Men prestige är just det som försvårar relationer - till Gud och till medmänniskor. Prestige kan vara vilseledande. När Petrus sade att han kunde ge sitt liv för Jesus - men förnekade honom tre gånger strax efter, var det frågan om en slags fariseism.
Alltid när vi gör bra saker för att synas och för att bli ansedda som välgörare är det just för prestigens skull. Prestigemänniskor kan aldig erkänna att de haft fel, eller stöda någon annans åsikt i en debatt. Detta eftersom prestigen, här att ha rätt, har blivit ens identitetsersättare.
För att bli mindre prestigemänniska gäller det att be om att Gud förändrar en, till att vara mera lik Jesus.
Tankarna kommer från boken Äktenskapets friskvård av Sven Reichmann. Boken hade lika bra kunna heta Relations friskvård.
