Trygga, trevliga Thailand

ALLMÄNT. Mamma hade rätt än en gång. De var en större kulturchock att komma hem från ett annorlunda Thailand än att lämna det trygga.

Thailand är ingen puttenuttnation som jag föreställde mig när jag åkte iväg i slutet av mars. I själva verket är landet dryga 500 km2 (finland typ 330km2) med sisådär 60 miljoner leende thailändare. 99% av dem är ännu inte kristna.

Pastor Wasan var min kontakt i landet. Han planterade en församling för dryga fyra år sen i en by som byggdes upp av diverse hjälporganisationer. De kändes till en början grymt att bo och leva med människor som mist om int familj eller släktingar så säkert vänner, hus och ägodelar i tsunamin den 26 december. Thaländare är ett otroligt segt folkslag! Sa jag ren för många gånger att de allti ler?

Nyligen ingick församlingen ett avtal med Compassion Kids vilket betyder att uppemot 60 barn strömmar till kyrkan varje lördag och söndag. Mycket thai hinner man inte lära sig på en så kort tid, men den vokabulär jag har är slående identisk med barnens :) Härliga härjiga tider!

Wasan tar emot team från olika delar av världen som kommer och hjälper honom att bygga upp arbetet där. Under tiden jag var där kom tre team och samma dag jag for skulle ytterligare ett team komma. Int nog med att det kryllar av thailändare där, plötsligt finns där amerikaner, canadensare, holländare, tyskar och sydafrikaner. På eftermiddagarna lärde jag mig därför bla. blanda cement, mura väggar och klippa gräs på thailändskt vis (med handsax).

Min huvuduppgift var egentligen att undervisa engelska för byns tonåringar. Intressant att se hur de utvecklades från "vem är dendär typen som int förstår vad vi säger?" till "hej, jag tror jag förstår vad hon menar!"Jag stormtrivdes iallafall. Varje dag nya utmaningar och varje dag lärde jag mej något nytt.

Gud hör bön, det visste jag. Men aldrig någonsin förr har Han svarat på det sätt som jag upplevde där! Från stund ett ( möter en annan Lärka vid in-checkningen) till stund 6784 (blir försedd med efterlängtad salmiak i samband med välkommenhemkramen) var bönesvar! Och aldrig hade jag tänkt att man kan känna sig så trygg i ett land som faktiskt kryllar av skrämmande saker (skorpionen är INTE plast, och de var inte ormarna heller, tyvärr).

Thailand är annorlunda, men vilket land är nu inte det. Man lär sig snabbt leva på andra vilkor än hemma. Somsagt, de känns underligare att vara tillbaka till soffornas, potatisens och tysthetens land.