Hurra, äntligen måndag! -Studentmissionen i full gång

Om en vecka är det premiärparty för studentmissionens måndagssamlingar för alla svenska studerande i Helsingfors.

12 FEB 2007 · Nyheter & Händelser · JSkribent: Joakim Palmen · Lyssna (2 min)

Efter att ha gått på sparlåga de senaste åren är studentmissionen igen i full gång. Vi vill vara en slags kristen nation där begreppet "studieliv" kan få en helt ny betydelse.

Om en vecka på måndag blir det inledningspartaj i lukascentret.

Du är hjärtligt välkommen, men det är dina klasskompisar
också! så därför har vi skivit ihop ett info mail (nedan) som du gärna kan copy-pasta och skicka iväg på din linjes epost lista om du vill, här finns också all info du behöver!

rubrik: Hurra, äntligen måndag!
-----------------------------------------------------------------------

Hej!

Vill Du lära känna andra svenskspråkiga studeranden i huvudstadsregionen?
Vill Du umgås och ha roligt också inne i veckorna? Är du intresserad av
kristen tro och de stora livsfrågorna?

Om Du svarade JA! är Studentmissionens måndagsträffar något för Dig! Kampen
mot den gråa måndan inleds 19.2 kl. 19 på Lukascentret, Vespervägen 12A.
Dit tar du dig enklast med bussarna 40, 41, 52 eller närtågen SAMUEL.

Häng med från början!

- 19.2 Premiärparty!
- 26.2 Guds GPS
- 12.3 Pulkapicknick i Malmgård

----------------------------------------------------------------------

Comments (17)

?28.1.2007 kl. 07:35

...men vi FIRAR nog inte förintelsedagen...

Mattsson28.1.2007 kl. 11:14

Hmmm joo du har nog rätt i ditt inlägg.. jag skall omformulera det.. Faktum e att jag fann just den kommentaren på flera svenska nyhetssidor.. så reagerade kanske inte på den..

?28.1.2007 kl. 12:49

=). Annars var det en viktig text!

Mattsson28.1.2007 kl. 13:18

Yep, jag hoppas verkligen att folk tar denna grej på allvar.. det e ett seriöst problem som vi måste våga ta upp. Även på denna sajt =)

Linda28.1.2007 kl. 14:00

Absolut, otroligt viktig. Jag hade faktiskt alldeles glömt bort denna dag. Kanske eftersom jag snarare uppmärksammar 8 maj, då andra världskriget fick sitt slut. Men; vi får aldrig aldrig glömma hur fel det gick då. Aldrig.

Linda28.1.2007 kl. 17:09

Ja, och sen måste jag bara få gnälla lite: det var inte bara judar som dog. "Huvudgruppen" de ville bli av med var judar, ja, men också andra "smutisga" var offer. Dessa bland annat romer, handikappade och homosexuella. Också personer med "fel" politisk åsikt togs till fånga. Av dessa övriga grupper dom det ca 1 miljon.

Mattsson28.1.2007 kl. 18:47

Yes, helt riktig det var många många andra som fick sätta livet till i Nazisternas koncentrationsläger. Också många många tyska medborgare fick av en eller annan orsak offra livet där. Till och med någon enstaka Finsk medborgare fanns med där.. Läste för nåt år sen en bok om finska sjömän som vägrade köra i tysk tjänst och som straff hamnade i koncentrationsläger.Faktum är att förintelsen ännu idag berör oss på ett eller annat sätt. Låt oss fortsätta våga uppmärksamma detta viktiga ämne.

Mattsson29.1.2007 kl. 09:31

Fina men skrämmande bilder du lyckats ta =)Jag var för några år sedan själv också på den plats där koncentrationslägret Berger-Belsen låg.. Känslan av att bara stå på en plats där så många människor fått sätta livet till fick bara den tårarna att rinna..

Linda29.1.2007 kl. 18:12

Tack! Jo, det var nog en skakande upplevelse... Fast just då då jag var där så koncentrerade jag mej mera på att förstå och höra fakta och ta bilder (som under resan uppskred till närmare 500 st, så det där är bara en bråkdel av allt...) Nu efteråt känner jag mera av smärtan... Starkast var nog att träffa och lära känna Kjell Baarlid som överlevde arbetslägret Sachsenhausen (minns att det är skillnad på koncentrations- och arbetsläger). Han är någon jag ser upp till något otrolig mycket. (Kan för övrigt kommentera att bilden med "Arbetit macht Frei" e från Sachsenhausen, medan de övriga är från Auschwitz-Birkanau.)

3SbeoDBqSp6195W2KwhF2b29.1.2007 kl. 19:13

Ja ha oxå besökt ett koncentrationsläger i Dachau, Tyskland. D va rysande.. *kväljning* :S

Andreas30.1.2007 kl. 00:45

Jag var i Auschwitz sommaren 98 med HMN då vi var på körresa i Polen, och jag tyckte mest det var konstigt. Konstigt att gå där i det vackra solskenet med vänner, gå genom Arbeit Macht Frei porten och vara tvungen att förställa sig att här faktiskt skett något så vidrigt som mänsklighetens historia kanske aldrig tidigare sett. Vara glad över att få vara på körresa och med förväntan se fram emot alla våra skojiga konserter - och så se gaskamrarna och allt avklippt hår och alla gamla barnskor. Jag vet inte: jag ser hellre t ex Schindler's List om jag vill bli berörd och påmind och informerad om Holocaust. Att besöka själva lägren är kanske bara för mycket. Och för surrealistiskt och konstigt.

Andreas30.1.2007 kl. 00:47

Och jag vill ju på intet sätt förringa någon annans upplevelse. Min var bara sådan här, och jag tänkte att jag ville dela den.

3SbeoDBqSp7495W2KwhF2b30.1.2007 kl. 09:30

Hmmm Andreas din upplevelse är också helt rätt och riktig på alla sätt och vis. Förintelsen väcker så mycket känslor hos alla som bara vill och vågar studera den lite närmare. Jag tror dock personligen att det är bra att se saker med egna ögon. Särskilt eftersom den stora massan av människor idag verkar ha svårt att tro på nåt dom inte har sett. Att då vandra där bland barnskor och gaskamrar kan faktiskt vara en helt nyttig upplevelse. Vi får inte heller glömma bort att många människor ännu idag trots all vår kunskap förnekar att förintelsen faktiskt ägt rum. Koncentrationslägren säga vara uppförda av sovjet och västmakterna i efterhand för att smutskasta tyskarnas "rena krig"..Jag finner det som otroligt att folk ännu idag trots alla dessa bevis kan förneka ett sådant brutalt faktum som förintelsen utgör.Fast å andra sidan förnekar ju människor också Jesus.. Trots alla vetenskapliga bevis på att han existerat. Trots att han dagligen helar och hjälper.. Människan.....

Linda30.1.2007 kl. 14:00

För mej vad den nog ett uppvaknande då jag stod uppe i tornet (som också syns på bilden överst) och blickade över Auschwitz-Birkenau som är lika stort som 200 fotbollsplaner. Tvåhundra. Men jag tror att ett tidsvittne ger så mycket mera. Jag tror inte jag skulle vilja besöka arbets- och koncentrationsläger utan att ha ett tidsvittne med. Kjell gav så otroligt mycket - han förmänskligade alla dem som varit med. Eller ja, åtminstone var det viktigt för mig att första gången jag irl konfronterades med allt detta ha med nogon som på riktigt upplevt det, nu kan jag nog tänka mig att åka på nytt utan tidsvittne. Men Andreas, jag förstår dig nog.

Andreas30.1.2007 kl. 15:36

Tack Linda och Tomas för er förståelse! :)

Kenneth15.2.2007 kl. 13:01

Vad sjutton är Guds gps????

Linus15.2.2007 kl. 13:14

Jag gissar Den Helige Ande

Comments (17)

Skriv en kommentar