Drama

Skojohoj

ALLMÄNT. Mitt mellanår efter gymnasiet 2006 spenderade jag på en folkhögskola i Karis. I samma stad finns en grön kyrkobyggnad, där många barn samlas varje måndagkväll kl 18. På måndagarna sker det som är en höjdpunkt för många, både barn och ledare: Skojohoj.

En och en halvtimme varar Skojohoj-träffarna, där det ena programmet efter det andra presenteras. Här dansar och hoppar barnen till glad lovsång och får höra om det glada budskapet via drama, sketcher, dans och undervisning. Dessutom finns det ett fascinerande lyckohjul, som bjuder på spännande resultat ( förutom städningen ), varje gång det dras igång, samt det finns ett band, som bjuder på härlig musik. Självklart finns det tid för att be tillsammans, och även att prata med barnen utanför kyrkan var alltid lika angenämnt.

Det är en sak att höra talas om detta arbete i Betelförsamlingen, och en annan sak att uppleva det. Tidigare hade jag arbetat som söndagsskollärare i två olika församlingar i Österbotten, men Skojohoj arbetet var ändå annorlunda än vad jag varit med förut. Jag blev lite mer utmanad än vad jag varit förr som barnledare, men i positiv bemärkelse. Om man får lite press på sig ibland, så blir man mera stark och nya erfarenheter rikare. Här finns ledare med stark tjänarglädje och ett hjärta för barnen, och programutbudet har man innan kl 18 satt ordentligt med tid på.

Jag tyckte det var en superb upplevelse att få arbeta med ett härligt team, där man stöttade varandra och lärde sig av varandra hela tiden. Men allra roligast var såklart att få umgås med barnen som kommer till Skojohoj. Denna glädje, denna ivrighet som finns hos barnen som vill verkligen komma närmare Jesus och bli Hans nya vän- det är underbart! Jag skulle kunna berätta massvis om vad jag fått höra av barnens tankar om Herren, men den listan skulle bli alltför lång :)

Det hände under en period att vi ledare var utklädda till indianer på Skojohoj, och varje måndagkväll när jag återvände till internatet med gröna ränder i ansiktet, smålog mina rumskompisar och sa ”Jaså, har du varit indian nu igen?”. Eller så fick jag ett samtal från Österbotten, där man frågade ” Har du varit på det där SKEPP ohoj nu igen, eller vad det nu hette...?”. Salig och trött, men glatt berättade jag att det hade jag varit och att det var en rolig kväll än en gång på Skojohoj. Och ganska snart längtade man igen efter nästa måndag, för att vara med det i det roliga arbetet igen. För det finns en djup glädje, att få tjäna Herren med det lilla man kan!

Vill du se en liten bit av hur det går till på Skojohoj, finns denna länk att gå in på:

http://www.youtube.com/watch?v=FOs_8Rk3ooQ