I måndags på väg från crusaden i Lusaka, Zambia flög jag tillsammans med Bertil Dolfen, en av PTL Ministries trogna medhjälpare till Etiopiens huvudstad Addis Ababa. Det var mörkt då vi landade och på väg till hotellet såg man inte mycket av staden. Trots den korta vägen fick vi dock bevittna både gatubarn och prostitution. Dessa två hänger tyvärr ihop. De flesta av de gatubarn som överlever "gatan" kommer in i sexindustrin och detta är ingenting man vill se med sina egna ögon.
Följande morgon hämtades vi upp av Daniel och en chaufför. Daniel är en av ledarna på barnhemmet Hanna's Orphanage. Sedan flera år har PTL Ministries samarbetat och understött barnhemmet och nu var det dags för ett besök och att jag fick vara med och uppleva och se detta med egna ögon är bara nåd. På vägen till barnhemmet var vi tvungna att stänga fönstren i bilen, så många tiggare som ville ha pengar och det värsta av allt, så många av dem barn från fem år och uppåt. Vi försökte dela med oss av det vi hade men chauffören tyckte att vi inte skulle göra detta för ryktet om att det finns pengar i bilen skulle spridas och efter en stund skulle bilen vara omringad av tiggare. En kvinna som jag aldrig kommer att glömma bar på ett litet barn, själv hade hon en tumör stor som ett äpple på halsen och det var knappt så att hon kunde prata.
Vägen till barnhemmet genom Addis Ababa var tragisk, så mycket misär, så mycket smärta och så mycket elände som man aldrig skulle ha kunnat tro skulle finnas på denna jord och det värsta av allt många av de hemlösa är barn som endast har en skjorta och ett par byxor, en del har skor men de flesta har inte ens ett par skor.
Väl framme vid barnhemmet bekantade vi oss med administrationsavdelningen där vi fick en grundlig presentation om hur arbetet vid barnhemmet fungerar. För tillfället har de över 200 barn och dessa bor i olika hus i grupper om 8-10 barn. Husen hyrs av barnhemmet och i varje hus finns en husmor. I de hus där det bor yngre barn finns mer personal. Medan vi satt och samtalade så fick jag ju en bild i mitt sinne om att barnen får bo i hus, tankarna om dessa hus var allt annat än verkligheten. Vi besökte två av husen och det var ingen vacker syn. Dock så mycket bättre än ett liv på gatan. Alla barn har en egen säng att sova i.
Arbetet på barnhemmet handlar inte bara om att barnen har tak över huvudet och en egen säng. Det handlar om mycket mer än så. Då barnen kommer till hemmet undersöks de av sköterskor och läkare och får den vård som behövs. En stor del av barnen bär redan på HIV och behöver fortsatt vår och medicinering, vilket de får på barnhemmet. Följande steg är att se till att barnet går i skolan och alla barnen går som alla andra barn i skola. Efter skolan kommer de till centret och till kvällen återvänder de till sina hem, husen som aldrig skulle uppfylla västerländska krav på hur en människa kan bo.
Under dagen fick vi träffa flera av barnen och vi berättade för dem vilka vi var och varför vi var där. Under en lektion fick jag vittna om mitt liv och berätta om farorna med alkohol och droger. Alla barnen lovade mig att aldrig prova på alkohol eller droger. Vi träffade även en flicka som jag tidigare endast sett på en video från en crusade. Dorethy heter hon. Från videon minns jag henne som en smutsig flicka, ett gatubarn som kommit till crusaden och stod längst fram med händerna lyfta emot himlen och tårarna rinnande ner för kinderna. Det var kvällen hon blev frälst. PTL Ministries team lyckades senare under kampanjen finan henne, tog hand om henne och hon flyttade till barnhemmet. Idag en vacker flicka med ett leende på läpparna, ett nytt liv och en framtid.
Vi träffade även Hanna som grundat barnhemmet och som är eldsjälen i projektet. En ödmjuk Guds kvinna med ett stort hjärta för dessa barn. Hon berättade för oss att skulle det finnas mera pengar så skulle de kunna ta emot fler barn. Vi frågade vad det kostar per månad att sköta om ett barn på barnhemmet och priset för en plats för ett barn på hemmet är ungefär 50 US dollar.
På vägen hem då jag väntade på att få gå ombord på planet till Vasa i Helsingfors beställde jag en kopp kaffe och en Pepsi MAX. Notan gick på närmare 8 Euro och då högg det till i mitt hjärta. Jag började räkna ut hur mycket jag borde lägga åt sidan för att kunna hjälpa ett av dessa barn som ännu lever på gatan i Addis Ababa. Jag kom fram till att för endast lite över 1 euro per dag skulle jag kunna ge ett barn ett nytt liv och en framtid. Jag har nu med egna ögon sett hur arbetet går till och jag har gjort mitt eget beslut. Jag vet även att alla medel som ges till barnen i Etiopien oavkortat når barnhemmet.
Vore DU intresserad av att bli fadder och hjälpa ett av dessa barn? Mera information finns på:
www.ptlministries.com
Till sist vill jag tacka Pastor Tommy Lilja och PTL Ministries för en fantastisk resa som verkligen öppnade mina ögon och fick mig att inse hur bra vi har det här i väst. Jag vill även tacka Frank Mangs Center och min församling, Kvevlax Missionskyrka för allt stöd och alla böner, utan Er skulle detta aldrig varit möjligt och självklart vill jag tacka JESUS som är den samme igår, idag och i evighet.
