Magnus och Tomas

En energifylld kväll med Blindside!

ALLMÄNT. Dagen jag väntat på så länge har varit och farit. Den överträffade alla förväntningar. Ryktet sade att Blindside är ett av de bästa livebanden som finns, och nu efter konserten tvivlar jag inte på att ryktet har rätt.

Redan två timmar före Tavastia öppnar sina dörrar står de första fansen och köar vid dörren. En man går förbi och frågar om det är något band som spelar ikväll. En av fansen svarar: ”Joo, Blindside! Hardcore bändi! Suosittelen ehdottomasti.” Jag rekommenderar också. Verkligen!

Ett par minuter efter 21 öppnar Tavastia och fansen börjar strömma in. Det är en brokig skara, allt från små blonda flickor till stora män med långt hår och skägg.

Jag börjar förbereda mig för konserten. Jag kollar att jag har med öronpropparna (viktig detalj på en Blindside konsert) och sätter bort plånboken och hatten (man kan ju inte headbanga med en hatt). 22.15 öppnas dörrarna till salen där konserten äger rum. Snart kommer förbandet Downstairs upp på scenen. Det är några finska pojkar som ger allt på scenen. Solisten, som ser en aning galen ut när han skriker ut sina obegripliga ord, har en mängd överenergi. Ett riktigt bra förband, men det for ganska snabbt förbi eftersom alla väntade på kvällens höjdpunkt. Blindside, alla utom Christian, stod bland publiken och lyssnade på sitt förband. Lite före kl 23 spelar Downstairs sin sista låt och Blindside går diskret ut ur salen. Bakrundsmusiken sätts igång och många går och köper någonting i baren. Lite över 23 tar bakrundsmusiken en liten paus, ljuset dämpas, publiken pressas fram mot scenen och Blindside…nej väntas nu…Johnny Cash börjar spela. Folk apploderar när de känner igen den gamla country legendens låt ”I’m a singer of songs” som spelas upp i högtalarna. Jag står längst fram vid scenen och njuter av den perfekta början på en Blindside konsert:

” But I can take you to a city where a man was crucified.

I can tell you how He lived, and I can tell you why He died.

I can help proclaim the glory of this mighty king of kings.

Yes, I can do it with the songs I sing.”.

När låten är slut blir det nästan helt mörkt i salen och Intron för Blindsides nyaste skiva spelas upp.

” We are the sons and daughters of a revolution.

Revolutionaries walking us out of oppression and into a no-law promised land.

Where there is no right or wrong.

And this leaves us with a great sense of sadness growing inside our soul.

No one can explain where it's coming from.

Or where it's taking us.

We just know that something is lost.

That somehow we are lost.

And this, my friend, is the great depression.”

Blindside kommer in på scenen och publiken blir helt vild när Blindside börjar spela sin första låt ”Chougt a glimpse”. Under konserten spelar det ca 12 år gamla bandet både nya och gamla låtar. ”King of the closet” var en gammal favorit som spelades och bla ”My Alibi” från det nya albumet splades. Christian frågar publiken vem som har deras nyaste skiva. Vrålet från publiken talar om att de flesta har den. Och det märktes. Alla jag kunde se från stället jag stod på kunde texterna utantill.

Blindside avslutar konserten med låten ”About a burning fire” som för mig är som en bön. En otroligt vacker låt. Bandet tackar publiken och går ut. Men publiken har inte fått tillräckligt och ropar ”Blindside, blindside, blindside..” allt vad de orkar. Efter en stund kommer bandet tillbaka upp på scenen och spelar ännu en låt, en av mina favoritlåtar: ”Eye of the storm”.

Nu var det dags att börja samla autografer. Stämningen var på topp efter konserten. Bandet stod utspritt i lokalen och talade med sina fans. En finsk flicka kommer till Marcus och skriker med finsk accent ”MÅR DU PRA?”. Marcus skrattar och skriker tillbaka ”JAG MÅR BRA!”.

Efteråt går jag och några andra och äter kebab. Vad skall man nu se framemot undrar jag. Ja, såklart; Christan lovade ju publiken att de kommer tillbaka till Finland nästa år!



Marcus och Lucke
Christian och Jonas