Missionsäventyr i Punjab, Indien

ALLMÄNT. Från Filadelfiaförsamlingen i Helsingfors åkte ett team på sex personer till nordvästra Indien i början av november. I Punjab är ungefär 1% av befolkningen kristna och de som lever ut sin tro, blir ofta förföljda.

Jag har varit i Indien två gånger tidigare, men fortfarande är landet fullt av överraskningar. Man kan säga att jag har en "love/hate" relation till Indien. Den som varit där vet vad jag menar.

Flera ställen kan vara så smutsiga och lukta så illa, att man ibland undrar hur folk kan leva på dessa ställen. Eller så är det så mycket avgaser och utsläpp att man knappt kan andas.

Men ändå är det något fantastiskt med detta land, oavsätt omständigheter. Det finns människor överallt och folk är hjälpsamma och varma. Det finns en törst av att hitta mening i livet. Ett folk som ropar efter Gud, som de inte känner. Ett folk som söker Honom i allt och överallt, i väntan på att någon dag se Honom. I väntan på att någon skall komma och berätta om Honom som ger liv.

Vi anlände till Delhi på morgonen och packade jeepen full av människor och kappsäckar (kappsäckarna på taket). Bilresan som skulle ta 6 timmar, tog 9 timmar. Vi fick punktering 3 gånger under vår resa upp till delstaten Punjab.

Nästa dag blev det skolor i små byar, där flera av skolorna hade besök från väst för första gången. Vi hade också ungdomsmöten på eftermiddagen, där vi fick be om dopet i den Helige ande för många.

Under helgen hade vi både ungdomsmöten och söndagsmöten. På söndagen åkte vi till 3 olika husförsamlingar två och två. Så varje par fick ta ansvaret för ett söndagsmöte. Mötena höll på allt från 3-4,5 timme, så man fick sitta och svettas ;), men det var värt det. Folk vittnade om hur de hade blivit befriade från demoniska krafter. Jesus hade helat sjukdomar. I en liten husförsamlingen hade två människor väckts upp från de döda, var av en 3-årig flicka.

Flickan hade dött i en sjukdom och man bad för henne medan hon låg i kistan, om en stund började hon röra på sig, vaknade och var helt frisk.

Detta låter konstigt i min finska hjärna. Men detta är vardag i dessa omständigheter, var människor blir förföljda på grund av sin tro. Folk tar Bibeln på allvar, inte endast som en religion, utan som en levande sanning. De har faktiskt tro och tillit till att det som Jesus gjorde för 2000 år sedan, gör han än idag, och dessutom i ännu större skala.

Både på lördag och söndag kväll hade vi möten i lite "gospel meeting" stil. På lördag kväll var vi Frälsningsarméns lokaler. Flera ungdomar ville ta emot Jesus. En kvinna vittnade om att hon blivit frälst och andedöpt under denna kväll. Söndagskvällen åkte vi till en liten by, där vi fick in över 40 personer på 25 kvadrat. Det var så många som ville höra om Jesus att de hängde i dörrkarmarna. Detta var ett litet hem, och ungdomar vi hade mött tidigare bjöd in alla sina vänner från gatan. Efter att vi visat ett drama och vittna om Jesus, ville varenda en i detta lilla hem ta emot Jesus. Det blev en hel del uppföljningsarbete för dessa några unga killar.

Det som var välsignat att märka, var att Gud kan använda oss, trots vår tvivel och svaghet.

Oavsätt hur vi känner oss kan Gud använda oss, bara vi är villiga. Det gäller bara att släppa sitt eget och säga "Gud här är jag, hjälp mig, använd mig som du vill".

Nu på söndagen 15.11 kommer teamet att visa en kort rapportvideo och vittna om vad Jesus gjort under resan i Indien. Mötet är kl. 16.00 i Filadelfia, Albertsgatan 31, Helsingfors.

Kom och låt Gud tala in i ditt liv och sätta liv i det du drömmer om i ditt hjärta. Vi drömmer om att Gud ska få utrusta människor för att göra Jesus känd i nation efter nation.