Feastfreaks 2009!

ALLMÄNT. ICEJ (International Christian Embassy in Jerusalem) ordnar varje år en så kallad Feast of Tabernacles som infaller under den judiska högtiden succot, vilket är lika med Bibelns lövhyddohögtid (ordet succot betyder faktiskt hyddor). Detta sker vanligtvis i slutet av september till början av oktober och pågår i en vecka. Jag har haft förmånen att få vara med om högtiden tre gånger, 2005 och 2006 samt nu senast denna höst år 2009.

"Feasten", som den kallas, är i praktiken en vecka i Jerusalem, Israel, med musik, sång, dans och tal av olika slag, detta år under temat "The Tabernacle of David". Programmet berörde alltså på olika sätt Davids fallna hydda och dess återupprättelse i och med det nya förbundet, något som man kan läsa om i Bibeln.

Feast of Tabernacles är en megahappening. I år kom det "bara" 5 000 "pilgrimer", som de kallas, på grund av den ekonomiska situationen i världen, men vanligtvis brukar deltagarantalet vara uppe i nästan det dubbla. Det sägs att Feasten är Israels största turistattraktion som varje år hämtar en massa turister till landet. En häpnadsväckande stor andel av dem är faktiskt finnar, medan Norge, USA och Brasilien också är starkt representerade.

Jag har under alla dessa år varit en del av Feastens kör, som i år bestod av 12 personer. Vi arbetar mycket tillsammans med orkestern, men även med dansarna. Orkestern har ett 50-tal instrumentalister, av vilka en del är lokala israeler och dansteamet består av ungefär 30 dansare (bara en gissning). Alla dessa människor kommer från en massa olika länder med betoning på USA, Brasilien, Finland, Filippinerna, Sydafrika och Israel men flera andra länder finns även representerade.

Då teamen övar i två veckor före själva högtiden spenderar man alltså tre veckor tillsammans. Och då är man verkligen tillsammans. Vi sjöng en sång i år som heter "Everywhere That I Go" som handlar om att Gud är med oss var än vi är, men för mig började titeln tala om det att vart jag än vänder mig så finns det Feastmänniskor runt omkring mig!

Det här har ju alltid sina sidor men överlag tyckte jag det var mycket trevligt av en massa människor från olika delar av världen. Skojigt med nya bekantskaper! Dessutom har jag lagt märke till att de olika åren har olika "teman" för mig: första året umgicks jag mest med människor i Brasilien, men i år var det Filippinerna som gällde! Fick många goda vänner därifrån som jag fortfarande håller kontakt med. Och då jag senare tog färjan hem från Stockholm som jag flög via (efter att ha missat mitt flyg i Riga - sittande på flygfältet!) delade jag hytt med en filippino.

Men om det att hålla kontakt ja. Jag har insett att Feasten verkligen inte bara är de där två-tre veckorna i Jerusalem varje höst. Naturligtvis finns det ju de som jobbar med Feasten och redan har börjat planera för nästa år, men det finns nog också de bland volontärerna som drar sitt strå till stacken, genom att helt enkelt se till att kontakten till de andra Feastmänniskorna inte bryts! Förut var det kanske svårare men i dagens läge med chatt, facebook, e-post och så vidare är det hur lätt som helst att leva i Feasten året runt! Man kan ladda upp videosnuttar från de olika kvällarna, ladda upp 100 000-tals fotografier och bara tillsammans komma ihåg en massa som hände under tiden i Jerusalem. Och vid något visst skede byter man helt säkert fokus och börjar prata om det kommande året.

Min slutsats av detta är alltså att jag insett att det är fullt möjligt att bli en livsstilsfeastare, eller feastfreak. Och det kan ju vara hur skoj som helst!