Peter Klemets inledde sin medicinska bana som liten pojke då han enligt mamma Elsie byggde ett laboratorium av flaskor han hittat i skräpkorgar (eller något i den stilen). Han visste i ett tidigt skede att det var läkare han skulle bli och detta intresse ledde honom några år senare till Uppsala universitet och läkarstudier.
Efter ytterligare några år och en doktorsdisputation vid HUCS' forskningscenter Biomedicum i fredags kan Peter nu titulera sig medicine doktor. Ämnet för doktorsavhandlingen var "Allvarliga pneumokockinfektioner i Finland före storskalig introduktion av pneumokock-konjugatvaccin till barn". Opponent Åke Örtqvist hade flugits in från Karolinska institutet i Stockholm enkom för detta tillfälle, och med tanke på de kvistiga frågorna Peter Klemets fick lov att svara på kan man tänka sig att han var extra inspirerad över att få vistas i det östra grannlandet. Disputationen som räckte hela tre timmar gick dock så gott som smärtfritt, trots att Peter nog såg lättad ut då herr Örtqvist till sist meddelade att han godkänner avhandlingen.
Publiken hade då fått njuta av avancerade diskussioner ackompanjerade av fina diagram samt powerpoint-presentationer fullspäckade av intressanta, om än för den oinvigde ovanliga, termer.
Vi tackar Peter och de övriga för trevligt fredagsprogram och önskar Peter Klemets ett varmt grattis och lycka till i fortsättningen!
Nedan finns den officiella sammanfattningen av avhandlingen:
Källa: https://oa.doria.fi/handle/10024/43670
Allvarliga pneumokockinfektioner i Finland före storskalig introduktion av pneumokock-konjugatvaccin till barn
Globalt sett är pneumokocken (Streptococcus pneumoniae) den viktigaste orsaken till lunginflammation, hjärnhinneinflammation och allvarlig allmäninfektion. Pneumkock-polysackaridvaccin rekommenderas till alla personer som fyllt 65 år samt till yngre individer som på grund av sin grundsjukdom löper en särskilt stor risk att insjukna i och avlida av en allvarlig pneumokockinfektion. Målsättningen med denna studie var att så noggrant som möjligt beskriva de allvarliga pneumokockinfektionernas epidemiologi i Finland innan det för barn avsedda pneumokock-konjugatvaccinet tas i bruk. Av särskilt intresse var pneumokockinfektionernas incidens, riskfaktorer och dödlighet samt betydelsen av astma och sjukhusrelaterade infektioner.
Forskningsmaterialet baserade sig på nationell, befolkningsbaserad laboratorieuppföljning och informationen om pneumokockfallen samlades in från de kliniska laboratorierna för mikrobiologi. Ett fall av allvarlig pneumokockinfektion definierades som ett positivt odlingsfynd av Streptococcus pneumoniae från blod och/eller ryggmärgsvätska under perioden 1995-2002. Uppgifter om patienternas grundsjukdomar fick vi genom att förena forskningsmaterialet med nationella, befolkningsbaserade sjukvårdsregister. Totalt konstaterades 4357 fall av allvarlig pneumokock-infektion och i medeltal var förekomsten av nya fall (incidens) 11 fall per 100 000 personår. Antalet fall ökade med en tredjedel under studieperioden och detta relaterades till en ökad blododlingsaktivitet. Två tredjedelar av pneumokockpatienterna och hälften av dödsfallen tillhörde den del av den arbetsföra befolkningen som saknade indikation för pneumokockvaccinering. Personer med astma hade en ökad risk att insjukna i en allvarlig pneumokockinfektion och astmans andel av den totala sjukdomsbördan var 5 %. Omkring 10 % av alla blododlingspositiva pneumokockfall var sjukhusrelaterade och dödligheten bland dessa fall var högre jämfört med de fall som fått sin infektion utanför sjukhuset. Den största delen av de sjukhusrelaterade fallen hade någon grundsjukdom som är indikation för pneumokockvaccin.
Förekomsten av allvarliga pneumokockinfektioner i Finland har ökat och är troligtvis större än man tidigare uppskattat. Fynden i denna studie understryker vikten av att förebygga dessa infektioner med pneumokockvaccin.
