Det är skönt att jobba i folkhälsans seniorhus på helgen. Varken fysioterapeuter eller personalchefer springer yrt omkring utan istället känner man riktigt hur fridfullt det är.
Herr x får ögondroppar, fru y får cornflakes och astmamedicin, tant z kokar jag ett ägg åt, klient behöver hjälp att borsta löständerna och gamling å glömmer bort att hon inte ännu duschat nedredelen utan torkar sig med en handduk efter toalettbesöket.
Att jobba med äldre människor påminner en ständigt om att livet är förgängligt och att vi alla före vi anar det är beroende av andra människor för att ens kunna sköta våra basbehov.
Det är just här som man märker hur förunderligt livet är. Att man andas, skrattar, gråter och lever. Skulle det vara ett resultat av mutationer?
Så går en dag från en hemvårdares liv och kommer aldrig åter.
Kommentarer (13)
ja sku int vila va sportkommentator! =/
"När man blir gammal säger man inte längre att man älskar varandra. Då frågar de om de ska ha kaka till kaffet istället." (Tord, 7 år)
"En mormor är en som hela släkten har kommit ut genom. Då är det väl inte så konstigt om hon är lite sladdrig i skinnet." (Kristina, 7 år)
"Mamma berättade för pappa vad hennes kjol kostade. Efteråt kunde hon ha skjutit tungan av sig." (Stina, 6 år)
Det är sen inte jag som lagt dit den.. Jag skickade in citaten HELT utan bild.
Det är otroligt hur olika inställning var individ har till livet och till att ta emot hjälp...
En del tycker det är förnedrande att de inte skall klara sig själva mera och är deppade.
Andra är defensiva och nästintill kräver att bli hjälpta först för "fattar du nu inte att jag ju inte klarar ni själv?!?!?! morr"
Andra är förnekande och försöker att inte märka att de blir hjälpta. Eller tycker det är pinsamt.
En underbar grupp är de som glatt konstaterar "va bra att du kom för det går så mycket enklare för mig och alla andra om du hjälper med en del grejer!"
De allra underbaraste av mina patienter är de som kan ta emot hjälpen och som ändå inser att de trots sitt hjälpbehov också kan hjälpa andra medpatienter...
Kanske vår förmåga att ta emot hjälp av varandra reflekterar hur vi är kapabla att ta emot var välsignelse o nåd vi får av Gud?
Så går en sommar i en vikaries liv och sätter eviga spår.
Skriv en kommentar