Goda nyheter sedan 2002     Lördag 28 januari 2023 kl 08:26Nyheter | Skicka in artikel | Annonser | Galleri | Blog | Musikalbum | Kontakta oss
Nyheter > Moderns lott – ta det flott
Linus
Foto: Linus
Sara själv, när hon grundade familj med Magnus sommaren 2003
 2 15416 96 11
Sara Wallin-Nilsson
Online 23:08 16/08 2007  Modifierad 06:03 16/08 2010
Linus
Linus
En okänd mamma
{"width":"236","height":"500","type":"file","thumbnail":"thumb"}

Allmänt  Jag har funderat mycket på detta sedan jag själv blev mamma. Nu lever vi i ett samhälle där kvinnan och mannen ska vara jämställda, nä, egentligen, kvinnan har ställt sig jämt med mannen på eget bevåg, eller hur är det egentligen?

Strunt samma. Jag skriver utifrån mitt perspektiv. Och då säger dom att mammor lätt kan bli insnöade …SÅ, ni får ta detta som ni vill, men jag skulle tro att någon känner igen sig och kanske någon ger det mod?!

Det här skulle jag vilja få sagt med detta inlägg: ”Jag skulle vilja att kvinnan var glad i sin uppgift som mamma. Att hon tjänade sin familj, liksom hon tjänar Herren”. Hon ger tid till båda delarna med ett glatt hjärta. Det finns så många mammor som känner sig splittrade i sina roller. Dom känner att dom ska göra karriär, se snygga ut, hänga med på vad som är nytt i världen och så vidare. När jag säger att jag tänkte ha mina barn hemma samtidigt, alltså ingen dagvård utan jag skulle ta hand om mina barn…Så står dom med lite frågande blick och undrar om jag verkligen har tänkt igenom mitt beslut. Det kommer ju att bli tufft…säger dom!
(Väntar annars 2:an i början på oktober för dom som inte visste).

Jag funderar och tänker på hur det var förr. Det var mera så att mammor var hemma med barn och då kunde barnen leka med varandra. Nu är mammorna på jobbet och barnen är på dagis. Det är alltså inte så lätt att vara hemmamamma i dagens läge. Många ger upp och börjar misstro på sin roll! ”Jamen, får mitt barn tillräckligt med stimulans”, kan mamman börja gå och undra. ”Jag tror att han behöver kompisar nu, han har ju just fyllt 1 år och allt”. ”Han är så otålig hemma”…VA??? En kompis när man är 1 år? Är detta möjligt? –Att träffa andra barn, ja, det är viktigt, men är det inte trots allt familjen som är viktigast när dom är så små? Detta är ett hett ämne i min värld. –Det forskas om detta hur barn mår på dagis och hur dom utvecklas. I en undersökning som var gjorda på barn som började på dagis från 1-3 år var det alltså en uppmuntran till föräldrar som är tvungna att lägga sina barn på dagis. Det var nästan ett hån åt föräldrar med barn hemma. Frågan som togs upp var möjligheten till stimulans, social och intellektuell kompetens. Dom ansåg att utvecklingen kunde vara positiv för barn på dagis. Och dom tryckte på det att numera är det vanligast att man lägger barn på dagis vid 1-års ålder, så det gjorde att föräldrar som valde att vara hemma var minoritet och därmed missunnade sina barn detta, som dagiset kunde erbjuda. En svag mamma kunde säkert ta åt sig av detta och misstolka det som ett misslyckande med att vara hemma. –”Det är klart att jag måste ut i arbetslivet så fort som möjligt”! Ja, jag känner bara att det är trist och synd att man inte läser mera ur bibeln och gör sin uppgift med ett glatt och ärligt hjärta!!!
Alla kvinnor har ju naturligtvis inte barn, men deras roll är också skriven! Det handlar om att tro på sig själv! Lita på Gud och tro att man klarar av saker och ting. ”Bara göra”, inte tänka!
–Vi tänker för mycket numera, får lite till skott och grubblar för mycket!

Jag önskar att alla mammor var glada åt sin lott i livet. Ta hand om familjen.

Jag har ett bra exempel från en av mina patienter som inte kommer från detta land. I hennes kultur är det självklart vilken roll kvinnan har, men sen hon flyttat till Sverige så blir hennes roll vacklande. Hon sa till mig efter att jag gett rådet att hon måste ta hand om sig själv och träna varje dag för att hennes smärta ska försvinna (det här är kanske lite speciellt fall, för ta hand om sig själv måste man ju också, men lyssna till hennes svar, så förstår ni vad jag menar). Hon sa: ”Ja, men här i Sverige är det annorlunda. För mig är kulturen sådan att familjen är viktigast, jag måste sköta barnen, hemmet och serva min man. Här ska man bara tänka på sig själv”. Jag tänkte nästan börja argumentera emot, men hon har ju rätt! Ja, hon har rätt. Man behöver inte ta skit, eller man behöver inte vara någons dörrmatta för det! Det handlar bara om att göra det med ett glatt hjärta! Nu kanske hon var i en vacklande fas, men kulturen var sådan hemma hos henne. Hur är det här då? Jo, här ska kvinnan ha eller ta mycket egen tid. Hon uppmanas nästan att vara självupptagen och sååå egenkär. Se på media, hur uppstyrt är det inte egentligen med kvinnans roll? Hon ska jobba, hon ska träna, hon ska vara en bra mamma med bästa recepten, hon ska vara aktiv i politiken också för det ger extra entusiasm! Sen ska hon också ha mycket egen tid för återhämtning, utan barnet/n. Hur skulle en vanlig människa orka detta? Inte många! Hoppas ni är kloka och tar hand om er på rätt sätt.

Jag vill nämna några bra ställen i bibeln också. Ords.14:1; Ords.17:22; läs också ords. 31:10-31. En favoritvers lyder: ”kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer”.

Efter att man läst ordspråksboken ser man hur tiden har förändrats, men jag hoppas och tror att mamman med ett glatt hjärta och ett starkt mod klarar ”mödan”.

Ha det så bra alla kvinnor!



Sara W-N
12:55 20.8.2007


Va trevligt att höra från dig Hanna så här :) Ja, det är väl så överallt just nu, var man än bor. Säkert beror det lite på om man bor i stan eller på landet, men en förändring har skett i alla fall...Ja, jag hoppas att vi tänker flera gånger om när vi tar beslutet att inte ta den tiden med småbarnen som vi får när vi är hemma...men, så säger dom att föräldrar med dagisbarn tar mer tid med barnen när dom kommer hem från jobbet och har dåligt samvete för att dom inte hunnit med barnen under dagen...Ja, det är en helt annan diskussion. Då blir det ju igen en nedvärdering åt något håll...Huvudsaken är att barnet mår bra och är harmoniskt!
Hanna E
20:57 19.8.2007


Hej Sara! Vad fint att läsa dina tankar! Tack att du delar med dig av dem. Jag har hört mammor säga att de gärna skulle vara hemmamammor, men att de inte vet om de skall, eftersom samhället typ ser ner på mammor som stannar hemma med barnen istället för att så snabbt som möjligt återvända till arbetslivet. Jag tror att dina tankar ger mod åt dem att fatta sitt eget beslut och lita på att det är bra för barnen. Grattis förresten till barnet som är på kommande, det var en glad nyhet! Kram!
Mona
21:11 17.8.2007


Det gläder en fd.barnrådgivningstants hjärta att det finns unga föräldrar som satsar på barnen. Barnen växer så snabbt. Det låter som en kliché, men det är sant kan jag säga av egen erfarenhet. Njut av småbarnstiden även om vissa dagar och nätter är jobbiga. När barnen är små har vi de största möjligheterna att ge dem vägkost för livet. Ta vara på de små stunderna tillsammans i vardagen!
Sara W-N
14:30 17.8.2007


Va roligt med kommentarerna! Jag svarar inte på varje kommentar här, då blir den här sidan som familjeliv nästan :) MEN, tack i alla fall var och en. Det viktigaste är ju att man är överrens med sin man och att han respekterar en, för det är ju kärlek! Jag tyckte det var ett bra bibelord någon kom med här också som varit hemma i 11 år! Det får vi ta till oss :)
Lycka till med jobbet och gläd dig i Herren. Be ofta!!!
Kiki
12:01 17.8.2007


Amen! Jag är då inte mamma själv ännu men de du skriver e super! Vet inte var du skriver ifrån men i norra sverige är det inte ovanligt att stanna hemma med barnen en längre tid...den bilden har jag iaf fått..familjen har en mycket viktigare roll här än t.e.x. i storstaden tycker jag.Men det är bara en snabb observation jag gjort.
sandra
11:01 17.8.2007


För mig betyder jobbet väldigt mycket och samtidigt skulle jag gärna vara hemma och skapa den tryggaste möjliga uppväxten för mitt barn, så jag är en av dem som definitivt slits mellan två läger. Ska mitt barn vara tryggt och harmoniskt, som hon kanske blir om jag stannar hemma, eller ska hon få klä sig som alla andra i skolan och slippa mobbningen? Det som artikeln handlar om tycker jag är mycket huvudet på spiken, det där att kvinnan skall vara allt. Det är frustrerande och svårt att komma ifrån.

Jag tycker de flesta argument för och emot den traditionella hemmamamman är goda, men tror inte att någonting är mera rätt än det andra. Däremot tycker jag att det finns så många män idag som faktiskt vill ha lika stor roll i barnens liv som mamman har. De vill ha ansvar på riktigt, inte bara "vakta babyn" medan mamman tar en liten paus för att få dricka kaffe. Sånt kan ju tonårsfickor göra i stället.

Kanske det inte är lika lätt att hitta män som tycker det är viktigt med städning, gardiner och rena kläder, men jag tror många flera gärna skulle ha en större del i barnens liv än de har nu, kanske för att vi kvinnor inte vill ge dem det. Nu råkar jag röra mig i miljöer där många av mina bekanta män tar pappaledigt i ett år. Det de brukar få höra av kvinnor i affären och på stan är beröm "för att de verkar klara det så bra". Alltså vad har vi kvinnor för uppfattning om vad män klarar av? Är de bara en extra baby i hushållet att ta hand om?

Nu är vår baby ny och jag är hemma första tiden så jag kan inte uttala mig om hur det går för oss, men min man som har varit hemma babyns tre första månader har en precis lika stor del i barnskötandet som jag. Han är glad att vi är jämställda, han älskar sin dotter lika mycket som jag och det har aldrig varit fråga om att jag skulle klara hennes skötsel bättre än han. Ja visst är det välsignat och bra på alla sätt och vis att vara den "goda hustrun", men en god hustru kan också jobba utanför huset och ge det utymme för mannen att göra det han kanske innerst inne vill, men inte vågar uttala med risk för att inte låta som en riktig karl. Förr var mannens roll att jaga och se till att familjen överlevde. Idag klarar kvinnan allt själv och gör ofta allt själv medan mannen ligger på soffan och dricker öl i vissa fall och kanske ser på God channel i andra. Om han fick mera "vettigt ansvar" i familjen kanske vi alla skulle må bättre. Men vad vet jag... kanske jag bara råkar ha fått en extra bra karl :-) Nu ska jag gå och hjälpa honom dammsuga.

ps. Jag kan rekommendera ett kåseri i senaste tidningen "vi föräldrar" av en rikssvensk hemmapappa.
Annette
09:41 17.8.2007


Ett bibelord som gett mej kraft och glädje under mina elva år hemma med barnen, vill jag dela med er. Jag fick det engång av Herren då jag var trött och uppgiven med fyra barn hemma och mannen borta med långtradaren.
Jag skulle få besök av en vännina som var missionär, Hon gjorde precis det jag alltid längtat efter och jag tyckte att jag själv bara "stod vid spisen och födde barn"

Matt 24:45-46 ur Levande Biblen
Är du en vis och trogen Herrens tjänare? Har jag gett dej uppgiften att ta hand om min familj, att ge mina barn mat varje dag? Välsignad är du, om jag finner dej troget utföra ditt arbete när jag kommer tillbaka

Det har varit väldigt välsignat! Inte alltid lätt och roligt men rikt på värme, närhet!
Det har också gett mej tid att hinna prova å en massa hantverk, att få skapa nåt smått , oftast under nattimmarna, som jag kunnat glädjas åt att få se bli färdigt i min lilla värld av hushållssysslor och barnskötsel som aldrig blir färdigt
Tiden hemma har också gett mej många nya vänner, det är många samtal och böner vid kladdiga matbord och med skrikande barn som varit livsviktiga
Så jag unnar verkligen alla mammor att få vara hemma med barnen om de har möjlighet
Att få blomma där ni är planterade!
Ira
07:46 17.8.2007


Jag tror att många kvinnor slits mellan två ”läger”:

Vara hemma med barnen. Positiva sidor är att barnen har det tryggt och bra och det blir mindre stress för hela familjen. Dessutom hinner man njuta av småbarnsåren. Negativt är att många upplever det som rätt enformigt att bara vara hemma och de saknar den stimulans som det ger att jobba. De vill gärna jobba med det som de satsat en lång utbildning på och så är det ju väldigt roligt och omväxlande att jobba!

Andra alternativet är då att ha barnen på dagis, vilket ofta innebär bättre ekonomi, men kanske mer stress för att hinna med både jobb och familj. Fördelen är att man skaffar sig arbetserfarenhet och det kan vara bra att ha om det blir en skilsmässa (50 % skiljer sig…). Jag tillhör generationen som sett våra mammors generation satsa allt på att ta hand om familjen, för att sen vid 50 se sin man försvinna med en annan och sen stå där med tre barn att ta hand om och 0 år av arbetserfarenhet.

Bäst är väl om alla par tillsammans funderar vad som passar bäst för just dem. Tror att vissa tycker om att ha mycket tid hemma med barnen, medan andra upplever att de blir uttråkade hemma och då anser att det är bättre att få vara på jobb och sen vara en glad mamma resten av tiden.
Soffi
00:48 17.8.2007


till ....: jag vet inte vad bibeln säger om saken(vet inte om det va det du va ute efter heller)...men här i norden har vi ju iallafall en sådan kultur att paret kan prata sig fram till hur de har det. Många män är villiga att ta ansvar för hem o hushåll. En del gör det t.o.m. väldigt gärna. (vet ju inte hur din partner är)...men kanske ni kan prata er fram till en lösning. Men kanske din partner är uppvuxen i en annan kultur, eller helt enkelt är mycket traditionell...ja, då vet jag inte vad jag skall säga. Jag tror inte det är det enklaste att diskutera den saken med en sådan man, det har aldrig varit del av deras tänkande och kanske det är svårt att ändra det nu. Har själv träffat en väldigt "traditionell" man och jag har insett att det kommer att vara jag som har hand om hushållet, men det är helt okej för mig. Men är man en sådan kvinna som håller hårt på "lika fördelning" och annat sånt så blir det säkert svårt.

Det här var nu mina personliga tankar. Andra har kanske annat att säga om saken.
Nica
23:42 16.8.2007


Verkligen fint skrivet! Det är så sant det du skriver, men samtidigt blev jag glad när jag läste artikeln. Önskar mammorna skulle få mera uppmuntran i att stanna hemma med barnen, men över huvudtaget också.

Grattis till tvåan!
....
23:42 16.8.2007


perfekt! ÄNTLIGEN hittade jag ett forum att ställa min konstiga fråga på - jag lovar, den ÄR seriös! Jag är nämligen kvinna, men jag känner ingen "naturlig instinkt" att ta hand om hushållet! Jag hatar det faktiskt, och skulle gärna ha typ hushållerska eller något... Känns ibland så onormalt, då folk myser och småpratar om gardiner, och man själv halvsover! Jag menar, ibland känner man sig rätt onormal... Någon liknande? Och sedan när, VARIFRÅN tar sig män rollen att alltid pracka hem och hushåll på kvinnan, för det pratar en speciell i mitt liv väldigt mycket om, men jag vill INTE! jag ser ingen heder i det, ingen njutning! Jag är seriös, snälla hjälp!
Sök

Skriv sökordet i rutan
Arkiv
Reklam

Annonsera här? Det passar bra! Kontakta oss!
musik >
10 senaste
>
You're forgiveness
Av Samuel Erik, Text och musik Samuel Erik, Producerad Samuel Erik och Manne Tiainen
Mick
Av Zealot Poets
Kärlekseld
Av Zealot Poets
Flumparanoia
Av Zealot Poets
The Day of Salvation
Av Pontus J Back
Without You
Av Pontus J Back
Thankful
Av Pontus J Back
Mighty God You Are (King of Kings)
Av Andreas Forsberg, producerad av Egon Veevo
Every Drop
Av Samuel Eklund, Producerad av Joakim Palmén