Julshopping med Simon och Elias

Låter så bra! Det finns många som behöver uttrycka sig på olika sätt (t ex gnm musik, dans, konst, film etc), och ofta behöver man, som du skriver, ett lämpligt forum för det. What next?

ja, what next! jag fortsätter att samla inspiration och idéer och förhoppningsvis kan jag vara med och skapa något nytt när jag bor i finland igen. Men jag planterar gärna lite frön här och där, så att det finns folk som vill ställa upp sen. Om Gud vill se detta hända, så blir det nog av! Förhoppningsvis kan jag någon gång få en större inblick i bilda, och därifrån få tips om hur konceptet skulle fungera i finland. Jag får ta vara på den tid jag får här, och suga i mig som en tvättsvamp, tills jag flyttar hem till Vårt Land igen. jag hoppas jag kan inspirera och hjälpa till att gynna kulturlivet i kyrkorna. /m

Skulle det inte vara ännu bättre om man fick kulturlivet i kyrkorna att blomstra så till den grad att de primära platserna där det kom till uttryck skulle vara på dom sekulära kulturhändelserna?

Vad tycker ni? Är det t.ex. inte bättre med kristna band på en sekulär festival, än kristna band på en kristen festival (vilket inte alls är dåligt)?

Ja, jag gillar pointen! På samma gång borde vi också predika mera för dem som är utanför väggarna!

jovisst, men tanken med ett forum för unga kristna musiker och dansare m.m. är mer att vara som ett stöd. Det är ju väldigt uppmuntrande om man tvivlar på att man kan gå upp på scen, att se att någon annan precis lika vanlig person gör det. om ni förstår vad jag menar. Underhållningsbranchen är inte alltid så vänlig i sekulära kretsar. Och för att ta sig så pass långt som till större sekulära sammanhang, tror jag det kan va bra att få öva inom den kristna miljön. Där kan man då få växa och bli säker, innan man kastar sig ut i det större sammanhanget. Sen finns det ju inget som hindrar att man uppträder på sekulära festivaler fastän man är med i en kristen stödgrupp. Vi behöver ju lära oss att uppmuntra varandra och utveckla våra gåvor innan vi använder dom i vilka sammanhang som helst. På så sätt kanske man får en stadig grund och det inte blir så många band t.ex. som kommer och går i korta perioder. Alla ska få chansen att utvecklas, och få en inblick i vad de ger sig in på, innan det är för sent. har man en stadig grund, en visshet om att man har en viktig gåva som musiker, så tror jag det håller mycket längre. vi har ju alla hört historien om huset på stranden och huset på berget...

Go Mary! Du har så sant i det du säger :)

Festivalen låter superbra! Go God! :]

Kan ju hända att jag fattat idén riktigt, Maria, men menar du festival typ Humle eller Midsommarfestivalen, fast mer utvecklad?
Jag har förresten hälsningar till dig från dina vänner här på Hillsong (svenskarna)..! :)

Jag tycker annars att det är helt bra att ha ett tillfällen att öva inför publik. Skulle inte heller skada att ha kritiker på plats som direkt ger konstruktiv kritik för uppträdandet så att man vet vad man behöver jobba med. Men för mig är det egentligen också det enda motivet som är riktigt bra när det gäller att samla många kristna för att uppträda för varann... Och också motiveringen för att bli bra är väl i slutänden för att vi ska kunna nå ut med budskapet..? Det handlar inte om oss (=vi som redan är frälsta) och Gud, det handlar om de andra som behöver få känna Honom ... :) Blessings.

Jag tror absolut det behövs tillfällen att hitta sina gåvor i kristna sammanhang och mer stöd för det.

Men det kristna budskapet behöver kontextualiseras för människor som lever utanför kyrkan. Risken med idel allkristna festivaler är att uttrycket kontextualiseras så att den mest talar till en redan kristen publik. Det är okej om man bara vill tala till kristna.

Ville bara tillägga att de som brinner för en kristen festival absolut ska förverkliga en sådan!

Gör det ni upplever levande i er, handla på den tro ni fått. Gud är med er.

Jag tänkte kanske inte riktigt på någon festival ... Mer som så att man är i ett sammanhang som är kreativt utåtriktat och liksom jobbar på något hela tiden ... Inte bara en gång per år. Kalla det sen församling eller något annat. Jag talade med Kerstin E som sade att hon tror att det finns massor av ungdomar som har mycket idéer som kanske inte kommer fram. Mycket beror det på om man är trygg i sig själv och kan hämta fram sina idéer, men det behöver också vara OK att göra det ... :) Öh ... jag vet inte riktigt vart jag vill komma med det här, kanske inte visionen har format sig riktigt till 100% ännu ... Nåjo, men festivalen som omnämns i artikeln verkar vara bra i varje fall ... Yeah!

Även här så handlar det ju om relationer ... man kan sitta för sig själv med 5 345 678 idéer men ... men ... men ... i allmänhet behövs det fler människor för att förverkliga dem ... och i allmänhet är det också roligare då. :)

"så att ni talar <i>till varandra </I> med psalmer, hymner och andliga sånger, och sjunger och spelar för Herren i era hjärtan." Ef. 5:19

Det ena utesluter inte det andra :)

Ja ... till varandra och till Gud i era hjärtan. Det är sant - håller just på och läser en bok där (det här blir nu ganska redigt off topic men so be it) författaren menar att man som troende behöver rötter, och med det menar han att det inte är bra att leva ett liv där allting är exponerat så att säga. Man behöver ha sådant som man håller för sig själv, sådant som är mellan Gud och en, att inte allt liksom är officiellt ... Vissa saker ska man sedan dela. Ok ok, som sagt ganska på sidan om ämnet - kanske jag borde ha hållit det här för mig själv - men nu far det i väg ...

Jag tror att andreas idé om en gemenskap där man gör någonting kreativt hela tiden är bra. Berätta gärna mer, det låter spännande.

Sedan tycker jag att man kan konstens språk både med varandra och med andra. Alla är trots allt människor som Gud älskar. Gör man nåt som är intressant, så är det ju en bra början till ett intressant samtal som båda parter kan känna koppling till.

Tolstoy lär ha sagt: "Art is infection". Sådan konst gillar jag. En som smittar med tankar och idéer. Lite som Seth Godins ideavirus.

Sant. Låter bra. Jag gillar konst. Trots fem år i Konstskolan... ;)

ja, jag tänker lite mer som andreas, att det inte handlar om själva festivalen. jag kanske uttryckte mig lite otydligt, det är inte festivalen främst som jag drömmer om, utan själva stödet från en organisation som bilda. festivalen är ett resultat av bildas verksamhet som pågår året runt, runt om i södra sverige. Bilda hjälper t.ex. dansgrupper med övningslokaler och att få tag på bra scenklädsel, och band att hitta replokaler och få spelningar. det ordnas dansläger och dylikt för att de som kommer dit ska få utvecklas. Humle och midsommarfestivalen och liknande är du jättegott! Och jag är absolut FÖR ett samarbete med redan existerande festivaler. som sagt, min dröm handlar inte om att börja med en ny festival, utan bara om att uppmuntra och utbilda unga inom de gåvor de har fått. Sen tror jag inte att alla musiker har fått musikalitetens gåva för att evangelisera. visst, musiken kan ha en bra evangeliserande funktion (mest inom icke-troende kretsar), men enligt bibeln ska vi också uppmuntra varandra, trösta varandra osv. med hjälp av musiken. Så jag tänker såhär: Ge alla den grund och säkerhet som de behöver för att kunna fungera som musiker/dansare, sen är det upp till var och en hur man vill använda sin gåva, så är det väl med allt? så länge det blir till välsignelse för alla. Va kul, maria, att matilda och andreas hälsade! hälsa tillbaks när du ser dem:)! trevliga typer! /mc

Okej kanske jag också ska förklara hur jag tänker.

Jag håller med om att en supportverksamhet skulle vara toppen. Jag stöder en genast om ni startar en (eller nån annan startar en).

Sedan om evangelisation (eller egentligen mission). Vilken väg sprids budskap i samhället nuförtiden? Jag tror dessa är de primära sätten:
Musik, tidningar, böcker, reklam och tv.

Predikande (eller mer generellt monologer) är liksom inte något som görs så mycket bland vanligt folk. Visst gör man det inom politiken, vetenskapen och skolorna, men inte annars.

Vilket är ett effektivare sätt att överföra en världsbild? Filmen Matrix, eller att försöka kommunicera samma budskap med tal? Vad är ett effektivare sätt att förmedla attityder: Att tala eller Linkin Park?

Så jag tänker så här: Det är bra att det finns kristna som kan använda sina gåvor. Det finns ett egenvärde i att gåvor används.

Sedan tänker jag att om man vill predika evangelium så är det vettigaste sättet att göra det genom de kanaler människor redan lyssnar på. Kristna har alltid egna happenings som man ska bjuda folk till. Varför skulle inte vi kunna delta i någon annans happening?

ja, jag håller helt med om att man ska använda de uttrycksformer som folk lyssnar till. Men inte att förglömma att ett helt vanligt samtal över en kopp te, kan vara minst lika mycket evangelisation som att proklamera i moderna medier. För mej har personliga relationer varit mycket givande när det gäller att utveckla min tro. Och idag när vi lever i ett så media-överflödande samhälle, kan det vara lite svårt att komma på djupet. Man får helt enkelt lita på att budskapet om Jesus är tillräckligt starkt för att inte bli "bara ännu en röst" i ett samhälle redan fullt av röster som vill att man ska lyssna. Gud kan och vill ju använda allt och alla som ställer sig till Hans förfogande. Både den som viskar och den som ropar. så jag vet inte riktigt vart jag är på väg med dethär:), men man får väl sammanfatta allt i bibelordet "lev i världen men inte av den", så länge vi inte bantar på budskapet och bryter någon universallag får vi väl använda alla uttrycksformer som vi kan och vill. Gud välsigne er alla, vad ni än gör, och vem ni än är!/mc

Jo, nära relationer är säkert det viktigaste för tron. Ytterst sett handlar det ju om att bli verklig. Samma person på jobbet, med kompisarna, hemma och i kyrkan. Och också när man gör nåt kreativt. Antingen att man uttrycker det som man upplever som fel i livet eller omgivningen eller när man uttrycker längtan efter Gud.

Ok, det är väl min tur att förklara mig nu då. ;) Det är ju verkligen inte så att jag har något emot att kristna tränar upp sina gåvor. I fall någon trodde det. Tvärtom. Det är viktigt att alla gör det. Jag går på Worship and Creative Arts och får se väldigt mycket av tränandet här, på olika områden, och hur man kan använda gåvorna i tjänst. Och som kristen är du i tjänst hela tiden, inte bara när du gör reach out på torget och använder dina talanger där. Ja, vi ska uppmuntra varann med psalmer och hymner och med ord från Gud, både det skrivna och profetiska, och genom vänskap och generositet osv. Men varför? För att andra människor ska få möta honom. Och ju bättre vi är på en sak desto lättare är det att förmedla Gud genom det. Allt sitter ihop. Det ena utesluter inte det andra, precis som maria skrev.

Maria: Jag tycker det låter jättebra! Speciellt nu när jag förstod mer av vad du menade. ;) Go for it, girl! Det behövs människor med visioner för att få igång sån't. :)

Det där var verkligen mitt i prick, Maria.

Oj, söstrami... ;-) Käälek :-) Va bra du skrivit. Det är härligt att se hur du går framåt och blir allt starkare i din tro och din tjänst för Herren! Är så glad att få ha dig som syster både i Kristus och vår jordiska familj.
Jag håller ju med om det mesta som blivit sagt i kommentarerna, men precis som söstrami ligger nog de nära personliga relationerna närmast till för mig. Och när man rör sig i världen (läs: t ex på jobbet) är det ofta enda vägen att låta Gud använda en. Tack och lov för att vi int behöver fundera så mycket på hur vi är i tjänst (vi sku nog bli både stolta och knäckta då...) Men visioner ska vi ha. Bless you all!

ja, va trevligt. tack för uppmuntran, och tack för att ni alla kommenterade! Vi får se vad som händer i framtiden! det känns som om vi ändå alla tycker samma sak, men kanske brinner för olika faser i hela processen, om ni förstår hur jag menar. vi är alla lika viktiga, och Gud har ju lagt olika saker på våra hjärtan för att Han har en mening med helheten liksom. Känns bra att ha fått lufta mina tankar:).
Camilla: va glad jag blir när du säger så! jag är också glad för dej, och för allt som har hänt i ditt liv och med din tro!tycker om dej, kära syster! vi ses./mc

:-) love you sister!

Mera uppmuntran Maria! Kom ihåg att det Herren har lagt på ditt hjärta är nånting angeläget och viktigt. Och du är inte ensam vad det verkar.. Fortsätt samla ideer, du kommer att behöva dem har jag på känn.. (: Lov ya!

Bra åsikter! Allt handlar ändå sist och slutligen om min kärlek till Jesus. Då jag älskar honom, älskar jag också mänskorna runt mig och vill att de skall få möta Herren. Tron kommer av ordet, så då Guds ord blir ett med mina tankar och mina andetag (Ords 2:1 tex) så får vi förmedla Guds kärlek till alla vi möter genom att bara vara den vi är (som Oskar säger). Så älska Herren och njut av livet, som di segär hije på fjälltoppan!... :o)