Skön arkitektur

Missionsäventyr i Sydostasien

ALLMÄNT. För två och en halv månad sedan åkte jag tillsammans med fyra svenskar till Thailand. Efter en lång resa anlände vi till Khon Kaen, var organisationen Mission SOS etablerat en bas. Vi blev mottagna med öppna armar och en välkomstfest anordnades. Redan från början fick jag thailändska vänner som visade mig runt och tog hand om mig. En god start för en onådda-folk missionär!

Som ny och grön fick jag lära mig väldigt mycket i början av min tid på basen. Jag genomgick en kulturkrock så att säga. Det är inte bara trafik eller matkulturen som är annorlunda, utan även tankesätt och handlingsmönster. Men efter en tid började jag förstå den thailändska kulturen. Eftersom de vill vara så tillmötesgående som möjligt svarar de ofta jakande på frågor, utan att tänka på om de har möjlighet att fullborda löftet. Det gäller då att ställa frågan på rätt sätt. Jag har även upptäckt att ryktet om deras generositet och vänlighet stämmer. Aldrig har jag mött på sådan gästfrihet som här!

De första veckorna arbetade jag tillsammans med två andra missionärer i byar ute på landsbygden. I en by undervisade jag en av lärjungarna som är 77 år. Hon hade blivit frälst efter att Jesus helat henne för ett halvt år sedan. Alla släktingar hade samlats för att ta avsked av henne eftersom hon låg inför döden och inte hade något hopp om tillfrisknande. Då kom två av missionärerna till hennes hus och bad för henne. Några timmar senare vaknade hon ur sitt halvsovande tillstånd då någon rörde vid hennes kind. Detta var ingen av släktingarna som satt brevid henne, utan det var Jesus. Efter detta blev hon bara bättre och bättre. Sorgefesten blev en glädjefest! Nu är kvinnan en stark kristen som älskar Jesus och står upp för sin tro.

De gånger som jag har åkt ut till byarna har jag verkligen fått en inblick i thailändarnas vardag. En morgon åkte jag tillsammans med några andra missionärer till en närliggande by för att skörda ris. Det var ett studiebesök som hette duga! Våra vänner visade oss hur man skär ris och sedan fick vi även slå ut riskornen från kärvarna. De flesta bybor pratar inte engelska, men med enkla ord och rörelser kunde vi ändå kommunicera med varandra. Vi blev också bjudna på frukost, bestående av nyskördat ris, skalbaggar, frukt, nötter från naturen och någon sorts stark röra gjord på räkor.

Nästa uppgift jag fick var att starta en dansklass och arbeta på relationer till universitetsstuderande. Det var väldigt spännande att få lära ut dans, helt nytt men ändå bekant. Jag har dansat i några år men aldrig lärt ut, om man bortser Summer Challenge 2007. För varje danstillfälle har jag fått lära mig hur jag skall på bästa sätt lära ut en dans. Efter julen kommer jag även att dra igång en danskurs öppen för alla, så då blir det spänning på hög nivå! Har redan några vänner som gärna vill komma.

Senaste veckorna har jag lärt känna flera nya vänner på marknader och i butiker. En helg blev jag inbjuden till mina nyfunna vänners internat, som hade öppet hus. Tillsammans med dem gjorde jag thailändsk mat, lyssnade på musik och deltog i festligheter. Att göra saker tillsammans är verkligen ett bra sätt att lära känna varandra. Det är genom att bygga relationer som människor vinns för Jesus. Som heltidsmissionär har jag möjligheten att ta extra mycket tid för mina icke-kristna kompisar och lärjungar.

Organisationen som jag arbetar för heter Mission SOS och har sitt huvudkontor och bibelskola i Märsta. Mission SOS har fyra missionsbaser runt om i världen, som arbetar aktivt med att nå ut till de onådda folkgrupperna. Basen här i Thailand tjänar verkligen sitt syfte då enbart 0,7% är kristna och de flesta aldrig har hört om Jesus. Jag har märkt att de onådda människorna verkligen är något som ligger Gud varmt om hjärtat. En kvinna som jag träffade på en matmarknad sade att det verkligen var något speciellt då jag bad för henne. Tänk att jag har fått nåden att vara redskap för den Gud som verkligen berör och förvandlar människors liv!

Den som vill stöda min mission med böner eller ekonomiska gåvor kan kontakta mig på emma.virtanen(at)gmail.com.

Frukost med vänner
Hos mormor
På väg från byn
En 70-årig lärjunge och Emma
Regnperiod
Emma på risfältet