Lev i gemenskap med varandra!

OLD ARTICLES. ”Men om vi vandrar i ljuset, liksom Han är i ljuset, så har vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd.” 1 Joh. 1:7. Maria undervisar om gemenskap.

”...Gud är ljus och inget mörker finns i honom. Om vi säger att vi har gemenskap med honom och vandrar i mörkret, så ljuger vi och handlar inte efter sanningen. Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, så har vi gemenskap med varandra , och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd.” (1 Joh. 1:5-7)

När jag första gången såg vad som verkligen står i de här verserna var det som att en ny dimension öppnades för mig. För det första slås det fast att Gud är ljus och sedan att vi inte kan leva i gemenskap med honom och fortfarande leva i mörker och efter det står det att om vi vandrar i ljuset så har vi gemenskap med varandra... Det står inte med Gud utan med varandra. Gemenskapen är en konsekvens av att man vandrar i ljuset, samtidigt som gemenskap (äkta, sann, helt ”genomskinlig”) hjälper oss att vandra i ljuset. Det är ju egentligen inte alls svårt att förstå: om jag lever i total öppenhet med någon så döljer jag ju inget. Det är helt enkelt omöjligt att leva i ljus och mörker, eller sanning och lögn, samtidigt.

I följande kapitel står det ”Den som säger sig vara i ljuset och hatar sin broder är ännu kvar i mörkret. Den som älskar sin broder förblir i ljuset, och i honom finns inget som leder till fall.“ (1 Joh. 2: 9-10) Den nära, äkta gemenskapen -när jag lever i ljuset- gör att jag inte kommer på fall! Naturligtvis betyder inte detta att jag aldrig snubblar eller att jag skulle vara ens i närheten av att vara felfri men risken för att jag börjar glida in i bitterhet, självömkan och ”navelskåderi”, och risken för att jag tar steg längre bort från Gud istället för att närma mig honom, är liten så länge jag väljer att leva i ljuset. Det är ett val. Alla som har förökt att leva i total öppenhet och med människor runt sig som kommer väldigt nära vet att det inte alls är lätt att släppa in andra människor i sitt liv, men det finns ingen annan väg.

Vi har kvällsbibelskola på gång här i Nykarleby. Han som undervisade i tisdags sa ungefär såhär: -Vi strävar efter oberoende mer än något annat, både när det gäller t.ex. ekonomi och relationer, och vi tror att bara vi lyckas bli oberoende på alla sätt så kommer vi att vara verkligt fria. Men det oberoende leder till mer än något annat är ensamhet!

Det finns inga belägg för oberoende, individualism och ensamhet i bibeln. Däremot är hela Nya Testamentet sprängfyllt med ord om kärlek, gemenskap och enhet och enda sättet att kunna bortförklara vikten av det är att inte tro på det som står i bibeln. (Det är helt otroligt vilka mäktiga ord man möter när man börjar läsa om kärleken! Läs själv, t.ex. 1 Johannesbrevet, och be att Herren talar till dig och uppenbarar sitt ord.) Här har djävulen lyckats ganska bra med att få oss bort från det som kanske är viktigast för oss (förutom den absoluta grunden för allt: Jesu död och uppståndelse, att vi är frälsta av nåd genom tro)... Han har lyckats få oss att hänga med på allt detta att vi ska vara oberoende, självständiga och klara oss själva. Precis tvärtemot vad Gud har tänkt. Han har t.o.m. fått oss att tro att nära relationer rent utav är osunda... Om två människor har en nära relation så måste det ju vara något som inte står rätt till. Antingen har de ett sexuellt förhållande eller så utövar den ena någon slags makt över den andra. Något fel måste det ju vara. Kom igen! Hör ni hur det låter? Jag är väl medveten om att det många gånger har ”gått snett”, både när det gäller sexuella relationer och människor som binder andra till sig genom att utöva någon slags makt, men det är ju just för att nära relationer saknas!!! Vi behöver mera kärlek, mera närhet, och vi behöver låta Herren ta över alla områden i våra liv, också när det gäller relationer. Det fungerar inte att bara tänka att ”nu ska jag ha öppna, nära relationer” om inte Jesus får vara grunden.

Det är som med livet i övrigt: sök dig nära Jesus och låt honom leda dig, och låt honom tala till dig om de här sakerna genom sitt ord. Lev i ljuset, våga låta människor komma nära.