verkligen behöver är predikanter och evangelister som uppmuntrar oss alla och tar fram det positiva. Det finns alltför många som klagar och ser på det negativa, för att inte tala om de som upphöjer sig själva och sina missionsresor till fjärran länder. Det är rätt ledsamt att höra dylika predikningar om hur starkt och bra det är eller har varit under någon kampanj i något fjärran land och hur dåligt det är i hemlandet. Sådana predikningar gynnar ingen och det sår bara otro, tvivel och bitterhet. Till sin hjälp hade Storey denna söndag sin storasyster Paige Junaeus som undervisade om smörjelsen. Klart och tydligt förkunnade hon att det inte finns någonting vi kan göra för att få smörjelsen. Vi kan inte köpa den vare sig med pengar eller våra egna gärningar. Vi kan bara lyssna in Gud och ta emot det HAN vill ge till oss och det vi ber om så får vi enligt Guds ord. Det finns allt för många som tycker att de själva har fått någon special smörjelse och som upphöjer sig själva. Samtidigt förkunnar de hur de förtjänat smörjelsen trots att fallet inte är sådant. Jag tror att vi får vara väldigt försiktiga i dessa sista tider. Enligt Guds ord skall falska messiasgestalter och profeter ploppa upp som svampar i mossen och i församlingarna skall det finnas vargar i fårakläder. Det märks verkligen idag att vi lever i den sista tiden. Man hittar på överandlighet och religion samt en massa andra skumheter. Det som var bra under konferensen och som jag tyckte om var att det predikades evangelium. Jesus och inget annat än Jesus!

Tommy Lilja berättade också om deras missionsarbete och allt var självklart. Det råder ingen tvekan om att Folkkyrkan och PTL-Ministries gör ett fantastiskt arbete och han visade videon från missionsfältet. Jag tycker att alla som är utsända till fjärran länder bra kunde visa en film med folkmassorna, miraklen och vad som sker under resorna så att det inte bara blir tomt prat och skryt. Ser man med egna ögon vad som har skett så växer även tron och allt blir helt plötsligt verkligt. Jag tycker det var fantastiskt att höra och se vad de gör för gatubarnen bland annat i Etiopien. Tårar rann ner för min kind då Lilja tog upp en liten flicka i famnen som skulle ha gått en tidig död och ett elände till mötes ifall hon inte skulle ha fått hjälp via Kristi kropp. Fantastiskt arbete som verkligen skapar skillnad i världen.

En annan fin sak som delades ut var avgångsbetyg från distans bibelskolan. Det var en salig skara som fick sina avgångsbetyg. De hade nu studerat fem terminer vilket motsvarade ett år i Bibelskola. Jag är tacksam för att även jag hittat denna bibelskola, jag vill verkligen lära mig mer om skriften och allt som hör till. Efter att ha besökt Folkkyrkan har jag också kommit underfund med att jag verkligen kan lita på det som lärs ut och att det är den bibliska sanningen och ingenting annat.

Efter det sista mötet sökte sig konferensfolket ut ur Folkkyrkan och alla verkade vara mycket nöjda, fyllda av Den Helige Ande men också trötta. Det har verkligen varit intensiva dagar och det var en mycket trött men tacksam Pontus J. Back som vandrade till Stadshotellet i Sölvesborg och lade sig. Jag hade inga problem med att somna denna kväll och jag sov som en stock!

På måndagen var det dags att börja söka sig hemåt. Dock var mitt flyg inte bokat förrän idag, tisdag men jag och broder Nisse Eden som hämtade mig från flygfältet i Malmö begav oss på en utflykt till Köpenhamn. Med oss hade vi Tim Storey som vi lämnade där. Vi hade många fina diskussioner och det var ett privilegium att få spendera lite tid tillsammans med Tim och lära känna honom lite på det personliga planet. En sann Guds man med många visa ord till en som är relativt ny i tron. Vi får verkligen se vad Gud har på gång, Tim kommer att vara i Galveston, Texas samtidigt som vi är där i höst med Ambasssadors For Jesus Christ Motorcycle Ministry och det var hans initiativ att vi skulle hålla kontakten och ses i Texas. Efter att ha ätit en bit mat tillsammans i vackra Nyhamn åkte jag och Nisse tillbaka till Sverige och jag checkade in på ett hotell i Malmö och tog det mycket lugnt denna måndagskväll.

Minibibelskola i Närpes

I sommar under Mangsveckan är det alltså dags för en "minibibelskola" med Pastor Tommy Lilja. Denna är något som jag verkligen rekommenderar för den som vill lära sig mer om att leva i tron. Läs mera på: http://www.frankmangscenter.fi/?ART=126&UM=3