Hon åkte till Indien för att jobba som volontär för Moder Teresa Mission. Hon fick lära gatubarnen engelska, att räkna och skriva och gav dem kärlek och uppmärksamhet.
Hon jobbade även på en öppen mottagning dit människor från gatorna kom med sina sår, skavanker och sjukdomar. En man hade blivit biten av en babian. Caroline utrustades med hela ett par handskar! Hon hade nog i bagaget rätt många handskar men de tog snabbt slut.
En man hade råd att komma endast en gång i månaden för att få sårvård. Varje besök kostade 45 rupies, eller 0,85 euro. En förmögenhet för honom. Det här ger oss lite perspektiv, eller hur?
Moder Teresa talade om en fattigdom i västvärlden; bristen på kärlek. Vi har det materiellt sett bra men många är så ensamma. Caroline har sagt och det kan sägas med emfas att man behöver inte åka långt bort för att bekämpa fattigdomen.
