Kenneth Grönroos: Kom ihåg att vi bara är svaga lerkärl

Jag tycker det är jättefint att det talas om att man också får vara svag och behövande... som kristen; ofta är det så mycket tal om att man som kristen ska leva så och så och inte göra så och så, och så glömmer man bort att vara mänsklig mot sin närmaste, det är så mycket presterande i den kristna världen att man måst vara så "halleluja", men att vara empatisk mot sig själv och andras svagheter är det vi behöver, för vi alla har vårt kött och vi alla är ofullkomliga och vi behöver kärlek, accepterande, för dem vi ÄR PÅ RIKTIGT och inte dem vi försöker vara. Om det finns accepterande och kärlek, vågar man även visa sina inte så vackra sidor, men då blir vi också mer du med oss själva och vi märker att Gud, du kan ju använda dessa gåvor i mig, som jag kanske först nu har märkt att jag har. Man har ju inte sett dem, för man har försökt vara så lik andra/rätt slags kristen. Men att vara olika, det är ju så RIKT!! Ta vara på varann.<br />

Atte du talar asiaa. Jag var på samma tillställning och är ingen halleluja-kristen utan en förlåten felande människa.<br /><br />Mina arbetskompisar brukar provosera mig till att bränna propparna för att  det skall visa sig att jag är lika dålig som de  fast jag  bekänner  mig vara  kristen ( bättre än andra)  och  de lyckas  nog  nästan alla  gånger. De blir jätte nöjda.<br /><br />Nog är det ibland man undrar hur det är ställt med ens " från seger till seger o från kraft till kraft".<br /><br />Att upptäcka detta och inte låtsas vara prydlig har nog sina konsekvenser. Många trossyskon vill inte komma nära en. Man vill ännu höra till gräddan.<br /><br />Jag har tots det gjort mitt val. Jag är just den jag är och duger jag inte i varmluften så får jag vara i kylan.<br /><br />Det är bara att trösta sig med Mellers undervisning " att köttet blir aldrig frälst" - onödigt att låtsas. Men anden är frälst.<br /><br />Nu något tröstande: TRIUMF!!!<br /><br />En syster kom fram till mig efter detta möte och bad om förbön av mig för sin sjuka rygg. AV MIG????<br />Jag hade bett för henne nån gång tidigare och hon sade sig ha blivit hjälpt.<br /><br />Hur OHALLELUJA ja än kände mig sade jag: det klart jag vill be för dig.<br /><br />Medan jag bad kände jag hur den helige andes närhet och värme var där och jag vet att min syster fick hjälp.<br /><br />

<br />Vi är i Herrens skola och det är inte alltid så lätt när Han visar oss saker att ta itu med. Men Han hjälper oss i sin stora nåd att göra det. Vi växer och plötsligt finner vi oss i situationer där vi kan hjälpa andra och vår erfarenhet av svaghet och motgång blir till en resurs.<br /><br />Jag är tacksam att  jag inte kan göra särskilt mycket vettigt i min egen kraft. Att mitt värde inte ligger i det jag gör utan i den jag är i Jesus Kristus! <br /><br />Det är när vi inser detta som Herren får plats och kan verka genom oss. Yes, in deed, "...i svagheten blir kraften störst." 2 Kor 12:9.<br /><br /><br /><br /><br />

Kan verkligen rekommendera denna teater, har sett ett genrep på den på Vasateater genom en kurs jag går, och den var verkligen underhållande. Vill ni veta slutet? Jo, alltså.. plåtmannen får... nää.. gå och se den vet jag! Bra jobbat plåtman! Jag höll på dig!<br />

Jag var och se på teatern/musikalen på samma gång som Peder -och som had sade, är den verkligen sevärd! Man fick sig många skratt :).