Onsdag 4 november 2026Ons 4 nov·Namnsdag: Namn: Cassandra·23:e söndagen efter pingst23:e sönd. e. pingst: ”Förlåt varandra”
Mickelsson.net Goda nyheter sedan 2002

Christa grejar det

Christa har satt igång med inredningen i sitt och Linus hem. Gardiner syr hon och lägger upp, prylar bär hon hem och fixar. Hon borrar och planerar. Linus häpnar.

Iställer för en pall ...
Iställer för en pall ...

Sofias blåa matbord, vita broderade gardiner från Thailand, fotoramar från Ikea, handgjort lapptäcke från Estland, Fredis gamla soffa, är exempel från inredningscocktailen.

- Jag kan bara nicka när Christa presenterar sina idéer. Själv får jag inga bra, förklarar Linus.

Spara som PDFDölj/Ändra

Kommentarer (17)

M
Moi (French)
She looks like some girl from a Bond movie! That's cool Christa!
T
Tomas Lindén
Ps. dagen efter jag skickade artikeln till Linus såg jag en insändare i Hesari (15.9) och en artikel i senaste Ylioppilaslehti om biodiesel. Där diskuteras bl.a. inhemsk produktion av oljeväxter, men inget om om algbiodiesel.
L
linus
Sällsynt intressant artikel som berör alla, åtminståne de av oss som inte lever isolerade i någon ödemark! Jag skulle gärna prova göra diesel ... Någon annan intresserad?
T
Tomas
Artikel om hur man kan göra en liten mängd biodiesel hemma i köket:
http://www.kitchen-biodiesel.com/

Hittade lite kaliumhydroxid i städskåpet (propplösningsmedel, funkar lika bra som NaOH fast går åt 40% mer), och tänkte hämta lite metanol på nån mack. Matolja har man väl i skafferiet! ;-)
M
Miko
Tom Johnson i Ingå har annars ett företag som jobbar med att produsera biodiesel.
T
Tomas
Intressant! Du råkar inte ha mer information om företaget, och vad de tillverkar biodieseln av? (hittade ingenting på nätet om det ivf)
C
Chrille
nej va bra!!!! Vi bor i barösund köper biodisel just från företgaet i Ingå!!!! började för någon vecka sen!!! Vegoleum heter företaget och är någon intresserad kan man besöka www.vegoleum.fi Coolt!
T
Tomas
Helt otroligt! Precis vad jag sökt efter, och priset är ju jämförbart med vanlig diesel! :-D Vore intressant att höra vad de tycker om att använda alger. (10,000 to 20,000 m³/km² istället för rapsoljans 100 to 140 m³/km²)

De verkar dock ha leveranssvårigheter, pga. nuvarande skattepolitik. Finlands beslutfattare får allt skärpa sig. Upp till kamp! Kontakta era ledamöter: http://www.eduskunta.fi/thwfakta/hetekau/hx3000_ru.htm (länk även från vegoleums sida)
L
linus
I Ingå är de tydligen hårda på bio-energi, de har ju också vindkraftverk där.

Tomas, algernas produktivitet låter otrolig, vet du alls hur man återvinner det de producerat eller är det själva algerna man tillvaratar?
J
JS
Jag har inte några sifferuppgifter att hänvisa till, men jag har för mig att verkningsgraden för produktion av biobränslen genom genom konventionell odling av till exempel raps är ganska usel. Med detta menar jag att man antagligen något förenklat kan säga att det under typiska förhållanden behövs nästan ett helt fat olja för att producera ett fat bioolja. Modernt åkerbruk är ju egentligen ingenting annat än ett sätt att omvandla olja till mat. Råvarorna för konstgödsel och växtskyddsgifter är olja och naturgas, maskinerna drivs med oljederivat, spannmålen torkas i oljeeldade torkar och så vidare. Om man odlar ekologiskt blir energiintensiteten förstås något lägre, men då flerfaldigas i gengäld den åkerareal som behövs för att få fram en viss mängd av slutprodukten. Så varför inte bränna upp oljan direkt i stället för att omvandla den till bioolja och sedan bränna upp biooljan, kunde man väl något elakt fråga? Nåja, riktigt så här illa ställt behöver det förstås inte vara. Om man gör sitt biobränsle av någon rest- eller avfallsprodukt, behöver man givetvis inte fundera lika mycket på det här med verkningsgraden.

Jag råkade förresten tidigare idag åhöra ett föredrag av en kille från UK Sustainable Development Commission. Han tangerade i sitt anförande det här med att producera biobränslen med hjälp av mikrober eller alger, men verkade inte särskilt entusiastisk, trots att han medgav att konceptet kan ha en hel del potential. "Mycket långt kvar till (stora och otympliga) kommersiella anläggningar", verkade hans ståndpunkt vara. Detta alltså inte som någon kritik mot konceptet utan bara som en kuriositet - jag har ingen sakkunskap på området själv.
T
Tomas
Tack för ditt input JS! Jo, det är sant, att konventionella oljeväxter inte är lämpliga för produktion av biobränslen, utan att det är mer effektivt att "bränna upp" allt utan att omvandla det hela.

Du minns inte några namn från föredraget, eller några referenser till rapporter? Jag kan tänka mig att det finns ett mostånd till stora kommersiella anläggningar, med nuvarande energipolitik. Det jag däremot hoppas på är distribuerad produktion av alger, i olika skalor, runt om i världen, varifrån det är lättare att finna lämpligare platser och metoder för storskaligare anläggningar. Det finns redan idan ganska stora spirulina-anläggningar som fungerar bra. Teknologin i sig är inte särskilt komplicerad, för jag har förstått att om man låter algerna växa i öppna kar är det lätt att ta till vara på dem (t.ex. att skrapa av på ytan) och sedan pressa fram oljan ur dem. (skall också vara enkelt och effektivt, men vet ej detaljerna). Fast jag är oas. ingen biokemist... Nån som just nu vet mer? Fick dock ett välidigt intresse att lära mig mer om de små krabaterna och hur man skall få dem att frodas! ;-D
T
Tomas
Titta t.ex. närmre på www.greenfuelonline.com/ . De har utvecklat ett fungerande algbiodiesel-koncept, som drivs direkt av industriers rökgaser. Videon om deras produktionssystem är intressant: http://www.greenfuelonline.com/media.htm
J
JS
Föredragshållaren med en rätt så imponerande CV hette <A HREF="http://www.anl.gov/Administration/Board_of_Governors/bulkin.html"> Dr Bernard J Bulkin </A> och representerade som sagt <A HREF="http://www.sd-commission.org.uk/"> Sustainable Development Commission </A>, som är ett rådgivande organ för brittiska regeringen. Han nämnde faktiskt produktion av biobränslen ur rökgaser med hjälp av mikrober som den mest lovande tillämpningen inom området. För övrigt verkade bland annat hybridbilar vara en av hans käpphästar och här tänker jag nog ungefär i samma banor som han. Allt prat om en snar övergång till väteteknologi kallade han "hype" och även här håller jag nog ganska långt med honom. Hans attityder kan förstås vara något färgade av hans bakgrund inom oljeindustrin.
L
linus
JS, var kan man på populärvetenskaplig nivå läsa om framstegen inom ditt område fusion?
J
JS
Framsteg? Vilka framsteg? Återkom om tio år, så kanske jag har någonting att rapportera.

Ursäkta mig, men detta var nu igen ett utbrott av frustration, som inte borde ha sett dagens ljus. Visst går arbetet framåt, om än i sakta mak. Som svar på din fråga: följ med den populärvetenskapliga pressen, så hittar du nog någonting med jämna mellanrum. Om detta känns övermäktigt, kan följande länk kanske erbjuda ett hyfsat sammandrag av det viktigaste du bör veta: <BR>
<A HREF="http://fusion.org.uk/susdev/"> Fusion and sustainable development </A>

Om ditt intresse är av något djupare natur, kan kanske följande officiella propagandamaterial, som torde ha fått EU-kommissionens välsignelse, erbjuda stimulerande läsupplevelser (har dock ej själv tittat på materialet, så inga garantier ges): <BR>
<A HREF="http://www.efda.org/downloading/brochures/energy_en.pdf"> Cleaner energy for the future </A> <BR>
<A HREF="http://www.efda.org/downloading/brochures/Fusion_Booklet_EN.pdf"> Fusion research - an energy option for Europe's future </A>

Det sista skriket inom branschen är förstås beslutet om att uppföra en storskalig experimentanläggning med en termisk nettoeffekt på omkring 500 MW. Läs mera här: <BR>
<A HREF="http://www.iter.org/"> ITER </A>

Annan skåpmat som kan intressera: <BR>
<A HREF="http://www.jet.efda.org/"> Min arbetsplats </A> <BR>
<A HREF="http://www.efda.org/"> European Fusion Development Agreement </A> <BR>
<A HREF="http://fusion.org.uk/"> Mera skåpmat </A>
T
Tomas
Wow, den där Bulkin verkar vara en riktig hårding! Och kul att han bekräftar rökgas/mikrob/biodiesel-kombinationen som en lovande lösning.

Håller med dig om att vätebilism ännu känns ganska avlägset, för jag har förstått att många problem ännu till stor del är olösta, såsom lagringen av väte i bilar, miljövänlig och billig produktion av den osv, och distribueringsinfrastrukturen är ju så gott som obefintlig.

Angående fusionutvecklingen så verkar reaktor-placeringen åtminståne ha blivit avklarad (Frankrike), men verkar som om kostnadsfördelningen är lite skev. Vet du några detaljer om varför EU måste betala halva kakan medan tungviktare som USA och Japan slipper undan med 10%? Dessutom har Japan tydligen blivit lovade 20% av bemanningen och byggkontrakten. Till råga på allt verkar det som om vi blir tvunga att betala hälften av en <i>andra</i> reaktror i Japan... <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/ITER">(ref. Wikipedia)</a> För en lekman ter sig detta orättvist...
J
JS
EU betalar halva kakan, emedan reaktorn byggs i Europa. Armbrytningen om huruvida reaktorn skulle byggas i Europa eller Japan pågick i flera år och därmed försenades hela projektet ännu mera än vad som eljest hade varit fallet. Det enda sättet att få japanerna att kapitulera var att kompensera dem övergeneröst. EU var nämligen berett att kamma hem reaktorn till vilket pris som helst. Jag är ändå fortfarande förvånad över att japanerna alls kapitulerade. Jag hade snarare väntat mig att de helt skulle dra sig ut ur projektet och kanske bygga en egen reaktor. Till kompensationspaketet hör i vilket fall som helst att ITER:s efterföljare, en fullskalig demonstrationsreaktor känd under kodnamnet DEMO byggs i Japan.

En trevlig aspekt med att jobba vid JET är för övrigt att olika "hårdingar" ganska ofta kommer hit och håller föredrag. Under den senaste tiden har vi till exempel haft <A HREF="http://en.wikipedia.org/wiki/James_Lovelock"> James Lovelock </A> och <A HREF="http://www.lib.uci.edu/online/fellows/houghton.html"> Sir John Houghton</A> här. Den sistnämnde nämner för övrigt ofta sin <A HREF="http://www.apologetics.fsnet.co.uk/houghton.htm"> kristna tro </A> i sina tal. Så var även fallet, när han talade här. Att en högt respekterad vetenskapsman blandar in trosfrågor i sina vetenskapliga presentationer är inte precis något vanligt fenomen. Sedan är förstås också <A HREF="http://www.fusion.org.uk/cls/"> högsta chefen här på torpet </A> ganska trevlig att höra på och helt omeriterad är ju inte han heller.

Skriv en kommentar

Kommentarer publiceras direkt.