Enhet bland kristna Bikers - Gemensam träff i Antequera, Spanien

ALLMÄNT. En vecka är nog för kort tid då man beger sig hit till den spanska solkusten men jag kom inte hit på semester utan på uppdrag tack vare en inbjudan. 

I somras ordnade Gospel Riders sin årliga MOJ träff i Larsmo och jag var inbjuden att medverka där. På plats var även några syskon från Gospel Riders i Spanien och de tyckte väl då att det vore en kul grej ifall jag kunde komma och hälsa på någon gång. Det tog inte länge förrän jag hade en inbjudan i min e-mail box och självklart tackade jag ja till denna.
Tisdagen den 20.9 satte jag mig ombord på Air Finlands plan till Malaga och flygresan gick mycket bra. Tänk att man även kan vittna om Jesus på 10000 meters höjd. Väl framme hämtade broder Ilpo från Gospel Riders upp mig med sin lilla öppna bil. Vi körde till hotellet och jag checkade in. Jag hade ju aldrig tidigare varit här så allt var relativt nytt men jag tyckte det påminde rätt mycket om Florida. Dagen efter gjorde vi en tur i bergen i den öppna bilen och jag kände ju inte av solen i och med vinddraget och detta ledde i sin tur till en härlig solbränna med lite löst skinn i pannan och på näsan. Som tur är så finns det kräm att smörja in sig med även efter att man varit i solen. Något att komma ihåg innan man går ut i solen i framtiden. Man lär av sina misstag heter det.
Mat är en mycket väsentlig sak här och jag har lärt mig att man äter sent på kvällen, mycket och länge. Det är liksom en social grej att gå ut och äta på kvällen. Jag sitter hellre och äter en god bit mat i stället för att sitta på en pub och dricka alkohol. Melon med torkad skinka är något som jag fastnat för, fish and chips är en annan favorit men ingenting slår dock en god pepparbiff. Kreaturen här är kanske lite mer amerikanska än hemma i Finland. Biffarna är större och mörare.
I torsdags inleddes den gemensamma träffen för Gospel Riders Espana, Cover Backs MC och CMA (Christian Motorcyclist Association). Under första kvällen fick vi höra många vittnesbörd och alla hade av någon anledning samma budskap om enhet. Att vi trots att vi är olika klubbar och föreningar kan samlas och uppmuntra varandra är viktigt. Det spelar ingen roll vad som står på västarna, huvudsaken är att vi har Jesus i vårt hjärta och blicken fäst på Honom. Då det blev min tur spelade jag några sånger, vittnade och sade att det verkligen inte spelar någon roll vad som står på västarna, vi är alla Ambassadörer för Jesus Kristus (2 Cor 5:20) och vår lilla förening råkar ju faktiskt heta Ambassadors For Jesus Christ Motorcycle Ministry. Jag tycker verkligen att jag var lite finurlig där om jag får säga det själv.
På fredagen var det olika aktiviteter och på lördagen åkte vi upp till ett stort berg som var mycket högt. Fina vägar, fin utsikt och ett utomordentligt och välsignat sällskap. På kvällen var det möte igen och följande dag, igår, söndag avslutades den gemensamma träffen i en församling i Torreblanca i Fuengirola. En mycket lyckad träff och det har varit underbart att vara här. Inte bara på träffen har jag fått vittna om Jesus utan även på gatan. Många kommer hit för att söka meningen med livet och det har verkligen varit en välsignelse att få sätta sig ner och lyssna på människor och sedan berätta för dem om Jesus.
Gud öppnar ofta nya dörrar och jag som tycker om att resa har precis bokat in nästa resa hit i mars. Då skall jag ta familjen med och vi kommer att ordna möten i  olika församlingar och även på några barer här på solkusten. I morgon är det dags att resa hem, detta ser jag fram emot men jag kommer att sakna värmen. Dock bor den bästa värmen i mitt hjärta och trots att jag fotograferat mycket på denna resa så finns de allra bästa bilderna i mitt hjärta och i mitt minne. Tack Jesus för ännu en underbar resa!