Gröna Ängar: Romabrevet del 18 - Abrahams kallelse, del 1

Talare: Sungun Young Datum: 2003-04-16
Titel: ROMARBREVET 4 ”Abrahams kallelse, Del 1” (sammandrag av talat budskap)
Bibelverser: 1 Mos. 11:30-32; 12:1-4; Apg. 7:2-4.

Jag skulle vilja tala lite mer om Herrens kallelse till Abraham. Herren vill föra oss bort från Kaldéens land till Kanaans land. Kanaans land betyder att leva Kristus på ett korporativt sätt. Utan Herrens kallelse kan ingen människa komma till Kanaans land. Alla kristna har åtminstone upplevt en första kallelse. Det var när vi blev frälsta. Det var någonting som attraherade oss, och det var som om Guds härlighet kom till oss. Hur ska vi beskriva denna upplevelse? Det var som om himlen blev blåare och att gräset blev grönare o.s.v.

Efter att vi har upplevt denna kallelse, så stannar vi upp efter ett tag i Haran. För att kunna gå vidare, så måste vi uppleva en andra kallelse att lämna Haran. Läs 1 Mos. 11:30-32; 12:1-4; Apg. 7:2-4. För att föra någon till löftenas land så krävs det att Herren tar initiativ, och styr våra omständigheter. Vid Abrahams andra kallelse så står det att Herren flyttade honom ut ur Haran. Men när Herren kallade Abraham för första gången, så krävdes det att hans pappa Tera kom med, och förde honom ut. Att lämna sitt land är att lämna sin kulturella bakgrund. I praktiken innebär det av vi lämnar vår släkt, vår kultur och de nationella särdragen m.m. [Vi är kallade till att vara kristna i Sverige och i Finland, och inte att vara de svenska kristna och de finska kristna. Betoningen är på ”att vara kristna” och inte på det land vi är ifrån. Sverige och Finland är endast länder vi är födda i. Herrens mål med oss är att vi ska leva Kristus (=att vara kristna).] För detta vill Herren att vi ska lämna vårt "land". Ofta måste vi komma in i en kris i vårt liv för att Herren ska kunna kalla oss. De flesta människor har två sorts liv. De har dels arbetslivet med allt vad det innebär, och sedan har de sin familj och släkt.

Släktingar är bra men det kan också skapa problem. Umgänget med släkten kan ge oss ett starkt socialt liv med många födelsedagskalas, och bröllopsfester m.m. Det kan dock påverka vår relation med Herren negativt. Vårt liv borde vara mer stillsamt så att vi inte blir uppätna av vårt jobb eller vårt sociala liv. Herren talar till oss genom omständigheter och låter oss veta vad det är som hindrar oss, från att kunna gå vidare med honom.

Andra gången Herren kom till Abraham så sa han: ”Lämna ditt land och ditt Faders hus”. Ju längre vi vill gå med Herren, desto mer måste vi lära oss att offra vårt eget sociala liv, så att vi kan ha en stilla stund med Herren. Jesus sa, att ”Den som älskar sin far eller mor mer än mig är mig inte värdig, och den som älskar sin son eller dotter mer än mig är mig inte värdig” (Matt. 10:37). Lot var egentligen inte kallad, men han följde med ändå på grund av Abrahams vilja. Lot är en person som aldrig kommer till Kanaans land och som är på väg till Sodom. Lots namn på hebreiska betyder fördolt, beslöjat och förmörkat ansikte. Kristna som lever som Lot lever ett dolt liv. Ingen vet vad de gör. De döljer sitt liv så att de kan leva Sodoms liv. Varför? De skäms över sitt liv. Varje gång de kommer till ett möte, har de ett mörkt ansikte. De lämnar förr eller senare församlingslivet och bosätter sig i Sodom.

Om vi vill kunna gå vidare, så borde vi gå till Herren för att söka och för att uppleva hans kallelse igen. Vi borde be för att bli bevarade från att bli insyltade i ett för upptaget socialt liv o.s.v. Försök att välja rätt människor att umgås med, och var inte för insyltad med släkten. Fråga istället Herren vilka du borde umgås med. Amen.