På följande adress kan CD:n köpas:
http://mickelsson.net/fudge (vidarebefodrar till koti.mbnet.fi/fudge).
På sidan finns smakprov, bilder och en mycket fascinerande historik.
Ännu enklare är det att köpa den direkt på konserten nu på torsdag i Borgå!
Fudge har under sina tre år blivit ett känt begrepp inom svenskfinland som står för kvalité, humor och bra egna melodier.

Kommentarer (25)
En sak som jag tror är värt att fundera på numera är om business-modellen att vara ett band som säljer skivor lönar sig. Vad menar jag? Är det inte fel att kopiera? Kanske, men hur många gör inte det ändå?
Om man har ett eget band som knappast säljer miljoner ex. så kanske det kunde vara lönsammare att bara dela ut all ens musik. Då kunde man få mer "fame" och den vägen större keikkor. Alltså helt seriöst, jag tror det är dags att omvärdera tanken "ett band säljer skivor".
Särskilt band som är mest "på skoj" eller vill komma fram med något visst budskap (t.ex. kristna band), har mer nytta av fler lyssnare än några fler skivor sålda.
Detta inte som kritik angående Fudges skiva, jag ville bara ta tillfället i akt att diskutera den här saken.
Nu är jag inte insatt i MBNet:s (där Fudges sida finns) system förstås...
Själv har jag fyra gratiskonton på Geocities för att kunna få ut allt material som jag behöver ha på nätet.
Jag tror att Gud sen ser till att man får mat på bordet ändå :)
Ty hur aktuellt detta ämne än ter sig i ett allmängiltigt perspektiv anser jag att valet att ta upp det under en artikel om fudge skiva är inte det bästa.
Jag vill inte i första hand gå till försvar för
Fudge(=kapitalismens högborg?) som ett specifikt bänd, eftersom jag ju är synnerligen jävig.
Nåväl, Oskar föreslår att man skulle dela ut gratis musiken, nu är det bara det att det är långtifrån gratis att få den arma musiken från det att man kan spela det, till det att den är inbandad i en form man täcks dela ut gratis på en hemsida.
T.ex var fudges studioräkning ca 1500€ och om vi sedan skall dela ut gratis och betala räkningen från egen ficka har nog ingen av oss fattiga studerande råd att "få mer fame och bättre keikkor"!
I själva verket kommer Fudge INTE att gå på plus från den här skivan, och om vi ens får våra personligt insatta pengar tillbaka är vi glada.
Och vad är det för keikkor Oskar syftar på? ja menar, för det första, den rådande tanken i kristna sammanhang verkar ju för det första vara att bänden spelar gratis, och visst ligger det ju välsignelse i att ge i form av arbete.
För det andra har Fudge redan i praktiken spelat på alla det största finlndsvenska-kristna keikkorna!
Och för att spinna vidare på det, vad är det för fame? Publik-segmentet finlandsvensk-kristen är ett mycket litet segment och jag ser inte att vi har så stor Fame att nå, vilket är lika så bra.
På ett allmängiltigt plan anser jag att den fas som inleddes i och med att stenkakor och dylikt blev tillgänliga för folket dvs. att man kunde köpa musiken och höra på den hemma om och om igen inte ännu tagit slut. Efter denna uppfinning har i min mening skivorna eller albumen varit bändens kärnverksamhet medan jag ser keikkor mera som ett marknadsföringsverktyg för dessa.
På tal om piratism äger jag själ ca 200 cd:n + 100+ brända vilket jag nog inte i enlighet med Oskars teori har så stor syndanöd för. Min högst konroversiella och etiskt kanske ifrågasatta policy är att; desto mindre och mera okänt bänd, desto mera behöver de pengarna för att överleva dvs. Om ni kopierar, kopiera då Michael Jackson, eller till och med Michael W. men snälla int varken unitys, Tights eller Fudges skivor.
ps.Som ett svar till Elin vill jag ännu påpeka att man kan PROVLYSSNA fudges låtar på vår hemsida, så man behöver inte köpa grisen i säcken (:
-eat porridge, listen to Fudge!
-Jocke
Jag kan ha fel, men jag misstänker att många band inte gör några stora inkomster på skivförsäljning, och därför kunde man betrakta det som marknadföring och inte direkt inkomst. Jag vill inte påstå att ni borde göra på ett visst sätt, bara att ni ska tänka på hur ni gör och inte sälja skivor för att "band säljer skivor". Om det är som Jocke säger att försäljning är det enda raka, så varsågod.
Sedan kan man lika gärna fråga sig om det är rimligt att band förväntas spela gratis på kristna konserter.
Faktum är följande: Musik är information, inte en fysisk produkt. Information är inbyggt sådant att det är lätt att kopiera. Det finns en hel del initiativ för att göra musik och filmer svåra att kopiera, men för att de ska fungera i praktiken begränsas användaren så mycket att det inte är sagt att han/hon alls vill ha musiken/filmen längre och går över till lättillgängligare alternativ, lagliga eller ej. Jag personligen tror inte att det går att göra vattentäta kopieringsskydd. Som datasäkerhetsexperten Bruce Schneier sade: <i>"Trying to make bits uncopyable is like trying to make water not wet. The sooner people accept this, and build business models that take this into account, the sooner people will start making money again."</i>
Nåmen varför blandar jag mig så himla mycket? Jo för i min business, d.v.s. databranschen finns en strålande succeberättelse som kallas open source. Ni har eventuellt hört talas om Linux, Apache, MySQL, Perl, Mozilla, OpenOffice m.m. Det gemensamma med dessa är att de är gratis att använda och modifiera för vem som helst. MEN, detta betyder inte att de är utan värde för den som skapat dem, tvärtom, de har blivit desto bättre genom andras insatser.
Nu ser jag en parallell till musikvärlden. Att skydda sin "intellektuella egendom" genom att begränsa användningen och spridningen av ens verk (vare sig det är musik eller programvara) gör att verket har mindre publik (eller användare). Detta är självklart, men det som inte är självklart är det att man kan ha uppenbar nytta av att vara känd som "den där killen som skrev sång X".
Som jag ser det är förändring inom underhållningsindustrin oundviklig och om man förstår det har man chansen att rida på vågen när den kommer istället för att drunkna under den. Skivförsäljning kommer inte att försvinna helt, men det kommer att minska i förhållande till andra kanaler.
Till sist: Jag säger inte att det är fel att sälja skivor. Jag säger att det inte längre är det enda sättet. Orsaken att jag vill påpeka detta är att jag inte känner till ett enda band i min närkrets som skulle vara annorlunda.
för det första förväntas oftast kristna musiker att ställa upp gratis (vilket jag personligen gärna gör sålänge jag inte går allt för mycket på minus (vilket dessvärre ofta händer))
För det andra så mister musikern sin andra inkomstkälla - den han får av att hans musik spelas på tex radion.
Om en person hade en matvaruaffär, förväntades han alltid dela ut maten gratis? Knappast. Det heter ju att man skall ge åt de fattiga. I detta fall tror jag ofta att den fattige är musikern! (hit inkluderas naturligtvis inte alla amerikanska superstjärnor - fast de är otroligt hårt arbetande människor, inte alls eftersträvansvärt, man har inte ens tid att få burnout...)
Jag har sagt att det kan ha ekonomiska fördelar.
Den som har en matbutik säljer fysiska varor, den som säljer musik säljer inte fysiska varor, han säljer information.
Man kanske säljer en fysisk CD, men det är inte skivan man säljer utan innehållet, annars skulle Verbatim vara en av Finlands största artister.
Jag vet att det är svårt att förstå, man hör ofta folk som säger: "Linus Torvalds är helt blåst, tänk om han skulle tagit betalt för Linux, då skulle han vara rikare än Bill Gates".
Nej, nej och åter nej. Skulle han ha gjort så, skulle han eventuellt fått ihop några tior (i mark) på sitt leksaksoperativsystem, aldrig blivit känd, aldrig kommit något Linux (men någon annan skulle förr eller senare ändå gjort ett fritt operativsystem). Han skulle antagligen leva helt OK i alla fall med att jobba på något finskt dataföretag.
Summa summarum, jag förväntar mig inte att man delar ut musik gratis, men jag tror man under vissa omständigheter kan dela ut musik och göra mycket större pengar i längden än om man alltid säljer skivor.
Till sist: Ursäkta att jag tog upp detta i Fudge-artikeln, jag tänkte att det inte är till Fudges nackdel att ha en intressant diskussion kring dessa saker. Då läser flere om Fudges nya skiva också. Tydligen skriver ni inte under den tanken.
Så... det är inte alltid så lätt det här med musiken...;) Hörde annars att kyrkomusiker i USA får så bra lön att flygbiljetten från Finland är betald på ett par söndagar. Och då är det inte Ryanair som gäller utan fullprisbolag som Finnair.
Helst skulle jag se att största delen av försäljningen skedde på nätet. Det går att fixa (kontakta mig) och sen har man med minimala butiksavgifter (med undantag av bankernas arvoden för direktbetalning). Då har man färdigt musiken i den form som man vill ha den i, det går att ladda över den till olika apparater ...
Klart arbetaren skall ha sin lön, och Fudge har ju trots allt delvis redan använt sig av mickelsson.net som marknadsföringskanal (tryck på länken till vänster).
<b>Så och skörda</b>
Jag tror att en del av hemligheten kan ligga i hur vi tänker. Om jag som musiker främst vill välsigna alla andra och se till att de får så bra som möjligt (genom att se till att de kan lyssna på min fina triangelmusik) så tror jag att jag skulle bli välsignad av andra enligt naturlagen "Den som ger han får".
Det är på den tesen mickelsson.net vilar idag, trots att siten kräver mycket tid välsignar Gud sina kära slavar med mycket grejs och mat.
Jag tror definitivt det finns en framtid som musikförsäljare (i olika former: internet, radio, konserter...). Däremot håller den välskyddade skivmarknaden att gå mot en betydligt mer marginell roll. Att sälja skivor fungerar fortfarande, men vill man slå på stort är den vägen sannolikt inte den bästa.
Och klart att kostnader måste täckas, antingen genom försäljning, eller genom donationer, sponsorer etc.
Mp3 är motsvarar lite ljudkomprimeringens motsvarighet till jpg som är en bilkomprimeringsalgoritm. Om man packar för mycket ser/hör man rutor :) men annars märker man ingen skillnad. Prova dig fram. Lycka till! :)
i ett minneskort.
Inte bara musik utan också hela bibeln som kan sparas på
minneskort. Jag har en nokia 6600 och jag böt ut minneskortet från 32MB till 128MB och laddade ned finska teknologföreningens kristna gilles "raamattumaraton" by ristin kilta, som de läste in högt på 91 timmar förra vappen i ett försök att komma in i guinness rekordbok för högupläsning i ett lag på 6 personer.
De har alltså nu läst in hela bibeln version finska 1992 att laddas ned i mp3 format ( det finns olika kvaliteter denna är bra för högläsning ).
<a href="http://otax.tky.hut.fi/~rkilta/raamattumaraton/">bibelmaraton</a>
Kan avnjutas i bilen eller bussen med öronknapp på mobil eller mp3 spelare.
Hälsningar,
edward (kandidat 210 i esbo)
http://www.wired.com/wired/archive/12.10/tail.html
Skriv en kommentar