I sådana situationer är det lätt att frestas att ge upp, därför att man inte orkar. Men det är just då man behöver lyfta blicken. För när allting är på topp, när du är på ett berg, då är det ingen match och lyfta blicken mot toppen - man är ju redan där! Men det är när du befinner dig på botten - en dal - som det är svårt att lyfta blicken, då är det en bedrift. Men vet du - det är då du behöver göra det som mest!
Låt oss titta lite på psalm 23 som du säkert känner till. Du kanske till och med har hört den så mycket att du inte längre tänker på vad det egentligen betyder. Du vet säkert att den börjar med "Herren är min herde". Lite längre fram fortsätter psalmisten (och kungen!) David med att tala om dödsskuggans dal. Det är i princip när man känner att hela helvetet har brakat loss emot just mig. Men då säger David att om jag än vandrar där så fruktar jag inget ont, för Han är med mig. Det är det som är så underbart. Allt som händer är inte alltid helt underbart, men jag vet att vad jag än går igenom så är Han alltid med mig. Han styrker mig, Hans käpp och stav tröstar mig.
Så Gud skickar inte alltid sin himmelokopter och plockar upp oss och flyger iväg oss ifrån våra probelm och bekymmer och dödsskuggedalar, men Han ger oss styrka och tar oss igenom det! Jag "vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa" Rom 8:28!
Och kom ihåg att det är under hög press och tryck som diamanter formas. Och kom ihåg att det är när du pressar en apelsin som du får det som verkligen finns i den, nämligen juicen.
Bless y'all och kom ihåg att Gud alltid är på din sida...
