Nyfariseism - Skrämseltaktig och antipropaganda ett gammalt fenomen

ALLMÄNT. Ibland blir jag bekymrad då jag läser vad kristna skriver på olika forum. Efter att jag på Facebook försökte förklara min syn på saken i en diskussion blev jag blockad av skribenten så jag delar mina tankar här i stället.

Förr i tiden talade man om att rock 'n' roll musiken kom från djävulen och all rock musik var demonisk. De som lyssnade på rock 'n' roll skulle hamna i helvetet. Likadant var det med sport i en del samfund såg man sport och idrott som synd och "icke lämpligt" för en kristen. Jag vet inte hur länge skrämseltaktik och antipropaganda samt överandlighet pågått inom kristendomen men jag vet att man länge talat om "domedagsprofeter" som skrämt bort människor ifrån Gud.

Idag har mycket ändrats och vi har drabbats av ett slag av "nyfariseism". Man tror sig inneha den totala sanningen och man anser att man aldrig har fel. Man skriver, protesterar, propagerar emot olika saker. Låt oss nu nämna några saker som är på tapeten idag som man aktivt protesterar emot: homosexualitet, yoga, sambo förhållanden är endast några få.

Jag har försökt fråga en del som sprider dylik antipropaganda ifall det är Gud som kallat dem till detta. Ofta får jag till svar att vi skall stå på murarna och ropa. Själv tror jag att de murar som nämns i Bibeln idag är raserade, därför ser det ut som det gör i världen idag. En del säger att det är Guds kärlek som driver dem men jag har personligen svårt att tro detta för Guds kärlek sårar inte eller skrämmer bort någon från Gud.

Det spelar ingen roll vad det gäller men låt oss nu ta yoga eller homosexualitet som exempel i och med att dessa varit och är på tapeten idag. Är det större synd att utöva yoga eller homosexualitet än att ljuga, vara girig, förtala, titta med lust på en person av det motsatta könet, att köra emot rött ljus? Nej, det är det inte. Synd är synd och vi KAN FÅ förlåtelse för våra största synder men vi MÅSTE OCKSÅ få förlåtelse för våra minsta synder. Den största synden är att leva i uppror emot Gud och att inte leva i gemenskap med Gud.

Jag har själv varit i diket och hållit på härjat och pekat finger i mina tidiga dagar som kristen. Kanske det är därför jag reagerar som jag gör? Jag fick själv se förödelsen jag ställde till med, med mina egna ögon och då jag insåg att som jag höll på skrämde jag bort människor från Gud så insåg jag att det jag gjorde inte var Guds vilja. Jag valde att ta avstånd från dylika saker och från de som fick mig att agera som jag gjorde. Jag var blåögd och trodde vi kristna skulle "hålla på" sådär.

Nu tycks rätt många kristna satsa all sin tid och energi på att propagera emot bland annat yoga och homosexualitet och detta tar sig uttryck i form av "nyfariseism". Vad gör det då? Jo, det skapar splittring inom Kristi kropp och det skrämmer bort människor från Gud. Likadant är det med propagandan emot homosexuella. En homosexuell är ju inte mer syndig än en girig person eller någon som ljugit.

Ta dessa två scenarion och jämför dem:

Scenario 1: En kristen besöker en gay parad eller motsvarande gay evenemang. Han är ute för att sprida evangelium och användes sig bland annat av en skylt där det står: HOMOSEXUELLA HAMNAR I HELVETET! Han kanske står i ett hörn och "predikar" hur syndiga de är och hur Gud hatar dem och hur Gud hatar synden.

Scenario 2: En kristen besöker en gay parad eller motsvarande gay evenemang. Han är ute för att sprida evangelium och där han tar sig fram ser han vänligt på sina medmänniskor och där han får tillfälle säger han JESUS ÄLSKAR DIG till någon.

I bägge scenariona handlar det om en kristen person men skillnaden på slutresultatet (frukten) är stor. I scenario nummer ett sprids ett negativt budskap som stöter bort och de som får ta del av "predikan" eller budskapet känner sig sårade och kanske tänker: "jag vill nog aldrig ha något med dom där att göra".

I scenario nummer två så kanske personen går vidare och inte alls funderar på vad som blivit sagt men blir inte bortstött. I bästa fall kanske personen tar orden till sig och börjar fundera: "Vad talade den där om? Han sade att Jesus älskar mig? Är det sant?". I detta ögonblick har personen öppnat hjärtat för sanningen; Guds kärlek som är i Jesus Kristus. Det kanske går så pass långt att personen blir intresserad och vi skall inte underskatta Den Helige Ande. Han verkar på många sätt och han visar vägen till Jesus! Personen som vill veta mera kanske tar sig till en församling för att ta reda på mera. Det är HÄR vi INTE får göra bort oss. Så många gånger har vi kört bort människor från våra församlingar för att de "inte är som vi".

I detta fall är det bästa vi kan göra att ta emot personen oavsett om han eller hon är homosexuell, alkoholist, yogautövare eller något annat, spelar ingen roll. Vi skall visa dem Guds kärlek och leda dem till korset, inte tvinga. Sedan skall vi låta bli att peka finger utan invänta Den Helige Ande för Han är expert på att uppenbara för den individuella människan vad som är rätt och vad som är fel.

Vill vi göra Guds verk i dagens värld får vi lägga ner överandligheten och underordna oss varandra i Kristus. Älska våra medmänniskor och ta oss an dem som de är. Att tala om yoga, New Age och annat och undervisa om det vi anser vara fel skall vi absolut göra, men inte framför ögonen på de som ännu inte tror. Låt oss vandra i vishet och kärlek och inte vara som elefanter i glashus. Låt oss också vara ödmjuka och inte vara överandliga, vi har alla fel någon gång och INGEN av oss innehar den totala sanningen!

Så många gånger har jag mött människor som kommit till mig sårade, ledsna eller arga för att de träffat en kristen som dömt dem eller för att de läst något som de skrivit och i största delen av fallen har jag fått höra: - Blir jag sådan där vill jag aldrig bli kristen. Detta är tragiskt!

P.S Mitt inlägg handlar eller betyder inte att jag skulle vara FÖR någon av sakerna utan detta är enbart mitt sätt att se på hur vi kristna beter oss.