Gud finns även i Venezuela!

I Matteus 6:32 säger Jesus: "men er himmelske Far vet att ni behöver allt detta.." Gud vet mina behov, ibland även före det blivit ett behov, och han vill fylla dem. Det har bevisats åt mig här i Venezuela.

Det är så, att familjen jag jobbar för, arbetar i den lokala Lutherska församlingen. Efter två gudstjänster kunde jag bara konstatera att den församlingen inte fyller min andliga hunger. Speciellt då jag är med våra barn i söndagsskolan. Efter andra mötet tänkte jag: "Hur överleva detta år utan en församling som mättar min hunger??"

Gud hörde mina tankar!! För bara tre timmar senare ringde min kompis, Rebeca, och bjöd mig med henne och hennes pojkväns syster, Monica, till dennes församling. Rebeca hade själv aldrig varit i den församlingen förr, så vi var båda två lika nyfikna. Församlingen visade sig vara en lokal friförsamling, "Iglesia de Dios miserdicordioso" (Church of God's mercy) med ungdomsmöte varannan söndagskväll.

Mötet var precis som hemma i Sion på Youth Action, förutom att allt gick på spanska.. Det var lovsång, bön och förbön, predikan och gemenskap. Allt sköttes av ungdomarna själv, och man kunde känna den Helige Anden verka i salen. Speciellt hemtrevligt kändes det efter mötet när vi alla trängdes i de få bilarna (8 personer i den jag åkte i) för att åka till nått
pizza-ställe.
=)

Fast jag inte förstod något av lovsångerna (förutom Come, now is the time to worship) eller predikan, fick jag mycket utav mötet. Huvudsaken med möten i allmänhet borde ju vara att människor får möta Gud, och inte se en häftig show. Och i denna församling fick jag verkligen möta Gud.

Vid det här laget hade en månad gått sedan jag lämnat Finland och mina ben började bli rastlösa. Jag måste få dansa. Så, tog fram mina CD-skivor och dansa igenom mina några danser, bara för att konstatera att det ÄR tråkigt att dansa ensam. Som sagt är Gud medveten om våra behov, och han hörde mina tankar igen. Inte nog med att han lett mig till en "tillfredsställande" församling, utan han lett mig till en församling med dansgrupp! Detta fick jag höra efter andra mötet där. Så, nästa dag stod jag själv på scenen och övade tillsammans med gruppen!

Med detta uppkom vissa små problem. Hade i packningsskede, hemma i Finlad, inte tänkt att jag skulle dansa här, så ja lämnade mina dansskor där hemma. Och utan bra skor är det jobbigt att dansa. Okej, nu tänker ni säkert att jag ska köpa skor. Det tänkte jag också, men här är det lättare tänkt än gjort. Speciellt i min stad. Här i Barquisimeto är nämligen alla gator,
förutom de fem huvudgatorna, enkelriktade. Så, trafiken är väldigt stockad, och alltid stockad.

Det tar typ en halv timme, med bil, in till centrum från vårt hem. Och sedan ska man försöka hitta bra lenkkari i min storlek bland alla små, nätta, vackra sandaler.. *huhhu* Efter tre timmars spring i affärer på torsdag, kunde ja bara konstatera att kvinnorna här har små fötter..

Hur som helst är Gud trofast, och han vill fylla våra behov. Den kvällen bad jag att Gud skulle hjälpa mej hitta skor. Och tackvare våran ovisshet om denna kultur, hittade jag skor nästa dag. Vi skulle på en födelsedagsfest, och som duktiga finländare var vi på plats i god tid. Vad vi inte visste, var att här skriver man på flit en timme tidigare tid på inbjudninskorten, så att gästerna ungefär hinner till rätt tid. Så, detta gav oss en timme att spendera i centrum, så vi gick ut och gå. Bara ett kvarter darifrån, hittade vi en stor klädaffär med skor i övre våningen och där fanns massor me lenkkarin, ännu t.o.m i min storlek!! Jag hitta billiga, passliga skor, och fick vara med på en oförglömlig födelsedags fest!!

Nu är jag nöjd och glad och dansar på för fullt. Vi har haft redan ett uppträdande, och snart skall jag troligen börja lära ut en dans åt gruppen! "Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också!"
(Matt 6:33)

Soliga och svettiga hälsningar till er alla, Ida.