Tisdag 3 november 2026Tis 3 nov·Namnsdag: Namn: Erland·23:e söndagen efter pingst23:e sönd. e. pingst: ”Förlåt varandra”
Mickelsson.net Goda nyheter sedan 2002
En frikyrklig Duracell kanin

En frikyrklig Duracell kanin

Har du sett en reklam för Duracell batterier? Då vet du vad jag menar. En kanin som bara går på i all oändlighet utan att stanna. Precis så har jag upplevt det i mitt liv.

Många av oss kristna är bland de mest stressade personer som finns. Vi har alltid nåt på gång, alltid nånstans vi borde vara, alltid nåt som vi borde få klart. Ett hektiskt liv med en ganska fullbokad kalender. Jag kan ha fel, men tyvärr har jag träffat alltför många stressade och trötta kristna för att tvivla på detta.

Cellgrupper, bönemöten, mitt-i-veckan-kvällsmöten, relationer, mentoring, körövning, gudstjänster och planeringsmöten. Listan kan göras lång på bra och uppbyggande saker. Men det finns en baksida.

Det är jätteroligt att delta i kristna aktiviteter och det är kanske därför kristna är upptagna mest hela tiden. I mitt eget liv har det inneburit att jag alltför många gånger tvingats svara ”Oj, det skulle ha varit jättekul, men...” då någon ickekristen kompis ringt och velat träffas över en kopp kaffe. Tror du att de fortsätter ringa i all oändlighet till nån som aldrig har tid? Det skulle inte jag göra i alla fall.

Idag talar man ganska ofta om aktivitetsbaserad kontra relationsbaserad församling. ”Relationer” och ”cellgrupper” är modeord och de sakerna kan bli lika mycket aktivitet som allt det man vill komma ifrån. Du är inte relationsbaserad bara för att du är med i en cellgrupp. Att ”ha relationer” kan också bli ganska slaviskt och tekniskt. Det finns mycket mer att säga om detta, men det får bli en annan artikel.

Du behöver inte vara med i all församlingsverksamhet. Ibland har jag uppmanat människor att se över sitt liv och ”slakta” lite. Helt enkelt att fråga sig själv om man måste vara med på allt. Nej, det måste du inte. Vilket liv vill du leva? Vad drömmer du om och hur vill du att ditt liv skall vara?

Jag är glad och tackar Gud att jag äntligen har hittat ett tempo i livet som gör att jag kan vara mycket hemma, har möjlighet att träffa människor och får umgås med min fru och vår pudel Blossom. Men det har krävt en hel del ”slakt” och ändrade prioriteringar.

Jag tror inte att det liv Jesus har planerat för oss innebär en massa stress och krav. Nej, han hade nog tänkt nåt enklare och ett inte så komplicerat liv.

(Kaninen på bilden är oskyldig har inget med artikeln att göra)

Save as PDFDölj/Ändra

Kommentarer (42)

M
Mr. Ego
Låt oss starta ett frikyrkokloster så kan vi alla, som är trötta på relationer, ansluta oss dit. Då kan vi tjäna Gud dagen lång och slappa inför Guds ansikte.
O
Oskar
Väl talat Jakob.
J
Joanna N.
Ja, det är nog lätt hänt att församlingslivet blir inåtvärmande och självuppfyllande...
F
Fil yo, äiti/mamma
Bra skrivet Jakob!
Din artikel fick mig att fundera på, att
människor som är perfektionister och vill att allt skall vara perfekt, beter sig kanske lättare lik en duracell kanin. Det kan vara i personens karaktär, eller så kan det vara en följd av saker man upplevt i livet. Man hamnar i en cirkel där man upplever att man måste, är tvungen och borde hinna med allt, för att man skall duga.

Man har inte lärt sig att säga nej, utan man är villig att gå med i allt. Det beror ofta på, att man har blivit lärd att vara den snälla flickan eller pojken och snälla människor skall ju inte säga emot. Det går ett tag att "håsa" och vara alla till lags, men när ens egen motta blir full av att alltid göra det som andra vill och tycker så "exploderar det".

Det är en så härlig, fantastisk och befriande känsla då man börjar inse, att hej man duger just här och nu. Man får vara just den man är. Gud älskar alla, oberoende våra egna prestationer. Man får också koppla av ibland, utan att hinna med allt. Inför Gud är vi alla lika värdefulla och Han älskar oss alla lika.

Vårt värde är inte beroende av vad andra tycker och tänker, för alltid tycker och tänker någon någonting, "man kan inte stoppa världens mun". Man får också seja nej, utan att det gör en sämre. Tvärtom man kan t.o.m. få respekt då man vågar visa att man är en människa med egen hjärna, att man har en egen vilja, istället för att bara höra på vad andra viktiga tycker och tänker.

Så relax människor, Gud älskar dig. Jesus dog för att du skulle ha ett liv och ett hopp. Genom stillhet och förtröstan blir vi starka.
A
Andreas
Yes, av egen erfarenhet så vet jag att det där nej-sägandet (eller rättare sagt, ja-sägandet) inte alltid har att göra snällt barn-fenomenet utan att man kanske är på jakt efter något spännande och meningsfullt. Man vill helt enkelt inte missa något som skulle kunna vara av betydelse för en själv! –Men om man handlar på detta sätt utan att utgå från vilan och självbesinningen där man vet att Gud är Gud och jag är jag och "we got it going on" så gör man lätt alla världens olika grejer, som är riktigt bra, ibland – ibland inte, men så blir man ganska trött och splittrad. En hand här ett annat öra där, och så någon tånagel i Zimbabwe. Förstås kan man ju gå på på det sättet, men...... Det finns nog ett liv också där man gör rätt saker i rätt tid och sist och slutligen får så mycket mer uträttat, inte minst sådant som är av evighetsvärde, än om man är med om 15 möten på ett veckoslut t ex – om det förstås inte är just det man skall göra just då. Allright, nu blev väl alla ännu mer förvirrade! Cheers!
F
Fil yo äiti/mamma
Oj, man blev så förvirrad, så det riktigt snurrar :D
Så du har din tånagel i Zimbebwe? :D Hur kom den dit, tog den flyg, eller? Nejdå jag bara skojjar, det är din åsikt, du har upplevt saken på det viset. Man skall vara ärlig mot sig själv, då mår man bra :)
L
Linus
När man är med sina vänner är det givande rekreation, det är inte meningen att man skall få burn-out av det.
F
Fil yo, äiti/mamma
Bra Andreas, måste bara säga att, du har lärt dig hur du skall kommunisera. Du kastar frågor och så när man svarar, är du tyst som musen :) eller kanske det blev för mycket för dig, när jag svarade på din fråga (du sa att du frågar av intresse) under en annan artikel vad jag studerar. Ja jag vet att du arbetar i din pappas firma. Du behöver inte berätta det och jag bryr mig inte häller. Inte gör det heller dig klokare, om jag berättar att jag heter Lisa eller Pelle. Hoppas man kan kommunisera normalt, utan att kasta dumma frågor och inte sedan kommentera när man svarat. Jag vet inte vad du menade med intresse, men jag är faktist gift. Jag behöver inte häller någon annans piss i huvu kommentarer, man kan väl uppföra sig som vuxen och respektera varandra som kristna. Den här kommentaren har ingenting att göra med, den här artikeln, utan den är menad åt Andreas, som uppför sig lite konstigt.
T
Till fil yo - whatever.
Var det där inlägget verkligen nödvändigt?
T
Till fil yo, del 2
Jaa, är det någons kommentarer som inte varit så mycket annat än irriterande den senaste tiden så är det fil yo:s... Bara signaturen att stoltsera med sin examen tyder ju inte på så mycket annat än dåligt självförtroende. Vad är det för dumt med att fråga vad någon studerar? och vad finns det egentligen att tillägga, om man svarar så kort som bara vilken bransch...? Märkligt.
V
Veronica
Svar till föregående: Nej, det var det inte. Har man något otalt med en annan så kan man: a) ta det mellan fyra ögon b) be Gud om att kunna förlåta. Men snälla, inte hacka ner på andra offentligt! Det har aldrig varit till välsignelse och uppbyggelse. Man placerar därtill den åtalade i en ganska svår sitz för den har inte heller alltid möjlighet att försvara sig. Ni kommer att märka, om inte redan gjort det, att jag är ihärdig i att säga min åsikt så fort jag upptäcker personangrepp.
F
Fil yo, äiti/mamma
Till whatever!
Jag kan säga, att jag sätter inte ett dugg värde på de, som inte tål andra människor, utan skulle hela tiden vilja formulera någon i den form, som passar än själv bäst. De har visat vad de är. Jag skulle alldrig vilja ha dem till mina vänner. De är stora och fräcka i munnen, tror sig vara någonting mera än andra, bara för att de, kan ta del av en liten spalt i Internett.

De skriver med SINA EGNA NAMN? som jag skulle för min del också kunna kalla för WHATEVER. De säger sig vara troende, men är det kristenkärlek, att slå ner på andra hela tiden, eller att inte acceptera människor. Gud har skapat också mig, fast jag är bara en sådan här whatever i era ögon, han älskar mig lika mycket som er.

Herren är nära de svaga, så fortsätt att hakka ner bara Gud ser allt. Man kan nog tro sig vara troende, men det räcker inte. Det är frukten, som visar hurdant trädet är. Jag vet att Jesus älskar mig och det räcker!!!
F
Fil yo äiti/mamma
Jo och skall ännu tillägga att, om jag har dåligt självförtroende, för att jag är den jag är så kanske ni andra har det då också. Alla ni som presenterar era liv med bilder och skrift här på spalten, vad ni gör, vad ni studerar, arbetar med, bröllop mm. Ni som poserar framför kameran, för att människor skall tala om hur vackra ni är. Och linus som skrev en hel artikel om Christa när hon blev färdig magister från universitetet, kanske de har dåligt självförtroende, när de måste så skryta. NEJ, inte tog jag i alla fall illa upp för de. Alla talar om det man själv gör. Men det är ju vanligt och känt, att de som inte själv anser sig vara bra, kan inte glädjas av att någon annan har det bra. Så sorry, du som skrev del 2, det berättar mera om dig, att du kan inte acceptera någon annans framgång.
F
FRITZ
Det där med frikyrkokloster låter verkligen bra. Dit borde alla verksamhetsutbrända få komma utan att känna några bördor om att man ´`borde ta ansvar`` för någonting. I klostret hoppas jag också att det inte finns någon påtvingad lovsång som i dagens frikyrkot snarare hädar Gud än lovsjunger honom. Inga mantran, inga skrik, inga tomma fraser - bara vara. Det vore underbart, men verkar utopisky.
D
del 2
Bra svar, och din kritik var t.o.m. väldigt träffande. Jag ber om ursäkt.
A
Andreas
Så måste jag nog säga att jag förstår inte på vilket sätt det är en dum fråga om man frågar vad någon annan studerar, och de där piss i huvu kommentarerna, vad syftar du på med det? Jag tycker du skrivit bra grejer här och så och jag hoppas att jag inte sårat dig på något annat sätt än tydligen genom att inte kommentera ditt svar. Frid och fröjd!
A
Andreas
Hoppsan, tydligen har första delen av min kommentar fallit bort. Den kommer nu i stället: ja, jag fråga om vad du studerar därför att jag var lite nyfiken på vem du är, då du skrivit en hel del kommentarer här, men så hade jag väl antagligen inte så mycket att kommentera ditt svar med så det blev ogjort. Det var väl konstigt beteende då, och jag hade ju kunnat kommentera ditt svar på något sätt, men nu så gjorde jag det inte - och sist och slutligen så var väl min fråga totalt oväsentlig, du får ju vara precis vem du vill, det har jag ju inget att göra med! Men, tack för att du svarade i alla fall! Så kan jag ju nämna att jag inte längre jobbar på min pappas firma även om jag nog gjort det tidigare. Nu studerar jag vid Helsingfors uni och är fil yo, precis som du.
A
Andreas
Och ja: det jag skrev här efter din första kommentar där du berättade om snälla barnet-fenomenet så var som du också uppfattade min syn på saken som jag upptäckt då jag märkt att man kan flänga på för mycket utan att egentligen vilja vara andra människor till lags. Men jag känner mycket väl till snälla barn-fenomenet också så jag ville på inget sätt förringa det du skrev, utan bara se på fenomenet ur en lite annan synvinkel, som någon också möjligen kan känna igen!
Ä
Ärthjärnan
Fil yo, hur kan du ens va fil yo, när du int äns kann stava rett (ens kan stava rätt)? Å e du ens mogen att vara mamma, med tanke på hur du uppför dig??? Du har nog problem själv, sku jag villa påstå! Men som du sa, så älskar Gud dig som du är. (fast du vill hacka mer på andra..)
3
3SbeoDBqSp4895W2KwhF2b
Hej, var hygglig, livet är inte så allvarligt! Det är bra med diskussion, men inte tomma påhopp. Jag har förstått att ingen någonsin blir tillräckligt mogen för att vara mamma, men det brukar gå bra ändå. Dessutom, vem har inte problem? Det sista världen behöver är att vi lägger fler bojor och dåligt samvete på varandra. Älska varandra!
A
Andreas
Jag tänkte också säga det att om Fil yo äiti/mamma tyckt att jag gjort något dumt så har hon ju nog all rätt att säga det och så svarar jag så gott jag kan. Det känns lite onödigt att en massa andra kommer och tar parti och tycker och tänker hit och dit – speciellt om man bara skriver sårande nedlåtande saker...
M
Magnus
En gång i tiderna hade jag en debatt med en annan här på mickelsson.net. Minns jag rätt så blev det väldigt negativt. Åtminståne väckte det negativa känslor hos mig. Vi tycktes inte alls förstå varandra.
En dag träffade jag en person som visade sig vara just den person jag debatterat med här. Vi diskuterade och hade absolut inga problem att förstå varandra. Diskussionen blev mycket uppbygglig. Han som jag trodde var en väldigt jobbig person med "dåliga" åsikter visade sig vara en mycket trevlig och smart person i verkligheten.
F
Fil yo, äiti/mamma
Andreas, jag förlåter dig nog.

Måtte du alltid hitta rätt ord för att sätta översittarna på plats-
och tillräckligt med styrka i knäna för att gå därifrån med värdighet.

HYMYILLÄÄN KUN TAVATAAN :)
V
Veronica
Ärthjärnan, bakom felstavning kan finnas dyslexi, inte dumhet.

Bra Magnus att det här kom upp. Det kan bli så annorlunda när man träffas i verkligheten. Därför borde vi vara försiktiga att dra förhastade slutsatser om andra på internet.

Man har all rätt att säga sin åsikt men det handlar om VILKA ORD man använder om andra här på internet. Tyvärr blir det ofta en ond cirkel, en hönsgård, "back, back, back", där man hackar på varandra eller andra för att de hackar på någon. Man vill försvara någon men använder samma metod som den man vill tillrättavisa.

Mina fingrar får ofta sprätt när någon skriver fult om andra. Jag vill protestera för att om ingen gör det kan det av den angripne uppfattas som medhåll.

Tips: Visa godhet, självbehärskning och förlåt.

Ordsp. 25:21:

"Om din fiende är hungrig, ge honom att äta, om han är törstig, ge honom att dricka. Då samlar du glödande kol på hans huvud, och Herren skall belöna dig."
B
Birre
Mitt i prick Jakob! Själv hör jag till dem som varit aktiv sedan 1976! Förra året började jag trappa ner. Jag började helt enkelt känna mig mera utbränd i församlingen än på jobbet. Det var styrelser och grupper hit och dit. Och av allt blev det så lite frukt!! Det var aktivitet för aktivitetens skull! Nej. Just nu längtar jag bara att få "sitta vid Jesus fötter" - det vill säga gå på sådana möten där jag kan möta Herren - känna hans närvaro - få gråta en stund, lovsjunga - bara vara i hans kärleks atmosfär. Är det någon som vet var det finns en sådan församling i svenskfinland där detta skulle vara möjligt? Jag hungrar och längtar. Men det som bjuds är aktivitet. Jag orkar inte mera med det. Då sitter jag hellre hemma och hör på en bra musik- eller prediknings-CD eller ser GOD TV eller någon annan häftig kristen kanal som förmedlar G U D S N Ä R V A R O !!!!!
O
Oändligt trött
Oj vad bra!! Äntligen någon som vågar skriva om dessa saker. Många är så trötta idag på "arbetet" i församlingen. Man skall bara GE - men när får man? På gudstjänsterna - mötena - säger du kanske. Ja-a, det är inte mycket med de mötena. Alltsomoftast torrt och tråkigt. Nej, GE skall man. "Nog ställer du väl upp?".........Nej, jag gör det inte mera. Jag har gjort det i himmelens många år! Ja, men ser du: För att allt skall fungera så måste någon "ställa upp" och några få kan inte göra allt. Nehej, varför måste "allt" göras då. Okay! Visst är det så, att om en församling ska fungera så måste det finnas folk som ställer upp och arrangerar och arbetar. Men då vill jag också ha lön för mödan!! Vad är det då? Jo, häftiga möten med gudsnärvaro. Inte program!! I församlingar där detta fungerar - ja, där ställerman gärna upp. Kolla in Europakonferensen på Livets Ord någongång. De jobbar ju häcken av sig!! Men de FÅR också någonting. Sorry, men jag har dragit mig ur. Här något för alla predikantnissar att snacka om på nästa "predikantdagar"..........
F
Fil yo, äiti/mamma
Veronica, felstavningen beror nog på, att mitt modersmål är finska. Ingen har gett mig en diagnos som du :) En hel svensk kan ju börja skriva på finska, så skall vi se om allt är så rätt skrivet.
J
Josba
"Häftiga möten med gudsnärvaro, inte program!!" Om det är vad du vill ha så varför ställer du inte upp då och formar om programmen till just dessa möten? Om dom inte finns måste ju någon ordna dem eller byta ut andra program till sådana som man vill ha... Å ja tror inte du är den enda som vill ha sådana möten så du får säkert andra som brinner för det samma och ställer upp med dig i din församling! Eller vad tror du själv?

Tips till Birre! en sådan församling finns bland annat i Kvevlax och heter Kvevlax Missionskyrka. På onsdagar har dom helandemöten och där kan du gå på sådana möten där du kan möta Herren - känna hans närvaro - få gråta en stund, lovsjunga - bara vara i hans kärleks atmosfär!
E
Ella
Oj... så olika man kan tolka samma text. Jag har känt precis som Jakob, tror jag, så som jag tolkar det, men jag efterlyser ingalunda "bättre" möten, mera mirakel, mera sånt som vi människor skapar för att hypa upp en stämning som gör oss nöjda medan vi lämnar Gud utanför. Vi har redan allt vi behöver. Gud finns inom oss, inte utanför. Inte här eller där eller långt borta - eller om vi gör si eller så. Utan här och nu om vi stannar upp och söker inåt. Varför kräva mera av andra då vi redan har fått allt av Gud själv?
S
Sara
För egen del tycker jag att det är lätt att vara "överaktiv" när man är ung (läs barn, tonåring). Nu, bara ett antal år senare, när man börjar räknas som vuxen med allt ansvar det innebär, då orkar jag plötsligt bara en tiondel av allt "frivilligarbete" som jag tidigare ställde upp på. Jag kanske inte är den bästa att uttala mig om vuxenlivet (ännu), men nog tycker jag att det är då man märker att man inte orkar, måste trappa ner. Då är det tråkigt om man känner på sig att folk tänker för sig själv att man borde vara mera aktiv, vad har hänt med henne? osv...

Sen om man ser en mening i det man gör, ser det som att tjäna Gud blir det förstås lättare...men som nga andra här tagit upp så kanske man inte orkar hålla på hur länge som helst utan att "få ngt" för det. Har nu suttit på så många predikningar så jag vet att man inte borde tänka så ;)...men helt ärligt: vi är bara människor och i oss själva kommer vi att tröttna! Det var nu vad jag hade att säga just nu...någon annan som känner mera för det kan ju komma med "pep talk"-et. ;)
B
Birre
Ella, Ella........det finns torra möten och härliga möten! Det finns regn och sol. Det finns grönt gräs och vissnat gräs. För min del gillar jag mycket bättre sol, grönt gräs och härliga möten. Men om du gillar regn, vissnat gräs och torra möten så behöver du nog inte söka länge för att hitta dem. Vi bor i Finland = mycket regn. Gräset är vissnat större delen av året och de flesta församlingarna är torra och mer eller mindre utdöende. Lycka till!
3
3SbeoDBqSp6195W2KwhF2b
Ni som skriver under pseudonym, ni ska int tro att ni kan hålla er i hemlighet! ;)) Big Brother is watching e-v-e-r-y-w-h-e-r-e......! XD *hih*
B
Benjamin Lönnqvist
Ella, två kommentarer=) Kanske jag inte riktigt förstår vad du menar, men mirakel är inget vi människor skapar för att "hypa" upp en stämning. Gud gör mirakel. Utan Gud - inga mirakel. Och varför efterlyser du inga fler mirakel förresten? Det finns väl fler sjuka som vill bli friska och fler mirakel som Gud vill göra...? Bara undrar...=) Slut på kommentar! Ha det bra! Gåod Jöul!
B
Benjamin Lönnqvist
Bra artikel förresten, Jake Timberlake!
S
Sara W-N
Gud med er! Lycka till med mötesserien! Speciellt kram till min allra käraste Nanna!!!!
M
Mirakelmannen
Jag skall nog komma jag också. Det blir väl på måndag då! Herren med eder! Vi skola ses!
K
killroy
Synd att jag missar detta tillfälle , åker på jobb på söndag och e borta 3 veckor . Hoppas ni har det bra och att ni får möta herrens kraft .
P
Peter Kujala
Härligt namn på konferensen, Ja, låt den Himmelska andliga Elden falla, nu när den olympiska elden äntligen slocknat i människornas hjärtan :-). Väckelsens Ande och Eld kommer faktiskt när troende hungrar och törstar efter Gud till 100%, både individuellt eller i en konferens. Bibeln talar om det, väckelsehistorien bekräftar det, och alla som har eller har haft en genuin längtan efter Jesus kan vittna om det.

Gud är kräsen, Han vill ha Hela vår uppmärksamhet och kärlek, men så betalade ju Han på Korset ett oerhört högt pris för oss. Det är bara att lämna Allt som är till hinders för denna hunger och törst efter Gud och komma till konferensen i Tro på att Gud är trofast och kommer med Sin kärleks närvaro, kraft och överflödande andliga liv, ja, med Sin heliga Eld som för oss riktigt riktigt nära Gud och som bränner bort skräpet i våra liv, var välsignade kära syskon och må Väckelsen komma till Vasa, och varför inte nu på denna konferens :-), Fridshälsningar: Peter Kujala
J
Jill
Det ska verkligen bli kul att fästa blicken på Jesus extra mycket denna vecka, för Vasa!! Skulle vilja vara där varje kväll.. Jag är med i hjärta och Ande!
3
3SbeoDBqSp7495W2KwhF2b
Jag va där ikväll.. men måste nog säga att jag inte riktigt fattade vad Danny talade om.. Kändes mest som att han kasta ur sig en massa klyschor.. och upprepade samma sak hela tiden.. Lovsången var dock bra och jag såg människor som klart och tydligen var berörda av Gud.. så jag gör ett nytt försök på fredag och ber att Herren skall öppna mina ögon...
J
Johanna L.
Jag, för min del, kan säga att jag tyckte det var en bra kväll! :)
Ljuv lovsång som fick hela mej att ropa efter mer av Jesus :)
Nanna är så bra :) och hela bandet !!
Danny talade precis det jag och min vän behövde. Ibland kan klyschor vara bra!
med kanske det viktigaste budskapet som inte går att nämna föör många gånger.. Blessing till alla som medverkade och kommer att medverka! Det är lång väg att köra från Närpes men med såna underbara människor som arbetar för Herren på plats, så är det nästan oundvikligt att inte komma :)
M
Mattsson
Det stämmer men man bör också vara försiktig och pröva allt som sägs noga. Man skall inte svälja allt.. men jag är iaf glad om Gud berörde dig och din kompis. Det viktiga är ju trots allt att Gud är den samma oavsett om vi alltid själv kan ta till oss det som predikas. Han e ju inte beroende av våra känslor..

Skriv en kommentar

Kommentarer publiceras direkt.