Jag åkte till Lakeland, Florida med höga förväntningar. Jag behövde även ett helande. Jag hade ju redan bekantat mig med Todd Bentley innan hela Lakeland rörelsen startade, så jag visste en del om honom sedan tidigare. Jag frågade Gud om Han ville jag skulle åka och Han svarade ja och uppmanade mig att åka tre gånger. Därav beslutet att åka.
Under mitt första besök fick jag uppleva något som jag aldrig tidigare hade upplevt. Guds närvaro var så stark och jag drabbades av syndanöd under det första mötet i Ignited Church fastän Bentley inte var där. Jag var tvungen att lägga mig ner på golvet för att be och riktigt gråta ut inför Herren Jesus Kristus. Samma sak hände på kvällsmötet.
Under den första resan förändrades mitt andliga liv. Jag fick en helt ny kontakt med den Helige Ande. Jag fick även med mina egna ögon se massor av människor hungriga och desperata efter mera av Jesus. För att inte tala om alla helanden jag såg och alla som fann Jesus.
Den andra resan var annorlunda. Det tog mig en vecka att komma in i härligheten. Jag var attackerad av mörkrets makter som inte ville att jag skulle fokusera mig på den undervisning jag tog del av. Ett klart och tydligt försök av Satan att slå ner mig. Dock blev det bättre efter en tid med mycket bön och mycket bibelstudier. Jag såg endast Bentley två eller tre gånger, det som senare kom att spridas ut på internet och som fick kritikerna att skratta hade redan hänt. Bentley var inte den samme som i maj. Jag förstod mycket väl att det inte skulle vara likadant som i maj, men jag ångrar inte en sekund av den andra resan. Precis som Bentley sade så handlar det inte om honom utan om Jesus. Endast Jesus! Under denna resa fick jag även del av många andliga upplevelser i bön och jag träffade många nya bekantskaper.
Det som skedde var tyvärr ett mänskligt misstag. Det Bentley gjorde var inte rätt. Det betyder dock inte att han skulle vara en villolärare eller en falsk profet. Han är bara en människa. Jag tror inte det finns någon predikant som är felfri. Rick Joyner skriver en rapport på sin hemsida om det som inträffat och jag tycker att Ni bör läsa det tillsammans med det som Rory och Wendy Alec (GodTV) har skrivit, det är ödmjukt och bra skrivet och även jag ber att broder Bentley skall få hjälp med sitt liv och sedan komma tillbaka i tjänst då han är mogen och då Herren kallar honom tillbaka.
Det jag har upplevt under dessa resor vet jag är av Gud. Jag har kollat upp allt och det stämmer i enlighet med skriften. Jag tar inte ställning till vissa utsvävningar som Bentley kan ha gjort, det jag har upplevt finns i mitt hjärta och det kan ingen ta ifrån mig. Jag fick även mitt helande som jag väntat på länge. Gud är god!
Läs Rick Joyners och Rory & Wendys rapport här:
http://www.morningstarministries.org/Articles/1000038082/MorningStar_Ministries/Media/Special_Bulletins/2008/_14_The.aspx
Kommentarer (15)
I den här uppföljningen om Lakeland hade jag gärna sett på orsaker och åtgärder när en mäktig ledare faller i påstådd dryckenskap och utomäktenskaplig förbindelse. Todd är inte den första och inte den sista som skämmer ut kristna, men vem har inte gjort det nån gång? Men finns det något att göra i de här situationerna? Varför händer det oftare att någon annan avslöjar en stor ledare än att de själv tar upp det? Är det just för att domen är så hård: "Du är en falsk profet."?
Jag ville ha en uppföljare som berättar vad som gick fel och hur man skall göra i liknande situationer och hur man helt kan förhindra att dra skam över Kristi kropp.
Ett enkelt svar är att fokusera på Jesus och inte på Todd Bentley och Lakeland. Samtidigt är det just vi bristfälliga människor som är kroppen på jorden, så att överandliga saker och ting och bortse från människor gör inte sanningen vitare. En Lakeland-auktoritet är inte däremot vad vi skall sträva efter utan bara en Guds-auktoritet. Jag förstår att Pontus gärna berättar om vad han varit med om i Lakeland, men faktum är att jag är också mera intresserad om vad han är med om här i Finland.
Gillar över huvudtaget att läsa Pontus skriverier - tack för all uppmuntran och inspiration du sprider!
Tack för dina uppmuntrande ord:)
Linus!
Jag tänkte inte skriva så mycket om orsakerna och hur det som skett tacklats. Jag anser att det framgår i de länkar jag bifogade:)
Gäsp och Gäsp 2:
Jag kan bara säga som jag tidigare sagt att vi inte skall döma. Jag har förstått att Todd inte var otrogen förrän sent på sommaren. Hans dryckesvanor har även kommit in i bilden efter att han har blivit trakasserad av andra kristna som har betett sig åt som grisar.
Jag tror att Todd kommer tillbaka för att Gud vill använda honom. Varifrån fick du en sådan lögn att ingen skulle ha blivit frälst under Lakeland rörelsen?
Skulle du ha följt med lite noggrannare skulle du säkert ha sett annorlunda på hela juttun. Tusentals blev verkligen frälsta och under Todds tjänst de senaste tio åren beräknas en miljon människor ha kommit till tro tack vare Todd och hans ministry.
Villolärare eller falsk profet kallar jag vilken präst som helst som säger att en människa slipper till himlen och blir frälst genom ett babydop...
Menar inte att det skulle vara fel motiv och ämne på artiklarna här, men om man ska skriva om dylika händelser, skulle det vara Jättemycket inressantare att höra berättelser, en i taget, från olika ställen på jorden. Av olika personer/skribenter, eller om av samma skribent så från olika sammanhang. Jag saknar något mer objektivt!
Min bild av det hela blev enbart, att det subjetiva i skribentens "jag är förblindad och helt inne i detta", att han inte kunde ta steget ur det. I alla fall kände jag mig som läsare utanför. I början var jag intresserad, men gång efter gång kändes det för mycket... samma saker. och otroligt långa texter.
kanske man kunde be andra personer skriva från andra ställen? och den som hakar på någon viss händelse, tex Lakeland, kan ju föja med det på någon annan internetsida.
Du är inte elak, kanske bara aningen blåögd. Du är väl inte tvingad av att läsa allt om du inte orkar. Jag har med årens lopp märkt att det finns sådana människor speciellt kristna som endast är ute för att kritisera och söka fel och brister eller annars bara klaga...
Jag anser dock att det är värt att skriva om Lakeland, speciellt nu då det har gått en tid sedan senast. Saker och ting har hänt och det sker saker och ting. Jag anser att den länken som jag bifogade har ett otroligt nyhetsvärde. Men det är väl ingen av de mickelsson.net kritikerna som kritiserade och dömde broder Bentley tidigare som är intresserade av att veta hur han har det. Så mycket bryr vi oss om varandra. Skulle vara intressant att veta hur mycket sådana som du har gjort för kristendomen det senaste året. Vi fick ju alla dock en missionsbefallning. Det finns tyvärr så många som tycker det är skönt att vara kristen och inte behöva göra någonting och därmed inte heller känna något ansvar emot andra människor.
Jag anser att det är mitt ansvar som kristen att gå ut bland folk och förkunna evangeliet. Att skriva på internet är en bi-syssla, men jag anser även den ge färg och insikt i dagens kristendom. Alla har vi våra områden vi är kallade till att arbeta / delta i. Vissa har kanske varit kallade att åka till Lakeland och skriva om det och följa upp det medan vissa kan vara kallade att åka till Pieksämäki eller på scouthajk och skriva om det. Det är ju bara att klicka vidare till nästa artikel om det du läser inte behagar dig kära Hanna.
At the same time, I was not very surprised by Todd’s problems. Those of his nature and calling have always been prone to great victories and advances, and great mistakes. The Apostle Peter is a good example. Right after he received one of the greatest commendations in Scripture, the Son of God Himself called him “Satan” (see Mark 8:33). One minute Peter was hearing straight from heaven, and the next minute he was hearing straight from hell. Right after denying the Lord, which is one of the worst things we could do, Peter was restored and became the leader of the revival on the Day of Pentecost.
Vi är människor...vi gör fel...misstag....syndar..
men vi kan också...
förlåta....be....ge kärlek
så vad anser ni människor?
vill ni dela ut domar eller vill ni be&förlåta?
Men jag tycker hela fenomenet är intressant, och värt att tänkas över. Det faktum att det lockat miljontals troende över hela världen att antingen åka dit eller följa det via olika kanaler, gör att det som troende blir svårt att inte reflektera över det. Den fråga som jag ställt mig är: "är detta kristnas verklighetsflykt?" Nutidsmänniskan och troligen människor sen länge tillbaka i tiden, nästan definieras av verklighetsflykten, snabbt och lättillgängligt ska det vara och ofta på bekostnad av vår tid, fokus och liv.
Jag kan förstå det att man vill åka dit och uppleva Gud, där händer det ju helanden, mirakler och folk blir omvända, inte som hemma där allt står stilla. Det verkade ju vara just det som alla talat om, en väckelse som skulle bli den största någonsin.
Jag undrar, är vi faktiskt så alienerade, distanserade från oss själva, människorna runt om kring, och Gud att vi måste resa tusentals kilometer för att kunna möta Gud?
Jag skulle ha svårt att resa nånstans med målet att komma närmare Gud, det skulle kännas som att jag försökte lura mig själv, eller t.o.m. Gud. Gud är väl här just nu? Jag lever själv just nu och här, det kan vara svårt att greppa och även skrämmande när man ibland förstår vilken gåva man fått. Livet.
Tron skall väl inte också den behöva bli centraliserad och konsumerbar, tillgänglig i ett slags andligt köpcenter.
Jag menar inte att det var det som ledarna ville med det, men blev det inte lite så?
Tycker annars att det var intressant att du (Pontus) skrev : "Guds närvaro var så stark och jag drabbades av syndanöd under det första mötet i Ignited Church fastän Bentley inte var där."
Kanske är jag småpetig, men jag anser att ordval är mer viktiga än man ofta tror. Berätta gärna vad du menade med att Guds närvaro var stark fastän Bentley inte var där.
Ursäkta ifall detta blev långt och tämligen flummigt, jag skyller på klockan och svårigheten med att vara kortfattad.
Jag skulle gärna se en väckelse som inte mättes i antal frälsta, styrkegraden på den helige anden eller dylikt. Utan en ständig väckelse, som skulle finnas i våra hjärtan, en väckelse som inte skulle vara mätbar, den skulle vara totalt kravlös, en väckelse som gör att vi är nöjda där vi är, tillsammans med de människor som finns bland oss, en väckelse där vi får leva just nu varje dag, då kanske vi kan börja närma oss sanningen, och verkliga under kan ske.
Tack för din kommentar. Du frågade vad jag menade med ordvalen:) Kanske jag uttryckte mig aningen konstigt. Jag menade att det jag upplevde under lovsången var så starkt och Anden var så närvarade. Jag hade aldrig upplevt Gud så starkt tidigare och jag vet att det var Gud och ingen annan. Då jag skrev "fastän" Bentley inte var där menade jag att många kom dit för att se Bentley, men blev besvikna då han inte var där. Jag åkte inte dit för att se Bentley. Jag åkte dit för att ta del av det Gud gjorde där och för att vidga mina vyer.
Skriv en kommentar