Jag började fundera lite på om det fanns alternativa drivmedel att tanka bilen med, sökte lite på nätet, och stötte på begreppet biodiesel.
Sökte lite mer, och det första jag stötte på var att diesel och växtoljor är ganska lika varandra rent kemiskt vilket gör att det i
princip går att tanka vanlig friteringsolja i en dieseldriven bil.
Nackdelen verkar vara dock vara att föbränningen inte är tillräcklig om motorn inte är varm, vilket krånglar till det, och bilen måste
startas på vanlig olja först. Ett alternativ är att först omvandla oljan till en mer motorvänlig form, t.ex. genom att blanda i lite lut
och etanol tillsammans med växtoljan, låta det stå ett tag, filtrera och först sen tanka bilen med det, vilket skall göra det minst lika
motorvänligt som vanlig diesel (om inte bättre).
Nästa grej jag undrade var om detta skulle kunna tillämpas i lite större skala. Det verkar dock som om alla markodlade växter ger för
lite för att det skall vara möjligt. T.ex. även om Finlands hela odlingsbara areal skulle användas till att enbart producera biodiesel
skulle detta inte ens räcka till en bråkdel av vårt nuvarande dieselbehov. Detta säger något om vår nuvarande energikonsumption!
Sen gick jag in på wikipedia, sökte på biodiesel, och där såg jag att alger skulle kunna användas till att producera biodiesel på ett väldigt vettigt sätt. De utnyttjar nämligen världens mest effektiva sätt att ta vara på soljusets energi, dvs. fotosyntes. Och iom. att de flyter omkring i en genomskinlig vätska (vatten) kan de ta upp ljus och näring även på djupet, vilket gör att de förökar sig uppemot tusen gånger effektivare än markodlade växter! (Jag är ingen expert på biokemi, men nåt åt det hållet tror jag att det är.) Detta gör att arealen som behövas skulle falla till en bråkdel jämfört med vanliga oljeväxter. En ytterligare intressant grej är att de kan livnära sig på övergött vatten (vilket jag förstått är ett stort probelm på många håll), eller tom. direkt på industriers rökgaser!
Alg-biodiesel tror jag skulle kunna vara en väldigt bra lösning på våra stundande energiproblem. Produktionsanläggningarna skulle kunna placeras på sådana platser som normalt inte kan användas till nåt annat t.ex. öknar, och genom att mata dem med avfallsgaser skulle de även direkt hjälpa till med att begränsa växthuseffekten. På kort sikt känns detta mer aktuellt än t.ex. väte eller el, som alternativ energikälla för bilar, för bilarna (i varje fall till viss del) och distribueringsinfrastrukturen finns redan på plats.
Några länkar:
- GreenFuel - http://www.greenfuelonline.com/ - det första företaget som redan nu, lönsamt, kan producera biodiesel-alger, mha.
industriutsläpp.
- University of New Hampshire - http://unh.edu/p2/biodiesel/article_alge.html - intressant rapport om storskalig produktion av
biodiesel
- The Energy Blog - http://thefraserdomain.typepad.com/energy/2005/06/university_of_n.html - bra blog-artikel om biodiesel
- Fortum's nya biodieselproduktioslinje i Borgå - http://www.hydrocarbons-technology.com/projects/fortum/ - för att Finland skall kunna tillmötesgå EU's kommande krav om att en del av all
diesel som säljs skall innehålla lite biodiesel (för motorernas skull, har jag för mig). Görs på omhändertaget problemavfall, dvs.
fett från djur och växter.
- Att göra biodiesel - http://journeytoforever.org/biodiesel_aleksnew.html - vill nån prova, och rapportera? (på egen
risk! ;-)
- Wikipedia om transesterifiering - http://en.wikipedia.org/wiki/Transesterification - för dem som är intresserade av kemin bakom biodiesel
Kommentarer (24)
Dramatisk bild, och faktiskt ett bra val för en dylik uppgift.
http://www.kitchen-biodiesel.com/
Hittade lite kaliumhydroxid i städskåpet (propplösningsmedel, funkar lika bra som NaOH fast går åt 40% mer), och tänkte hämta lite metanol på nån mack. Matolja har man väl i skafferiet! ;-)
De verkar dock ha leveranssvårigheter, pga. nuvarande skattepolitik. Finlands beslutfattare får allt skärpa sig. Upp till kamp! Kontakta era ledamöter: http://www.eduskunta.fi/thwfakta/hetekau/hx3000_ru.htm (länk även från vegoleums sida)
Tomas, algernas produktivitet låter otrolig, vet du alls hur man återvinner det de producerat eller är det själva algerna man tillvaratar?
Jag råkade förresten tidigare idag åhöra ett föredrag av en kille från UK Sustainable Development Commission. Han tangerade i sitt anförande det här med att producera biobränslen med hjälp av mikrober eller alger, men verkade inte särskilt entusiastisk, trots att han medgav att konceptet kan ha en hel del potential. "Mycket långt kvar till (stora och otympliga) kommersiella anläggningar", verkade hans ståndpunkt vara. Detta alltså inte som någon kritik mot konceptet utan bara som en kuriositet - jag har ingen sakkunskap på området själv.
Du minns inte några namn från föredraget, eller några referenser till rapporter? Jag kan tänka mig att det finns ett mostånd till stora kommersiella anläggningar, med nuvarande energipolitik. Det jag däremot hoppas på är distribuerad produktion av alger, i olika skalor, runt om i världen, varifrån det är lättare att finna lämpligare platser och metoder för storskaligare anläggningar. Det finns redan idan ganska stora spirulina-anläggningar som fungerar bra. Teknologin i sig är inte särskilt komplicerad, för jag har förstått att om man låter algerna växa i öppna kar är det lätt att ta till vara på dem (t.ex. att skrapa av på ytan) och sedan pressa fram oljan ur dem. (skall också vara enkelt och effektivt, men vet ej detaljerna). Fast jag är oas. ingen biokemist... Nån som just nu vet mer? Fick dock ett välidigt intresse att lära mig mer om de små krabaterna och hur man skall få dem att frodas! ;-D
Ursäkta mig, men detta var nu igen ett utbrott av frustration, som inte borde ha sett dagens ljus. Visst går arbetet framåt, om än i sakta mak. Som svar på din fråga: följ med den populärvetenskapliga pressen, så hittar du nog någonting med jämna mellanrum. Om detta känns övermäktigt, kan följande länk kanske erbjuda ett hyfsat sammandrag av det viktigaste du bör veta: <BR>
<A HREF="http://fusion.org.uk/susdev/"> Fusion and sustainable development </A>
Om ditt intresse är av något djupare natur, kan kanske följande officiella propagandamaterial, som torde ha fått EU-kommissionens välsignelse, erbjuda stimulerande läsupplevelser (har dock ej själv tittat på materialet, så inga garantier ges): <BR>
<A HREF="http://www.efda.org/downloading/brochures/energy_en.pdf"> Cleaner energy for the future </A> <BR>
<A HREF="http://www.efda.org/downloading/brochures/Fusion_Booklet_EN.pdf"> Fusion research - an energy option for Europe's future </A>
Det sista skriket inom branschen är förstås beslutet om att uppföra en storskalig experimentanläggning med en termisk nettoeffekt på omkring 500 MW. Läs mera här: <BR>
<A HREF="http://www.iter.org/"> ITER </A>
Annan skåpmat som kan intressera: <BR>
<A HREF="http://www.jet.efda.org/"> Min arbetsplats </A> <BR>
<A HREF="http://www.efda.org/"> European Fusion Development Agreement </A> <BR>
<A HREF="http://fusion.org.uk/"> Mera skåpmat </A>
Håller med dig om att vätebilism ännu känns ganska avlägset, för jag har förstått att många problem ännu till stor del är olösta, såsom lagringen av väte i bilar, miljövänlig och billig produktion av den osv, och distribueringsinfrastrukturen är ju så gott som obefintlig.
Angående fusionutvecklingen så verkar reaktor-placeringen åtminståne ha blivit avklarad (Frankrike), men verkar som om kostnadsfördelningen är lite skev. Vet du några detaljer om varför EU måste betala halva kakan medan tungviktare som USA och Japan slipper undan med 10%? Dessutom har Japan tydligen blivit lovade 20% av bemanningen och byggkontrakten. Till råga på allt verkar det som om vi blir tvunga att betala hälften av en <i>andra</i> reaktror i Japan... <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/ITER">(ref. Wikipedia)</a> För en lekman ter sig detta orättvist...
En trevlig aspekt med att jobba vid JET är för övrigt att olika "hårdingar" ganska ofta kommer hit och håller föredrag. Under den senaste tiden har vi till exempel haft <A HREF="http://en.wikipedia.org/wiki/James_Lovelock"> James Lovelock </A> och <A HREF="http://www.lib.uci.edu/online/fellows/houghton.html"> Sir John Houghton</A> här. Den sistnämnde nämner för övrigt ofta sin <A HREF="http://www.apologetics.fsnet.co.uk/houghton.htm"> kristna tro </A> i sina tal. Så var även fallet, när han talade här. Att en högt respekterad vetenskapsman blandar in trosfrågor i sina vetenskapliga presentationer är inte precis något vanligt fenomen. Sedan är förstås också <A HREF="http://www.fusion.org.uk/cls/"> högsta chefen här på torpet </A> ganska trevlig att höra på och helt omeriterad är ju inte han heller.
Skriv en kommentar