Gröna Ängar - Romarbrevet del 24 - Uppleva helgelse genom kännedom av ordet och genom att se en vision

UNDERVISNING. Världen är som en sopstation där vi människor är soporna. Saker och ting som inte längre har något värde hamnar på soptippen. Människor är skapade för att vara fyllda med Gud och det är vårt högsta mål. Vi måste inse att om vi inte är fyllda med Kristus så är vi värdelösa inför Gud. Vår kallelse är att bli fylld med Kristus. Detta sker genom den livgivande Anden (1 Kor. 15:45).

Talare: Sungun Young, datum: 2003-10-15

Titel:ROMARBREVET 6 ”Uppleva helgelse genom kännedom av ordet och genom att se en vision"
(sammandrag av talat budskap)

Bibelverser:Rom. 6:6-11; 1 Kor. 1:30; 15:45, 47; Gal. 3:27; 2:20; Joh. 14:19; Upp. 1:18


Paulus talar i kapitel 6 om helgelse. Varför behöver vi helgelse? Vi vet enligt tidigare kapitel i Romarbrevet att vi människor är fördömda inför Gud. Vi tror att vi är rätt så okej som människor, men inför Gud är vi fördömda så länge vi inte har Jesus Kristus.  Jesus Kristus är Guds rättfärdighet och när vi tar emot Kristus så mottar vi Guds rättfärdighet. Om vi fortfarande försöker uppfylla lagens krav själva så visar det att vi inte har tagit emot Guds rättfärdighet i verkligheten.
Världen är som en sopstation där vi människor är soporna. Saker och ting som inte längre har något värde hamnar på soptippen. Människor är skapade för att vara fyllda med Gud och det är vårt högsta mål. Vi måste inse att om vi inte är fyllda med Kristus så är vi värdelösa inför Gud. Vår kallelse är att bli fylld med Kristus. Detta sker genom den livgivande Anden (1 Kor. 15:45).
Vi var som värdelösa stenar ute på gatan men som nu har blivit förda in i templet. I templet så räknas stenarna som heliga, för att de är placerade på rätt plats. Men helgelsen slutar inte med detta, att vi är placerade rätt. Nästa steg i helgelsen är att förändra oss. Vi kan inte bara rycka på axlarna och säga att Jesus älskar oss som vi är. Gud vill förändra oss. Vi är inte mer än en lerklump (sten), men Gud älskar det som inte går att älska. Gud vill inte att vi ska förbli som en smutsig sten. Han vill förvandla oss och han börjar med att tvätta av oss med Jesu Kristi blod. Många kristna tycker att upplevelsen av Jesu blod är nog, men det är inte allt. Gud vill också förvandla oss stenar till diamanter. Hur ser denna diamant ut? Det är en exakt kopia av Jesus Kristus. Det som Fadern älskar mest av allt är Jesus Kristus (Matt. 17:5).
I Nya Jerusalem i Uppenbarelseboken finns det jaspisstenar. En jaspissten är grön och symboliserar Guds liv. Med stenar kan man bygga någonting och det räcker inte för oss att bli tvagna genom Jesu blod.  Vi är alltså återlösta från soptippen till Guds hus, och har blivit förlåtna och renade från vår synd. Att bli förvandlad från en vanlig sten till en jaspissten är vad som kallas för helgelse.
Dopet är en del av helgelsen vilket betyder att vi identifierar oss med Kristus. När vi föds som barn så "döps" vi automatiskt in i den här världen, men när vi blir döpta i vattnet kommer vi in i Jesu Kristi värld. Vi kommer in i en helt annan dimension där Jesus Kristus har korsfäst hela den gamla skapelsen. När vi går ner i vattnet så avslutas vår första födsel och samtidigt blir vi överförd från vår naturliga bakgrund till Jesus Kristus. Uppfattningen om vår omgivning blir helt annorlunda när vi är överförda till Jesus Kristus. Vi måste uppleva Guds dimension. Vi kommer att bli fyllda av ljus och bli fulla av liv. Om vi inte upplever denna nya dimension kommer vi enligt Romarbrevet kapitel 6 att känna oss som slavar.
Vers 3 säger först, att vi ska "veta" att vi alla som har blivit döpta till Kristus Jesus, har blivit döpta till hans död. Att veta någonting är att ha kunskap om någonting. Efter att vi har fått vetskap om sanningen behöver vi "se" en vision. Seendet kommer efter att vi har vetskap om fakta. Vi måste lära oss att följa det som ordet säger och inte följa efter våra känslor. Guds ord är alltid pålitligt.
Vi kan förklara skillnaden mellan att veta och att se med följande liknelse: Tänk er ett lejon som är inlåst i en bur. Utanför buren finns ett skynke så att man inte ser varken lejonet eller buren. Låt oss säga att en man har fått kunskap om att det finns ett lejon bakom skynket men som sitter inburad. När mannen går förbi skynket och hör lejonet ryta så kommer han att bli rädd, för han har svårt att lita på att lejonet verkligen är inburad. Men om någon tog bort skynket framför buren, så skulle mannen se att lejonet verkligen är i buren och han skulle då kunna passera utan att bli rädd.  Efter att vi ser sanningen så kan vi ha tro. Vi kan aldrig tro på det som vi aldrig har sett. Om vi verkligen ser en vision om sanningen så kommer vi att ha tro.