Gud är alltid större! - Klagovisorna fortsätter

ALLMÄNT. Söker man Gud är man liten! Då man finner Gud blir man mindre!

I mitt förra omtalade inlägg talade jag om att jag har svårt att ta med icke troende personer till en församling och detta fick många reaktioner. Först och främst så ter det sig naturligt att det är pastorn som predikar på de flesta gudstjänsterna. Det behöver inte vara något fel i predikan utan det kan vara ett bra budskap som bygger upp Kristi kropp (de troende). Dock är förkunnelsen för djup för att en icke kristen skall kunna förstå vad det talas om. Har man inte fått mjölken så har man heller inte fått de första stegen på trons väg och grundkunskapen om Jesus Kristus för att kunna ta sig vidare. Detta är mycket viktigt att man som nyfrälst får grepp om.

En annan sak som förbryllat mig är det att det är pastorn som predikar och han som skall ha svaren på alla frågor. Var är pastorn / herden då den ensamme eller den som har funderingar försöker få kontakt? Ett pastorssyndrom är att man har tappat förmågan att svara i telefon. Självklart finns det undantag men detta är ett fenomen. Om man skall förkunna och tala om hoppet som finns i Jesus borde man också ha tid att ta sig an de minsta och svara på deras frågar, ställa upp mellan gudstjänsterna och finnas där som herde.

Gemenskapen brukar oftast vara god både före och efter sammankomsterna. Man har trevligt, kramas och säger goda saker om varandra. Räcker detta för en person som behöver hjälp med trons första steg? Nej, det behövs en djupare gemenskap. En gemenskap som bygger på Jesu kärlek. Min bibel säger att INGET kan skilja oss från Guds kärlek som finns i Jesus Kristus (Rom 8:39). En sökare eller nyfrälst behöver ha gemenskap mera än en eller två gånger i veckan och bör ha någon att ha kontakt med för att inte gå vilse i den kristenhet som råder idag. Andliga mammor och pappor är ett stort behov och dessa behövs bland våra vanliga medborgare, inte bara bland de som kommit till våra länder.

Samtidigt som församlingen haltar så finns det ”frifräsarna” som går hårt ut på sociala medier. En del går till och med ut med listor om vad man inte kan göra som kristen och ser sig själva som ”kallade” för väktare. Deras vittnesbörd till de icke frälsta är värdelöst. ”Är det så där det skall vara om jag överlåter mitt liv i Jesu händer så avstår jag”, är ord jag ständigt får höra. Otroligt hur stor skada några få självutnämnda profeter får till stånd. I mina ögon avskyvärt! Jag tror även Jesus skulle se en kvarnsten nödvändig runt dylika personers hals för genom att ge ett sådant sken av en relation till Jesus är ju att missleda/förleda en av de minsta. Söker man Gud är man liten och då man finner Gud blir man ännu mindre för Gud ÄR stor!

Detta är tankar ur min bok KRISTEN I ÖSTERBOTTEN! NEJ TACK! Dock finns det guldkorn i våra församlingar och det är även så här utanför Österbotten. Dock är Österbotten mitt hem där jag gärna skulle evangelisera mera men jag vågar inte för det är ett stort ansvar att evangelisera. Sorgen över att så gott som alla jag under årens lopp i mina hemtrakter fått på kroken inte bara lämnat församlingen utan även tron är stor. Varför skall det vara så här? Är det så här Jesus vill ha det? Jag tror inte det skall vara så här och jag tror inte heller att det är så här Jesus vill ha det. Jesus låg till bords med syndare och hade hjärta för dessa. Han umgicks med dem och detta fick han ta mycket skit för. Det är likadant idag. Jag hörde en bekant dela en vision med en församling om man kunde ha en kväll i församlingen för ”gatans människor”. Där hade ledarskapets första reaktion varit negativ i och med att dessa människor inte var frälsta. Församlingens vision gick ut på att predika för frälsta människor. Vad och var är det som det har gått fel?

Avslutar med att uppmuntra ALLA inklusive mig själv att läsa 1 Korintierbrevet 13 i sin helhet och begrunda detta i bön. Jag vill inte vara en skrällande cymbal, en ljudande malm eller någon som utger mig för att vara något jag inte är. Jag behöver lära mig älska mera och detta tror jag är en av nycklarna till att vi skall kunna ta hand om våra egna ”syndare” som gått vilse i dagens värld.

Personligen har jag märkt att ju närmare Gud jag kommer dess mindre blir jag. Gud är så pass mycket större och då vi får en djupare insikt i kunskapen om Gud så blir vi mindre och mindre. Gud är stor och Han förmår men Han behöver fungerande församlingar och gemenskaper där den enskilda och ensamma individen blir sedd och får ta del av Guds kärlek genom oss kristna.