Basse, Isak och Jenny

Fila by Night

ALLMÄNT. Tillbringa en natt med ett drös härjande killar och några filmer i en öde församlingsvåning? Tja varför inte, det var iallafall vad vi gjorde.

Kanske du inte visste det. Men bland de vanliga härliga människorna som strömmade till förra veckans Worship Night i Filadelfia gömde sig församlingens tonårsgrupp som traditionellt samlas på lördagkvällar. Ja, gömde sig e kanske fel ord, för de belamrade kansliet med packning som kunde ha räckt för en vecka, minst, och belastade det allmänna ljudrummet med träffande iaktagelser. Jep, de kan vara lite högljudda ibland,men ingen fara.

Efter störtskön lovsång predikade Jonathan Witick träffande om att Gud har en plan för varenda en och att man ska våga hålla fast vid sina drömmar. När jag snackade med killarna efteråt verkade åtminstone den senare delen ha fastnat, bra så.

Då de sista eftersläntrarna makat sig hem i god tid efter tolv eller så efter kvällserveringen (som förresten var extra lyxig, tack Barbros cell!) började natten på allvar. För tie killar och två flickor tog det inte mindre än en timme att rigga upp den nyinköpta storskärmen, koppla videokanonmojängen rätt OCH få ljudet att fungera. Fantastiskt altså! Under högljutt prasslande med påsar och lite stoj rullade första filmen igång.

Man ska dock komma ihåg att det var fredag kväll,ja natt, efter en lång tung vecka och att det är helt okej att somna mitt under filmen(erna). Flickorna beslöt sig därför vid femtiden att bädda ut soffan på kansliet och sjunka ihop där. Efteråt fick vi höra att killarna fått tyst på varandra först vid sju efter visst stökande med sovplatser.

Inbrottstjuvarna som väckte oss vid nietiden visade sig vara ingen mindre än Johan, Miko och Ise-Lin som absolut måste kopera nånting exakt då. Men de va helt okej, vi var nästan påväg att vakna ändå. Morgonmålet var också en saga för sig med trötta och övertrötta ungdomar. Innan de små blev hämtade av respektive avochankörare hann vi med ännu mer film. Det inväntade kuddkriget bröt också ut.Eller var de repris? Efteråt kommenterade ungdomsledaren att "vi överlevde ju!". Och det gjorde vi faktiskt.

Jakob
Callis mixrtar med ljudet
Kuddkriig!