Satt länge och pratade med en vän. En vän som inte tror på samma sätt som mig, inte på långa vägar. Det är intressant att fundera tillsammans med någon som inte delar samma värderingar. Det är viktigt att ibland bli utsatt för att motivera varför man tror som man gör. Det gör en starkare.
- Vad tror du händer när man dör?
- Jag vet inte, jag hoppas man kommer till ett bra ställe.
Handlar det egentligen om att tro. Att tro att man kommer till ett bättre ställe. Eller handlar allt om hopp?
Ibland funderar jag på om allt som har med religion, Gud, Jesus, kyrkan osv. Att allt i grund och botten enbart handlar om hopp. Människan behöver saker att hoppas på när allt annat känns hopplöst.
Ibland har jag svårt att tro, då blir jag tvungen att bara hoppas.
Vad händer sen? Varför lever jag? Världen håller på att gå sönder, vi människor förstör miljön. Snart har vi ingenstans att bo, vad händer då? Vart kommer vi? Gav oss Gud jorden för att vi skulle förstöra den? Knappast.
Gav Gud oss jorden? Skapade han oss på sju dagar? Fanns Adam och Eva? Det känns så stort.
Kommer man till Himlen endast genom tron på Gud? Min kompis då, som inte tror? Hon är ju underbar, ödmjuk, och hon vet definitivt vad som är rätt och fel. Hennes uppfostran har inte sett ut som min. Är det hennes fel?
Att vara kristen ger inte bara möjligheter, hopp och trygghet. Ibland suger det också!
Ibland blir jag galen, borde kanske ringa en präst. Jukka Sandvik till exempel. Han har svar på det mesta.
Tänk om en massa saker. Tänk om jag håller på att bli galen. Ibland undrar jag.

Kommentarer (47)
Visst, armén gör pojkar till män, men vad jag har märkt är att de männen inte är särskilt mycket mognare, bara utslitna och tröga i huvudet efter att bara ha följt order i ett antal månader.
Finlands ekonomi skulle för den delen må bra av en märkvärd ökning i civiltjänstgörare (samt kvinnlig värnplikt pga en betydlig ökning i antalet civiltjänstgörare). Mer folk till sjukhus, mer folk till småföretag som inte har råd med anställd arbetskraft, mer folk till de där platserna där det behövs folk men pengarna inte alltid räcker till. Istället för, som Erkki Esimerkki sa, fara ut i skogen och bränna bort skattepengar.
Vad har hänt med den gyllene regeln?
Jag har ingenting till övers för civiltjänstgörare, hellre skulle jag se att de slapp tjänstgöring istället. Man skall inte behöva slita och jobba istortsett gratis bara för att man av övertygelse inte vill hålla i ett gevär.
En av arméns viktigaste uppgifter är att aktivera den finländska försoffade ungdomen och få dem att röra sig istället för att dag ut och dag in sitta framför dataskärmar. Det om någonting är gott för Finlands ekonomi, som förövrigt är en av de starkaste i Europa just nu, med en ekonomisk tillväxt på ca 4%. Så nej, så dåligt går det inte att vi behöver skicka ut folk till företag för att jobba för slavlön. Sådana företag bör inte existera. Det kallas väl för det naturliga urvalet...? May the strong survive. Och när det gäller frivilligarbete, ja då behövs väl inte heller civare, som ändå inte gör nåt frivilligt!
Civiltjänstgöring är ett mjukt steg mot arbetslivet, där man dessutom lagligt kan uppfylla en viss uppgift, utan att för det ta någon arbetsplats från någon annan.
Att säga att civare är töntar är lika töntigt som att tro att inte Finland behöver en armé! Det är en stor uppoffring att vara i beredskap ifall något händer. Om det är någon som inte förstår att respektera och uppskatta de män som har ställt sig till förfogande behöver den skämmas riktigt mycket och flytta till något ställe där det inte finns någon armé. Finland har varit fritt tack vare den finska armén och böner.
(* uppgiften hämtad från försvarsmaktens websidor, mil.fi)
Jag gjorde civiltjänst, något som jag idag ångrar väldigt mycket. Jag gjorde det för att jag inte ansåg att min insats för mitt land berodde på min vilja att gripa till vapen. Om det blev krig, hade jag inte en tanke på att inte försvara Finland. Mitt år som civiltjänstgörare tog mer av mig än av mångas år eller halvår i armén tog av dem, det lovar jag påstå.
Dumt att påstå att man är lat eller feg eller en soffpotatis om man gör civiltjänst, visst, det finns en viss procent som verkligen är lata och därför väljer civilen. Men lika vettigt är det för mig att generalisera och säga att de som gör militärtjänstgöring är galna och våldsamma vapenälskare. I de flesta fallen stämmer det inte, men hey, i vissa gör det det. Inte är jag så platt att jag i en diskussion använder mig av den generaliseringen för att nedsättande karikera någon annans synpunkter eller skärpa till mina åsikter.
Själv valde jag civiltjänst efter att varit i Dragsvik ett tag, för dagislekar som 19 åring var inget för mej. Jag ville bli chaufför i armén, men blev chaufför som civare istället. Det året var det bästa i mitt liv!
Egentligen är det synd om alla människor, vi försöker höja vår misslyckade profil med att gå i armén/civare, eller genom att göra saker rätt. Stackars oss. Vi dör och skulle bara upphöra om inte det var för Guds nåd.
Men en sak har jag funderat på: Under min beväringstid så fick jag den uppfattningen att ifall det skulle bli krig så skulle civiltjänstgörarna oberoende få en snabb vapenskolning och köras ut till fronten. Är det då så? Isåfall så tycker jag att allt det här "jag vill inte döda" är lite dubbelmoral.. inte vill ju jag heller döda, men ifall någon kommer för att döda min familj och köra bort mig från mitt hem så vill jag vara förberedd på att kunna försvara mig. Mycket ifrågasättande av militären växer ur en så trygg uppväxt att man inte ser realiteterna i krig. Om man skulle ha vuxit upp i Gaza så tror jag att man skulle ha en lite anna syn på verkligheten... Men så igen - det finns ju ganska bra motiveringar till varför Finland inte har några egentliga hot.
Jag däremot lyder inte auktoriteterna och när jag måste skjuta så skjuter jag vem jag vill.Jag tänker inte hata för att någon befaller mig att göra det,jag tänker hata dem som befaller mig att hata.
<p>Jag skulle gärna höra en bra förklaring? För enligt hur jag ser på min omvärld så är det en styrka att kunna lyda en överordnad. Det är feghet sedan när man inte vågar stå för sina åsikter. Men du Ond - kallar du det för en styrka att inte lyda auktoriteter? Jag menar nu inte sådana som säger att man skall hata, utan i största allmänhet. På dig verkar det så...</p>
Om man hela tiden gör som man blir tillsagd är man inget annat än en slav som inte har en fri vilja eller ett val.Att underkasta sig alla auktoriteter är inget annat än ett misslyckande i att hävda sig.De som inte kan hävda sig kan inte heller tänka själva.
De människor som inte kan tänka själva är inte bättre än Hitlers bödlar som "bara lydde order". Krig vore en omöjlighet om alla soldater skulle tänka själva och vägra att lyda.
Att gå omkring och "lyda order" är den lägsta formen av existens och ett synnerligen destruktivt beteende.Det är att göra avkall på sin egen identitet.
Ond, om strömmer går åt rätt håll, tänker du gå emot strömmen? Det är inget fel med att göra som alla andra utom då man gör det för att alla andra gör det, och tror man kan skjuta ansvaret på gruppen istället för att själv vara ansvarig för vad man gör och väljer.
Jag har själv erfarenhet av att "måste" vara olika för att inte gå med strömmen. Det är inget jag rekommenderar. Gå hellre emot strömmen när den går åt fel håll än att gå emot den hela tiden. Mänskor må vara dumma, men också dumhuvud kan ha rätt ibland.
De tyckte alla att de gjorde rätt...
För det första så vill jag säga att Fontana Media var ett ypperligt ställe för civiltjänstgöringen och även om lönen inte går att jämföra med en vanlig arbetslön så påstår jag att all lön inte kan räknas i pengar. Vad du får ut av att vara som civare/armén beror långt på dig själv och din inställning.
För det andra så finns det massor av olika skäl när det gäller valet mellan armën och civiltjänstgöring. För mig personligen var det hälsoskäl som kom att bli det avgörande argumentet. Som kristna är vi ju till för att tjäna varandra för min del kändes det som om jag hade bättre möjligheter att göra något vettigt (säger inte att man gör ovettiga saker i armén) som civiltjänstgörare än 6mån i armén (visste att jag skulle slippa med det på förhand). Vill med det här säga att var och en har sina skäl att välja hur man tjänar landet och som utomstående är det svårt om inte omöjligt att känna till allt som ligger bakom beslutet.
Till sist vill jag bidra till debatten om ondska med ett uttalande som någon vis man/kvinna gjort (vet inte vem) "Allt som behövs för att ondskan skall få fritt spelrum är att goda människor inte gör någonting"
Många som inte förstår Bibeln tror att det är fel på Bibeln. Många förstår sig inte heller på hur universium möjligvis har kunnat komma till (hur kan energi uppstå från ingenstans?) Men likväl fungerar universum bra fast vi inte förstår det. Jag förstår inte heller Bibeln så bra, men jag har märkt att den håller ändå bäst i prövning.
Hur blir det då med Saul som befallde sina soldater att meja ner alla amalekiter i 1 Sam 15:1-8.? De flesta var bara försvarslösa kvinnor och barn som blev slaktade av Sauls soldater.Det var ett folkmord som varken Saul,Samuel eller Sauls soldater ville ta ansvar för.Om du hade varit en soldat i Sauls armé skulle du ha lytt befallningen och begått mord? Kan Gud befalla folk att bryta mot hans bud? Har individen något ansvar?
Svara på det om ni kan.
Du får bättre svar av de som kan hebreiska och har satt mer tid på att tänka igenom saken. Läs http://www.godandscience.org/apologetics/notkill.html eller sök från nån annan apologetik-sida efter svar på hur Gud kan beordra folk att ta livet av andra.
Jag anser att det är fel att döda hursomhelst. Om Gud tycker att ett folk är bortom räddning har Han helt rätt - men det är inte min sak att ta livet av dem. Betänk gyllene regeln odyl.
Beträffande just 1 Sam 15, betänk också att Saul inte följde Guds befallning, och blev därför förkastad. Jämför det med Abraham som bad Gud att inte förgöra de rättfärdiga med de orättfärdiga, hur få de rättfärdiga än må vara. Ibland kanske nån Guds befallning är en vi ska ifrågasätta inför Honom, inte för att vi skulle veta bättre, utan för att Gud prövar oss.
Skriv en kommentar