När grundvalarna vacklar

Jakobstadslaget Jaro har hängivna fans som också reser runt i landet för att sjunga supportersånger för laget. På matchen i lördags hade Jaro-fansena tagit läktaren närmast mittlinjen. De vaktades av en säkerhetsman medan HJK-klacken som var i samma storlek vaktades av två ordningsmän.

- HJK har en vanlig hejarklack, Forza HJK, som är vanliga supporters, och sen en inofficiell som försöker leka brittiska fotbollshuliganer, berättar Björn, själv Jaro-supporter.

Jaros fans ropade hejarrop, sjöng duktigt sånger och skrek skämtsamma kommentarer åt motspelarna och domaren. När domaren dömde udda insinuerade någon att det luktade brännvin. Ansa sade att hon inte kände något, att hon inte var nära nog.

- De där [Grabbarna i Jaros hejarklack] borde man få med i Noisen, sade Aami om sina strategier att stärka kören His Master's Noise, som hon själv är med i.

Plötsligt gjorde HJK ett mål efter en allmän yra på straffområdet och ett välriktat skott förbi Jaro-målvakten. Målet skulle bli det sista i matchen. Jaro hade några bra chanser och HJK hade också några till, men avslutningarna fattades.

Gemenskapen på Jaro-läktaren var stor.

- Det var verkligen svårt att inte heja på Jaro medan jag stod där, avslöjade Linus.

Att Ansa kunde ge en mängd information om de olika spelarna gjorde saken ännu mer intressant. Det är lättare att heja på såna spelare som man känner till.

Trots förlusten kom Jaro-spelarna och tackade hejarklacken och några av spelarna stannade för att prata med sina fans.

Efter matchen blev det efterfest med hotdog, alias och bildtittning hos Christa och Linus för en del av Jaro-fansen.