En klippa på Pörtö

Mening med prövning

ALLMÄNT. En natt låg jag och funderade på mitt liv, på hur det står till med min kärlek både till Gud och till människor här på jorden.

Ofta önskar man ju sig att man vore helt fri från svårigheter och prövningar, men efter att jag läst ur en dikt bok i somras så slog det mig att det faktiskt finns en mening med motgångar. Även om det inte alltid ger svar på tal så finns det en gömd mening som man nästan bara kan finna när man observerar sig eget liv och analyserar det man samlat på av erfarenhet genom åren. Och jo, man kan lika väl finna att mycket i bibeln pekar mot samma svar, men jag verkar vara en av dom som har svårt att läsa mellan raderna i bibeln. Ända sen liten har jag fått lära mig, ”bygg inte hus på en sandig strand, bygg inte hus på grus, kanske verkar det okej...”, men ändå har det inte rört mig förrän nyligen. Då föddes en dikt fram, som nog är en spegling av sången jag citerade tidigare.

"Bygg ej på strand och grus"

Låt min kärlek bygga boning,

På ett berg orubbligt fast,

Ej i sand på billig doning,

Där stormar river i hast.

Hjälp mig då orka klättra,

Upp dit jag skapar tryggt,

Där jag bara kan förbättra,

På kärleken jag byggt.

För, i sanden kommer havet,

För att ta men inte ge,

Och viskar åter svaret:

På berget finner du lä.

Så hjälp mig minnas orden:

"Bygg ej på strand och grus",

För allt där slätas med jorden,

Din kärlek, din boning; ditt hus.

Hjälp mig fly allt lätt;

Ge mig vägar kors och tvärs,

Annars står min boning slätt,

Då kärlek vänds till en pärs.