Vet du vart du är på väg?

Vet du vart du är på väg? - Ett möte med döden

KOLUMN. Under min resa i USA fick jag vara med om mycket. Dock var jag inte beredd på att få träffa en ande jag träffat förr men jag fick vara med om stora ting och fick mig verkligen en tankeställare som gjorde mig mer tacksam än någonsin.

I måndags kom jag hem efter att ha tillbringat en månad i USA. Personligen trivs jag mycket bra i USA och för ett antal år sedan skulle jag aldrig ha kunnat tro att jag skulle komma att resa till USA för att tjäna Gud. Allt detta skulle ha fått mig att skratta och om någon skulle ha yttrat sig om något sådant så skulle jag antagligen ha varit säker på att den personen skulle ha haft ett allvarligt fel i huvudet. Dock kan vi inte förstå oss på Gud och hur Han verkar i och genom oss. Idag är jag tacksam för varje dag som varit och för varje dag jag får vakna upp nykter, frisk och härligt frälst.


 

En sak som jag funderade på mycket under min senaste resa var döden. Allt började då jag besökte en 56 år ung man som hade blivit hemskickad från sjukhuset för att dö. Han var drabbad av cancer och läkarna hade gett upp allt hopp. Den enda hjälp han fick var smärtstillande mediciner och syrgas. Han låg i sin ensamhet och stirrade döden i ögonen. Denna känsla är bekant för mig för även jag var illa däran för fyra år sedan men jag hade tur och fick mycket förlåtet och en andra chans av Gud. Detta är inget annat än nåd. Dock började tankarna kring liv och död snurra i mitt huvud efter detta besök och jag tror heller inte att det var en slump att jag blev ombedd att besöka en annan man i samma situation, sjuk i cancer utan hopp om att överleva.

Jag kan bara återspegla mitt förra liv med dessa människors känslor och rädsla inför det som komma skall. Dödsångest är ingenting som man längtar efter. Dödsångest är fruktansvärt och hemskt. Ingen har någonsin riktigt kunnat beskriva vad som händer efter livet här på jorden men efter att ha läst bibeln och Guds löften i bibeln så har i alla fall jag ändrat uppfattning om döden. Skulle jag inte leva med frälsningsvisshet och ett evighetsperspektiv skulle jag ha alla orsaker att frukta men nu säger ju Guds löften till sina barn att den som tror och är frälst skall leva om han än dör. Många gånger får vi om och om läsa om det eviga livet tillsammans med Gud. Vi får läsa om en plats där det inte finns smärta, sjukdom eller sorg. Som kristna vet vi att Gud är god och att ingenting ont kommer från Gud. Vi vet också att det är Guds vilja att så många som möjligt skall bli frälsta under livet på jorden och jag grips av tacksamhet varje gång jag tänker på hur nära döden jag var för fyra år sedan.

Tänk att Gud har gett mig denna chans, att få vara ett redskap och vittne för Hans rike om Hans frälsande kraft. Att vittna om Jesus Kristus som kom och dog för våra överträdelser skull så att vi skulle bli rättfärdiga inför Gud och ha tillträde till himmelriket.

Det som förvånade mig under min resa var mina besök hos dessa döende personer. Jag fick möta en ande som jag tidigare mött, dödens ande, djävulen själv. Jag vet inte huruvida de orden är bibliska men så kändes det. Djävulen vill ju inte någon något gott och han vill heller inte att någon skall slitas ur hans klor och få ta del av det eviga livet. Jag kände igen mig i bägge männens situation och jag kände igen deras rädsla. Det kändes som om jag skulle ha fått en upplevelse från mitt förflutna och tack vare Guds nåd fick jag för dessa män vittna om min mästare, frälsare och Herre som gett mig det eviga livet. Det var absolut inte lätt, inte heller roligt men tacksamt. Det var med tårar i ögonen jag lämnade dessa män med orden; vi ses igen. Nu förstår jag att den extra veckan långt borta hemifrån handlade om dessa mäns överlåtelse till Jesus Kristus. Min bön är dock att de skall få bli helade men det viktigaste är att de har fått ta emot Jesus som sin frälsare och Herre. Djävulen har åter igen mist två av sina fångar och är arg som ett rytande lejon. 

Det som överväldigar mig idag är att en före detta alkoholist och knarkare som jag har fått nåden att bli använd av Gud själv. Jag minns det som om det vore igår då jag mötte Jesus på centralsjukhuset i Vasa och jag fick min kallelse att berätta för alla om Jesus och om mitt liv, varna barn och unga för alla faror och hjälpa de som har likadana problem som jag har haft. Kan Gud använda mig så kan Gud också använda dig. Tänk att vi alla kan vara använda av Gud och att vi i Jesu namn har en sådan makt som kan få en icke troende att tro. Våga vara den du är i Kristus fullt ut och vittna för alla om Jesus. DU kan göra stora saker i Hans namn och det ÄR Guds vilja att vi skall göra alla folk till lärjungar och döpa dem i Faderns, Sonens och Den Helige Andes namn.

Att få dö som frälst är en seger, någonting vår inre människa längtar efter, en evighet tillsamman med vår skapare, Gud själv!