Jag är trött

Jag är trött,

Hörde du inte vad jag sade?

Jag är trött.

Jag är trött på att höra att du alltid tycker jag är trött.

Jag är trött på att känna din ömkan.

Jag är trött på att alltid vara den där som e trött.

Jag är trött när jag måste vakna om morgonen.

Jag är trött när jag möter din glada blick.

Jag är trött på ditt stinkande morgon kaffe.

Jag är trött på dina förbaskade kanelbullar.

Jag är trött på dina dåliga skämt.

Jag är trött på mitt eget falska framkrystade skratt.

Jag är trött för att saker o ting gjort mig trött.

Jag är trött på att du inte förstår.

Att även du har gjort mig trött.

Jag är trött för att jag jobbat för mycket.

Jag är trött för att sjukdom berörvar mig vila.

Jag är trött för att människors svek gör mig sömlös om natten.

Jag är trött för att plomboken e tom.

Jag är trött för att du svikit mig.

Jag är trött när jag ser mig i spegeln.

Jag är trött för att själens sorg visar sig om natten.

Jag är trött på att människor inte ser mig.

Jag är trött på att dom som ser mig, inte förstår.

Jag är trött på att inte ens alltid förstå mig själv.

Jag är trött på att vandra omkring med målet i sikte men ändå inte orka fram.

Jag är trött ikväll för ångest präglar mitt sinne.

Jag är trött för att oro fyller mitt hjärta.

Jag är trött för att jag är ensam ikväll.

Jag är för trött för att orka vara med någon annan.

Jag är för trött för att kunna sova.

Allt jag kan ikväll är att existera.

Att vara en stillastående del i ett rusande universum.

Att vara den lilla. Den som ingen ser. Den som ingen talar med.

Den som är trött.

Jag lyfter min blick mot dig Fader ikväll.

Jag är för trött för att börja

med några fina böner.

Jag är för trött att prestera i egen kraft.

Jag släpper taget om allt som gör mig trött.

Jag söker min vila hos dig.

Fader, hjälp mig!

Jag är så trött..

Tomas Mattsson 2.1.2007

Dikten finns också på www.bloggen.fi/mattsson