Nicky Gumbel är advokaten som mötte Jesus och blev ”Alphapastor” i en av Londons mest spännande församlingar, anglikanska Holy Trinity Brompton. HTB, som kyrkan också kallas, ligger centralt i Kensington, nära Hyde Park, varuhuset Harrods och andra ärevördiga turistattraktioner.
I HTB har man utökat utbudet i kyrkan så att man inte bara har en traditionell högmässa (som besöks av ca 50 personer), utan också fyra andra samlingar vare söndag med mer än 2000 besökare. Dessutom har man grundat ett flertal nya gemenskaper och ”skänkt bort” församlingsmedlemmar då hela divisioner av kyrkan (s.k. pastorat) blivit självständiga enheter.
Församlingskursen blev attraktion för utomstående
I HTB började man i slutet av 70-talet med Alpha som en kurs för församlingsmedlemmar, berättar Nicky, vid presskonferensen ledigt klädd i öppen skjorta och cardigan. Samtidigt fanns andra samlingar riktade mer till utomstående – sökare med frågor om livet och Gud. Här behandlade man ämnen såsom varför så mycket lidande i världen, Guds existens, andra religioner o.s.v.
Man märkte dock att sökare allt med började hitta till just Alpha-kursen och via den fick upp ögonen för Jesus Kristus, den Helge Ande och den kristna tron.
Så kan det vara också i våra kyrkor, utmanas vi också under konferensens lopp. Det finns mycket som är viktigt, men har vi en kurs om det allra centralaste i den kristna tron?
En kurs som ger allt och kräver allt
Att Nicky Gumbel blivit en sådan galjonsfigur för kurserna beror på att det är under hans tid som ledare Alpha blev, först en nationell attraktion i hela England och därefter i rask takt erövrade resten av världen. Till Norden kom kursen redan under andra hälften av 90-talet och har till slut blivit populär i ett flertal församlingar också i Finland.
Alpha behandlar Jesu liv, hans död och uppståndelse, fakta och tron, bön och bibelläsning, Guds ledning, Den Helige Andes person, kraft och gåvor under några veckokvällar med mat, inledning och samtal. Det hela tar ca 10 veckor och innehåller ett veckoslut, samt en avslutningsfest. Festen är samtidigt en inbjudan för nästa kurs som startar därefter.
Allt är rasande enkelt, men kräver ett totalt engagemang. Inget skall lämnas åt slumpen, utan under bön och i tro på den Helige Andes närvaro ger man allt för att människor som kommer till samlingarna – som hålls i hem eller i caféutrymmen m.m. – skall trivas och visas stor respekt.
Förvandlade liv utöver vår jord
Nicky Gumbel reser 3-4 månader i året i Alpha-ärenden, ofta till Fjärran östern eller Afrika, förutom olika delar av Europa eller USA m.m. Hur orkar han?
- Det är helt enkelt så oerhört inspirerande att höra om alla mänskor som mött Gud, säger han.
Nu senast var Nicky Gumpel i Kina och berättar ”med tindrande ögon” hur alla deltagare redan första eller andra kvällen upplevde Guds frälsande kraft genom tron på Jesus Kristus. Han har också träffat den katolska kyrkans ny påve och intygar att även han är positiv till Alpha som en kurs som ger en introduktion i den kristna tron! Och varför inte? Även om Alpha, enligt Nicky, blivit emotsagd på s.g.s. varje punkt så har framgången varit oerhörd.
Även i Finland kan vi räkna med att Alpha fortsätter att engagera. Succén har varit given åtminstone i städer som Helsingfors, Tavastehus och Tammerfors. Men Alpha kan göras också på små orter, i små kyrkor, med några få personer, berättar teamet som gästade Alphyddans kyrka i Helsingfors där 350 lekmän och 50 pastorer och ledare fick mycket matnyttigt med sig hem.
Alpha står för:
Alla är välkomna som vill veta mer om den kristna tron, oberoende av ålder.
Lära med ett leende. Det är möjligt att lära sig om kristen tro och samtidigt ha roligt.
Pasta. Att äta tillsammans ger tillfälle att umgås och lära känna andra människor.
Hjälpa varandra. Kursen är uppygd så att det ges rum för diskussion.
Alla frågor får ställas. Ingen fråga är för enkel eller för utmanande.
Kommentarer (50)
Det finns en del mänskor som är väldigt kritiska till allt nytt, och ska de få nån förnyelse i sitt liv måste den oftast komma de gamla vägarna...Plus att äldre ofta finner en trygghet och ett lugn i den rutin som traditionen ger. Många kunde säkert hänga på Alpha och celler och andra samlingar av den typen, men kanske också behöva sin lugna vanliga samling.
I sin bok Houses that Change the World skriver Wolfgang Simson om husförsamlingar. Det verkligt intressanta är att den "traditionella" ca 30-200 pers. församlingen inte har någon biblisk täckning. Däremot förekommer både husförsamlingar och jättecelebrations på allmäna platser (kolla i Apg). Då kejsar Konstantin gör kristendomen till statsreligion på 300-talet uppkomer den "traditionella" församlingen med proffessionella präster. För stor för att vara nära som en liten grupp, för liten för en verklig celebration.
Genom all förnyelse sedan dess har denna struktur aldrig gått ur kyrkan. Ofta har man med stor framgång haft smågrupper, men bara vid sidan om den "vanliga församlingen".
Varför inte fundera på att lämna alla dessa obibliskheter (Formell samling, symbolisk nattvard, alla är inte präster, predikocentrering etc.) bakom oss och återgå till en mer biblisk församling:
<i>“Hur skall det då vara, bröder? Jo, när ni samlas har var och en något att ge: en psalm, ett ord till undervisning, en uppenbarelse, ett tungotal, och en uttydning. Låt allt bli till uppbyggelse.”</i> - 1 Kor 14.
Se även: http://crossnet.se/index.phtml?id=469
Nya testamentet säger tydligt att det inte är kyrkbyggnaden som är Guds hus, utan våra kroppar är ett tempel för den helige Ande. Församlingen (d.v.s. de troende) är kollektivt en byggnad. Därför behövs inga byggda helgedomar, däremot behövs samlingar av de troende.
Tänk på detta: Den första kyrkan kunde ha byggt byggnader, men gjorde inte det, varför? Judarna byggde synagogor och templet, varför följde inte de kristna den traditionen. Jag är övertygad att det inte berodde på förföljelse (som var sporadisk en stor del av tiden och därför inget hinder), utan på uppenbarelsen, att Gud inte bor i hus utan i sitt husfolk.
Formell samlig är inte obibliskt! Gud vill ha ordning.
Symboliskk nattvard? den nattvard jag har firat så har jag firat till minnet av Jesus och vad han har gjort för oss.
Nä jag tror faktist inte att alla är präster (btw så tror jag att ordet "präst" inte riktigt är det rätta namnet)
Predikocentrering ar jag aldrig upplevt. Predika är en del av gudstjänsten.
Du har rätt i att vi är Guds tempel. En kyrka är ingen kyrka om där inte finns kristna
Formell samlig är inte obibliskt! Gud vill ha ordning.
Symboliskk nattvard? den nattvard jag har firat så har jag firat till minnet av Jesus och vad han har gjort för oss.
Nä jag tror faktist inte att alla är präster (btw så tror jag att ordet "präst" inte riktigt är det rätta namnet)
Predikocentrering ar jag aldrig upplevt. Predika är en del av gudstjänsten.
Du har rätt i att vi är Guds tempel. En kyrka är ingen kyrka om där inte finns kristna
Jesus gick till synagogan, ja. Och vet ni att man i synagogan inte lyssnade på en lång monolog. Istället läste man skriften och diskuterade sedan den. Jag säger inte att det är fel med formell samling, bara att det inte är produktivt. Var i bibeln står det nåt om liturgi?
Med symbolisk nattvard menar jag att man inte äter något verkligt mål (vilket Jesus och apostlarna, samt de första kristna gjorde), utan bara en symbolisk smula.
Med predikocentrering menar jag att någon "präst" håller en lång monolog. Detta är något kyrkan lånat av antikens filosofer, inte något som de första kristna gjorde (eller Jesus, läs fast evangelierna).
Men teologiskt är vi visst alla präster, och präst är precis det rätta ordet.
<i>Men ni är ett utvalt släkte, kungar och präster, ett heligt folk, Guds eget folk som skall förkunna hans storverk. Han har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus.</i> - 1 Pet 2:9
Om man gör som pingstvännerna som jag är uppvuxen med, så kallar man "prästen" för "pastor", vilket är missvisande och dessutom ungefär lika fel ur skriftens synvinkel. (Pastorn är aldrig ledaren för en församling, pastorn är en av tjänstegåvorna)
Eller åtminstone inte ändamålsenliga?
Sen tror jag att när vi tillhör Jesus så har vi fått samma auktoritet som HAN och VI ÄR KONUNGSLIGA PRÄSTER!senär det ju så att vi alla har fått olika gåvor!
Ef. 4:11 Så gjorde han några till apostlar, andra till profeter, till förkunnare eller till herdar och lärare.
What an exciting thread this is!
As a missionary Bible teacher and laborer in His Harvest, I am encouraged by this thread as it shows all the more clearly that God is challenging the "whosoever will" to go on with what God is doing in the earth today. It is becoming clear from a missions research view point, that there is a great shift in God's way to harvest and disciple at this point in time, and it is through His Spirit taking many back to the Book of Acts. How so?
For some the Book of Acts is a historical book, filled with truth, but for the most part that truth is not expressing itself regularly. It is not expressing itself in their local churches or in their homes. It is not expressing itself at school or on the job. Nope it's just good truth. There are some who are sitting in their local church being reminded of how is used to be, be that 2,000 years ago in the Book of Acts or 70 years ago when there new denomination was being formed ... but today, in their own lives and in their own gatherings, there is little regular good old Book of Acts activity. There are others, a third and growing group, who are experiencing the Book of Acts on a more regular basis as the Spirit of the Living God calls them into a "live the Book of Acts at home" life style! This third group does not think about what style of expression is best, church buildings or homes, they are hungry for the REAL the LIVING ... and they are finding that it seem to happen more at their kitchen table (or living room) than in larger and more organized meetings. They are discovering the "practical presence of Christ" when they meet. Practical? Yes I mean that Jesus is there expressing Himself through each person gathered for the benefit if each person and all by His Spirit. Ahh, I Cor 14:26 in action! So maybe the question is not church buildings or homes, but is it all about Jesus in your life and my life each and every day and His presence when we gather as in the books of Acts? How did they meet? In houses and from house to house. If we look beyond, to what God is doing globally, one can clearly see that He has chosen to bring a new wave, a wave that brings His people's heart's back home to experince Him in ways that are not possible when thousands gather. He wants a 24/7 expression of His life and love and since we spend more time at work and at home then we possibly can in organized meetings, maybe its time to embrace what He is doing today in a major way around the world!
Just my quick thoughts about what this ole missionary sees and experiences. God more grace! e
Visst, men missionsbefallningen talar om att göra lärjungar. Det hjälper inte att någon konverterar. De måste bli lärjungar, och för det krävs att det kristna livet överförs.
Om vi är ärliga så är kyrkan i Finland alldeles usel på detta. Vad jag försöker säga är att det finns principer i Bibeln hur man kan få det att fungera. Vad jag också säger är att det vi är vana vid, inte finns i bibeln.
Kunde det tänkas att dessa två saker kunde ha nåt med varann att göra.
Andreas, jag tror nog det skulle bli ett visst kaos om man bara plötsligt "stängde allt". Men det skulle definitivt inte vara "slutet på församlingen". Antagligen skulle det leda till en renässans för församlingen. En kris kan vara början på något nytt.
Let's follow Him and His example!
Jesus never invited anyone to a meeting other than with His Father!
GLORY to the Risen KING!
e
Let's follow Him and His example!
Jesus never invited anyone to a meeting other than with His Father!
GLORY to the Risen KING!
e
I normally would not follow on your thread about "leaving the church" but I will :)
IF the church = the Body of Christ, then how does one leave it?
One can leave a Christian group, large or small, but leave the Body?
I think I know what you mean and I hope you can see what I am saying.
I intend to offend NONE but stir I will.
e
Det jag talar om är inte att man skulle bli utan församlingsgemenskap, bara att den skulle flytta hem. Församlingen är människorna kollektivt primärt, bara sekundärt människorna individuellt.
Därför försöker jag absolut inte ta bort församlingen. Bara peka förbi det som vi kallar församlingen men inte är det.
(Och nej, jag har inte kommit särskilt långt med detta ännu. Kastar bara fram idéer)
Jag menade inte att man skulle gå ur församlingen med buller och bång. Jag menar att man ska börja leva det kristna livet i hemmet. Döpa, lärjungaträna, fira nattvard (=äta tillsammans och bryta brödet), undervisa, profetera, fungera i tjänste- och nådegåvor.
Att man gör det behöver inte vara en splittring om man praktiserar ordet att man tar emot alla som Kristus tagit emot. Enhet kan finnas i Kristus, istället för i gemensamt ledarskap.
Kristus är församlingens huvud, så om alla kollektivt lyssnar till Anden genom den gåva de fått så borde alla höra rätt budskap från huvudet, eller hur.
Sedan kan man ha olika tjänare som tjänar i olika hus, så att husen bildar ett nätverk av ömsesidigt beroende.
Det behöver inte vara en ny rörelse så ingen splittring borde ske överhuvudtaget, snarare tvärtom.
" Kristus är församlingens huvud, så om alla kollektivt lyssnar till Anden genom den gåva de fått så borde alla höra rätt budskap från huvudet, eller hur."
Jag önskar att det här skulle fungera, men det gör det inte, eftersom vi är människor, kött. Vi har kommit olika långt i vår andliga vandring, och alla lyssnar inte till Anden, fastän vi har fått gåvan att göra så... Det finns alltför många exempel på det.
Har ni sett Oskar på ledar sidan i Kyrkpressen, se link NG i KP. För att inte tala om sidan 12 där det finns ännu fler bekantingar!
Ghetto superstar, that is what you are ;)
Tine, när jag säger att alla lyssnar till huvudet, menar jag inte att alla sitter i sin kammare och lyssnar på Anden. Däremot menar jag att de små grupperna samlas ber och lyssnar till Anden. Kristen mognad strävar till enhet i tron (Ef 4) och att växa mot huvudet.
Jag fascineras t.ex. när vi ber i Filas ledarteam och andra talar ut det som jag upplever (och vice versa), trots att vi inte samtalat om det.
På samma sätt fascineras jag av hur liknande andliga skeenden och tankar förekommer på olika ställen i världen. Man söker det verkliga i tron, det nytestamentliga, det judiska och inte det grekiska etc. Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingen.
Men för att det ska fungera behöver man andliga förebilder (äldste i bibeln) sina syskon i tron, och tjänare som utrustar: evangelister, profeter, herdar, apostlar och lärare.
Alternativet är att ha en "präst" eller kommitté vars uppgift är att leda församlingen. Jag tror det finns ännu fler exempel på att det inte alls alltid fungerar.
Caco, visa mig de "traditionella gudstjänsterna" som firades i nya testamentet och jag tror att de behövs idag också :)
Mange, varför borde man vänta på att alla andra i ens församling blir övertygade om att man behöver göra det som Jesus uppmanar till (göra lärjungar). Kan man inte bara göra det? Varför är det en splittring? Man godkänner fortfarande alla i ens församling.
Ok, Mange, vill först bara klargöra att jag tror att Oskars poäng är att församlingen är de kristna, de som tillsammans bekänner Jesus som Herre. Alltså samma sak som du menar. Oskar menar inte att man ska lämna församlingen och gå egen väg bara för sig själv.
Oskars resonemang skulle i längden leda till en ökad enhet, en starkare gemenskap, och ett mer aktivt utövande av de gåvor och det ansvar, att sprida och värna om evangeliet, som vi har fått av Gud. Det är dit Oskar vill komma, och jag, med hela mitt hjärta.
Nu kan jag inte säga att jag förespråkar en total avveckling av de etablerade kyrkorna i Finland, det skulle inte stämma. Men jag förespråkar starkt en utveckling gentemot det församlingsmönster eller strukturer vi ser i Nya testamentet. Hur det ska ske, ja det måste Anden hjälpa oss alla med.
Ärligt så tror jag inte att dagens församlingsordning kommer att leda oss längre med Jesus. Helt sant, det behövs nya församlingar, nya flöden av LIV från himlen. OBS nu att jag INTE säger att man ska skrota de nuvarande församlingarna. Tänk er följande: om vi skulle bo i Kina eller Afrika, och vi skulle berätta för våra härligt frälsta vänner att vi är med i en församling som har trehundra medlemmar, varav kanske hundra är aktiva, skulle ta inte tro sina öron. Min fru upplevde det i Thailand för en tid sedan. De frågade hurdan församling hon är med i, och fick en regelrätt chock då de hörde att vi inte har växt sedan nittonhundrafemtiotalet. Helt sjukt, PÅ RIKTIGT! En kines eller afrikan skulle nog snabbt fråga varför vi låter den församlingen existera istället för att skrota den, starta några små församlingar och söka Guds vilja med dem istället för att hålla liv i ett församlingsbygge som inte expanderat på femtio år.
Bottom line: om en församling inte växer, så gör man något fel. Helt seriöst alltså, om vi bara skulle veta hurdan explosionskraft Evangeliet om Jesus hade, skulle vi göra allt för att få tag på den, omorganisera oss om det skulle behövas, ALLT för att få tag på det.
Hur kan församlingen överleva om den inte växer och får nytt liv och ny kraft? Sker detta i våra församlingar idag?
Jag vill inte säga något illa om de församlingar som idag finns i Svenskfinland, absolut inte, tvärtom, jag älskar min församling, och jag VET att Gud kallat mig till den församling jag nu tjänar i. Men vet ni vad? Jag älskar Gud och Jesus mera. Om jag inte ser en utveckling i min församling åt det håll som Anden kallar oss, så vet jag att Gud vill att jag ska dra vidare till ett ställe som tar Guds kall verkligt på allvar. Stagnation och ovillighet till utveckling FÅR inte förekomma i Guds rike.
Varför sa Jesus åt lärjungarna att "skaka av sig dammet från skorna" då de kom till en stad som inte tog emot dem och evangeliet?
På sistone har jag fått lära mig det: Han ville att dom, och VI, skulle värna om evangeliet och om dem som tar emot det, inte om det religiösa och sekulära som vänder sig ifrån det och Honom själv.
har jag fel om jag säger att NG fungerar mera som församlingen i Nya testamentet än många av våra församlingar idag?
Jag menar, de träffas i små grupper, de har en stor enhet och glädje då de samlas, och deras mål är att sprida evangeliet i sin omgivning!
HALLELUJA FÖR NG!!!
Inte därför att de inte skulle ha praktiserat det, utan därför att evangelisationen skedde primärt genom att små grupper multiplicerades, inte genom att stora grupper "nåddes" och "gick med i" församlingen.
Husförsamlingen själv var utsänd, inte bara evangelisten. På grund av detta kallades det bara apostolisk tjänst. Tänk på Paulus "missionsresor" som ledde till att församlingar planterades på olika ställen. Dessa i sin tur planterade vidare från hus till hus.
Men Paulus i Tessalonika. Han kom till en stad, predikade till en grupp människor, av vilka en del kom till tro, och grundade en församling. Skedde nog ganska likadant som idag.
Men ja, församlingen växte i stort nog på basen av att människor levde ut livet med Jesus i små grupper. Jag tror nog att det ska ske på samma sätt idag, men är inte beredd att för den sakens avskriva behovet av mer utåtriktad evangelisation, utan mera är det väl frågan om att komplettera en med det andra.
Hur ska vi i våra församlingar idag återaktivera funktionen som leder till grundandet nya församlingar ur de större församlingarna? Finns det en öppenhet för det här?
Istället för: "Ledarskapet har beslutat att vi ska plantera en församling i Kyrkslätt", borde man komma till: "Jaså, ni vill plantera en församling, det har jag också gjort fem gånger, det tycker jag ni skall göra. Behöver ni något så fråga bara, vi stöder er."
Men det kräver ju en hel del att komma in i detta som vi talar om. Helt nya struktureringar, prioritering och kulturer.
we can be a dangerous and deadly word when not applied correctly.
Read please, the first nine verses of Genesis chapter 11 and compare and contrast them with the first nine verses in chapter 12.
In chapter 11 one sees the tendency of the flesh and in chapter 12, God's desire.
In 11, its all about they, we, us - we decide, we plan, we built, we make a name, we want to reach heaven, we, we, we. And when Father, Son and Sprirt come down for the visit "we" doesn't even know they are there visiting!
BUT in 12, its all about God and what He will do to, for and with Abraham. He called, He visited, He lead, He gave Him His name, He blessed, He helped, He stood at Abraham's side.
In 11 it's all about COME IN and in 12 it's all about GOING OUT!
In 11 it's about man and in 12 it's about God.
11 is the old nature at work and 12 is the God of a new nature at work!
OK I'll stop now, just some quick thoughts about us/we and God/YOU!
e
Skriv en kommentar