Lili-Ann, Pontus och Kari tillsammans

Tillsammans

ALLMÄNT. Lite tankar som jag bara ville få ur mig och dela med Er läsare. Förlåt mig om jag upprör någon med mina tankar och åsikter!

En sak som jag länge har velat lyfta fram och skriva om är den äldre generationen i våra församlingar. Under min relativt korta tid som Kristen har jag haft nåden att få stifta bekantskap med flera människor som är äldre än mig. Dessa otroligt underbara människor och personligheter har så gott som alla haft någonting att tillföra mitt Kristna liv. Det är med tårar i ögonen jag ser hur man i en del församlingar endast försöker fokusera på den yngre generationen och vill få den äldre generationen satt åt sidan. Helst skulle man se att de höll sina möten hemma i sina stugor. Varför köra iväg de som har varit med och byggt upp våra kyrkor? De som har varit med och bett för oss och för väckelse i våra nejder? Detta anser jag vara skandal!

Självklart skall vi satsa på ungdomarna. Vi skall uppmuntra dem att komma till våra församlingar och vi skall förse dem med ansvarsfulla uppgifter. De skall få vara med och tjäna Gud, precis som prästen, pastor eller äldstebrodern. Det är då vi gör saker tillsammans som vi får se Jesus stå mitt ibland oss. Den som tror att han eller hon kan göra allting själv och tror att allt sker kring prästen eller pastorn är rätt långt ifrån verkligheten. Om vi nu ser på en församling, så skall vi kunna mötas gammal som ung och tillsammans prisa och lovsjunga Herren, Jesus Kristus.

Jag har gjort en liten analys om hur det ligger till i församlingarna idag. Nu säger jag inte "så är det" men det finns ett mönster i flera av församlingarna i norden. De gamla psalmerna och väckelsesångerna byts ut mot moderna lovsånger. Det är sällan man ser den äldre generationen vara med eller kanske rent ut av få vara med i lovsången. Till en viss del kan det även hända att den äldre inte är intresserad av dessa moderna saker. Dagens generation har en tendens att vara mera "lovsångare" och "tillbedjare" medan den äldre generationen är "förebedjare". Vad vill detta säga?Jo, vi behöver både gammal som ung. Den unga generationen lever i en tid där lovsången och tillbedjan har fått en viktig funktion. Där man kommer inför Guds ansikte på ett kanske mer "karismatiskt" sätt. Det är absolut inget fel på detta men den äldre generationen som har bett för oss redan medan vi var i moderlivet är lika viktiga och lika värdefulla. Den äldre generationen har redan under långa tider samlats för att tillsammans be, något som kanske inte sker i samma utsträckning idag. Sedan är det ju många av de äldre som är daglediga och har tid att samlas för att be. I Bibeln står det att vi skall be för våra andliga ledare, pastorer och präster och det är precis här som vi bör ta modell av den äldre generationen. Förbönen är viktig, mycket viktig.

Nu vill jag inte att någon skall missförstå mig. Jag vill inte diskriminera någon, varken de unga eller de gamla. Vi kommer inte heller att vara i medelåldern allt för länge. Församlingen och Guds rike behöver oss alla, gammal som ung. Det är då vi lär oss att under samma tak fungera tillsammans och se på Jesus som förenar oss som vi kommer att få se väckelse i vårt land. Det är då vi är tillsammans som vi får se under, tecken och mirakel. Nu skall vi dock inte blanda ihop stora väckelsemöten med tusentals människor med en mindre bönegrupp i ett hem eller i ett bönehus. I de stora sammanhangen har vi svårt att vara ett i Kristus. Det kommer alltid att finnas en eller flera tvivlare bland oss. Det är då vi är samlade i samma ande och anda med en gemensam tro och en gemensam bön som Jesus finns mitt ibland oss. Tänk på den döda flickan i Bibeln:

Medan han ännu talade kom några från synagogföreståndarens hus och sade: "Din dotter är död. Varför besvärar du Mästaren längre?" Men Jesus fäste sig inte vid deras ord utan sade till föreståndaren: "Var inte rädd. Tro endast." Och han lät ingen följa med utom Petrus, Jakob och hans bror Johannes, och de kom till föreståndarens hus. Där såg han en orolig skara människor som grät och klagade högt. Han gick in och sade till dem: "Varför skriker ni och gråter? Flickan är inte död. Hon sover." Då hånskrattade de åt honom. Men han drev ut allesammans, tog med sig barnets far och mor och sina egna lärjungar och gick in där barnet låg. Och han tog barnets hand och sade till henne: "Talita koum!" Det betyder: "Lilla flicka, jag säger dig, stig upp!" Genast steg flickan upp och började gå omkring - hon var tolv år - och de blev utom sig av häpnad. Men han förbjöd dem strängt att låta någon få veta detta. Sedan sade han åt dem att ge henne något att äta. (Markus 5:35-43)

Alltså körde Jesus ut alla överlopps personer som fanns i närheten. Till och med en del av lärjungarna fick avlägsna sig. Varför? Jo, för att det fanns människor vars tro var svag och deras tvivel var stark. Tvivel smittar av sig och hur kan man då tro att Jesus skall finnas mitt ibland oss om vi tvivlar? Varför fick då inte heller någon veta om att Jesus hade väckt upp denna flicka från döden? Jo, för att de skulle ha mötts av människors tvivel som smittar av sig. Flickan och hennes föräldrar behövde få en tid där de fick växa i tron innan de skulle kunna möta alla som tvivlade. Det har hänt och hände helat tiden, tyvärr alltför ofta att någon blir berörd av Gud men sedan kommer djävulen och sår tvivel och ljuger en rakt upp i ögonen. Ja, då börjar man tvivla om man inte är tillräckligt stark i sin tro.

Jag har fått erfara i den underbara församling där jag har fått nåden att bli medlem att den äldre generationen som under årtionden har kännt varandra. De samlas för att tillsammans be till Gud. De känner varandra och har en gemensam tro och en gemensam bön. Likadant är det med de äldre bröderna i Syd österbotten. Flera gånger då jag vaknar på morgonen och ringer för att diskutera, ja då har de redan för flera timmar samlats till gemensam morgonbön, för att be för den yngre generationen, församlingen, nejden, vänner och bekanta och allt mellan himmel och jord. Snacka om att hejdlöst henge sig till Gud.

Jag har sett exempel i dessa församlingar där vi verkligen kan vara tillsammans och då sker saker och ting. Jag har även sett att där man försöker utesluta den ena generationen har man handlati en andlig torka. Vad jag vill säga och vad jag vill lyfta fram är att då vi tillsammans, gammal som ung delar vår tro och vår bön, ja då börjar det hända saker. Låt oss tillsammans få samlas med psalmer, lovsång och ett enkelt evangelium som tilltalar oss alla, gammal som ung.

Personligen måste jag säga att jag har stor respekt för den äldre generationen och visst vore det underbart om man som gammal skulle få uppleva att den tidens ungdomar och den tidens generation skulle ha förtroende och respekt för mig och de som är i min ålder.

Lovsång tillsammans