När Gud möter människan med Sin kraft för att bota sjukdomar, hela sargade själar, fylla hela vårt väsen med Sin härlighets kraft och liv, ja, då märks och känns det till ande, själ och kropp. När det Gudomliga möter den lilla människan så blir det ofta kraftiga andliga Manifestationer såsom ”skratt i Anden” (vilket frigör, är läkande), falla under Guds kraft, rulla runt på golvet, springa runt då Guds andliga eld griper tag, ”sång i Anden”, ”dans i Anden”, ”rop i Anden” m m. Ofta resulterar sådana påtagliga möten med Jesus att man blir mer helad och fri, mer överlåten, har lättare att vandra i helgelse, upplever Jesu närvaro mer påtagligt i vardagen o s v.
Gud vill och kan inte placeras i en av vår egensnickrade låda, där vi bestämmer hur Han får verka, vad Han får göra. Där ”lådan” bestäms utifrån våra egna knappa erfarenheter. Så länge de andliga manifestationerna inte direkt och påtagligt strider mot Guds Ord så är det vansinne att angripa det, i synnerhet om man försöker koppla det till new age-metodik, då gör man ju exakt detsamma som fariseerna som anklagade Jesus för att verka i en ond ande. Visst finns det felaktigheter i karismatiska möten med manifestationer, själiska influenser och inslag vilket inte går att utesluta eftersom människan fortfarande är just människa. Men, de äkta andliga manifestationerna finns också där desto mer, ibland övergår det själiska till andligt och tvärtom och vi ska ha överseende med sådant. Ja, ibland dyker också fienden upp med sina manifestationer, men detta är via några få enskilda som öppnat upp sig för sådant, det märks väldigt tydligt för de ”andligt sinnade” när så är fallet. De andliga ledarna på mötet ska då ta itu med det så fiendens manifestation inte får stjäla uppmärksamheten och fokus från Jesus.
Ibland förundras jag över "kritikerna", hur föreställer de sig egentligen att det är för de troende som blivit döpta med den Helige Ande och Eld (Jesus skulle just göra detta för de troende, läs Matt.3:11, Apg.2:1-18). T ex Guds andliga eld som möter en människa, tror "de" att det är en lätt krusning, en liten välbehagskänsla? "Jaha, nu kom visst Guds Eld till mig, trevligt". Guds Eld skakar om, bränner bort saker, ger oerhörd kraft och inspiration, det är Heligt och man fylls av bävan, Gudsrespekt och vördnad. Det är omöjligt att vara stilla, slappa och "ta det lugnt" när denna heliga och andliga eld griper tag!
Dessa andliga manifestationer är heller inget nytt, de har funnits i tusentals år i de kristna väckelseskeendena, hundratals böcker skildrar detta ingående, motståndet är likaså lika gammalt, ”intet nytt under solen”. Slutligen så går det alldeles utmärkt att uppleva Gud stillsamt, bli kraftigt välsignad utan synbara manifestationer, jag har upplevt både det ena och det andra, det är Jesus som mött mig på båda sätten i karismatiska möten. Hemmavid är det oftast det stillsamma mötet som gäller, om än ofta i gråt eller skratt då jag får uppleva Jesu kärleks närvaro, frid och glädje. Men, de karismatiska mötena är till för att människor ska få radikala genombrått i sina liv, och då kommer ofta Allsmäktig Gud med väldig kraft, för att sätta fri och förvandla, detta märks då ofta i just de för en del så frånstötande manifestationerna. Bli käre vän inte stött, lär dig istället och öppna hjärtat för Jesus, be att Han visar dig, möter dig och fyller dig med Sin Härlighets kraft, de där ”livgivande strömmarna av levande vatten”.
Ytterligare:
Den s k Bibeltrogna kristenheten: de väckelsekristna, karismatikerna, trosrörelsen m fl, d v s de troende i landet som inte vill vara traditionellt eller oandligt ”Religiösa”, typ lagiska, rituella eller liberalteologiska, ja, dessa kära syskon tycks idag ha svårt att bejaka Både Ordet och Anden. Det tycks vara antingen eller?! Dessutom gräver de ner sig i skyttegravar och skjuter skarpt mot varandra i ett sorts "de Bibeltrognas inbördeskrig", förvirrat och bisarrt…
Klassisk Väckelsekristendom, den tidigare Bibeltrogna kristenheten var alltså Bådeock, Ordet och Anden, där man inte kompromissade med kristna trons grunder och där man alltså bejakade Andens manifestationer fullt ut utan vare sig rädsla eller fördomar. Vissa s k ”väktare på muren” jagar fel hos minsta lilla andliga manifestation åberopandes försvar för kristna tron likt ett eko från Jesu tids fariseer. Visst finns det själiska influenser men det utesluter inte äkta andlig vara. Och vissa karismatiker söker enbart andliga manifestationer utan att vara fast grundade i Ordet, så lätt svävar man iväg i en liberalteologisk dans utan att ens märka vilken väg de slagit in på. Nej, kära syskon, gräv ner stridsyxan, ta varandra i hand och lär av varandra istället. Komplettera och korrigera i kärlek. Karismatikerna börja läsa er Bibel, Alla sidor av den, och ni kan i trygghet få uppleva nya andliga höjder. Ni ”Bibelsprängda” väktare på muren öppna era hjärtan för Jesus och Hans väldiga närvaro och kraft (lär av karismatikerna) så får ni egna andliga erfarenheter, och då börjar ni skjuta skarpt enbart åt rätt håll (liberalteologi/ oandlig ”religiositet”) och inte mot sådant som Ordet inte alls fördömer. I överlag så går t ex Paulus i NT massivt tillrätta med felaktigheter och angrepp inte mot "andliga manifestationer" utan mot den kristna läran, Han försvarar de kristna trosgrunderna gentemot villoläror, också bristnade överlåtelse och helgelse tillrättavisar Paulus genom Guds Ord. Andens liv och kraftgärningar (som ingår i "andliga manifestationer) försvarar Paulus och lyfter fram som självklara och nödvändiga, läs t ex 1 Kor. kapitel 1, 2 och 12 eller Romarbrevet kapitel 8. Andliga manifestationer har faktiskt "högt i tak" i NT, vi finner inte något alls där om den sorts kritik som idag levereras gentemot andliga manifestationer.
En Gudsman sade: ”If you only have the word you dry out, if you only have the spirit you fly away, but if you have both the Word and the Spirit you Grow up”…En annan Gudsman (Lewi Pethrus) sade: "Det är bättre att det kokar över än att det inte kokar alls", alltså just angående andliga manifestationer.
Självfallet finns det många enskilda som har Både Ordet och Anden :), men i det stora hela finns tydligt vissa grupperingar som skjuter på varandra. Det nu sagda är till för att de må sänka sina vapen och sluta med att skjuta på de egna och istället rikta angreppen på den verkliga fienden, som är liberalteologin, världens ande som infiltrerar samt det oandligt "religiösa väsendet". Vi har nu alla sista tiden sett så många överlåtna, Bibeltrogna och Jesusälskande trossyskon våldsamt angripa varandra, vilket är vansinne! och fiendens absoluta drömscenario. Slut på det nu!! Ta varandra i hand, försonas, förlåt och välsigna. Låt bli det du inte förstår av andlighet och ta tid att lära istället. Enbart korrigera i kärlek det som uppenbart och i sanning är fel enligt Guds Ord. Gör så allt och alla i nämnda grupperingar och ni tar Jesus i hand istället för fienden, då kan väckelse bli till kära syskon.
Kommentarer (9)
Andliga manifestationer kan vi nog alla vara överens om är en del av den kristna verkligheten men alla andliga manifestationer är inte från Kristus, det finns många sätt att bedra människor på och man bör vara försiktig för vad man öppnar upp sig för och därmed fyller en kritisk granskning en viktig funktion.
Denna "prövning" blir så lätt för många ett tillslutet hjärta, en stenmur gentemot den Helige Ande och Guds kraftgärningar. Och anledningen är förutfattade meningar och fördomar man fått till sig, och orsaken är också bristande egna erfarenheter. Många drabbas av fruktan, och då angriper en del det man inte förstår.
Mina egna erfarenheter och det jag sett hos andra, ja, det jag även läst i väckelseböcker från förr och för all del även i Bibeln är att en stor del av karismatiken, de andliga manifestationerna Är från Gud, endast en mindre del är själiskt eller från den Onde. Detta gäller alltså i överlag, enskilda sammanhang kan ha spårat ur, enskilda möten kan ha blivit fel, enskilda personer i vissa möten flippat ur o s v.
Nej, låt oss alla öppna våra hjärtan i tro och längtan efter Jesus och Guds väldiga och härlighetsfyllda närvaro och kraft, då sker stora förändringar och mörker, torka och död byts ut till ljus, strömmar av levande vatten, frälsning och välsignelser till oss själva och människoskarorna runtomkring oss...
Flera predikanter nämner osunda andliga trender inom kyrkan/församlingen idag och jag anser att det bör diskuteras, jag ifrågasätter inte att karismatiken fyller en viktig funktion men jag öppnar mig inte heller för vad som helst utan att jag "vet" att det är från Herren.
Tyvär får man inte posta länkar här, annars hade jag gärna delat med mig av lite klipp och artiklar där olika karismatiska trender diskuteras så hade man kunnat ha en saklig diskussion om det, men känn dig fri att maila till mig om du är intresserad av att ta del av dom
Sedan är det förståss bra att få bekräftelse på det du upplever genom andras vittnesbörd (predikanter, artiklar, böcker m m), men om detta sistnämnda är rättesnöret går man snabbt vilse. Karismatiken är inte bara ”en sida av tron”, det är själva andningsorganet, utan den Helige Andes liv och kraft är tron död religion, blott en livsfilosofi. ”Bokstaven dödar, men Anden ger liv” som det står i Bibeln. Denna ”karismatik” har i alla tider och synnerligen i väckelsetider då ”karismatiken” varit som starkast alltid fått kritik och mothugg, om vi väljer att lyssna och ta till det kritiska så blir det svårt att våga öppna sitt hjärta för Guds Andes liv och kraft, för de välsignelser Jesus vill ge. Visst har det funnits enorma felaktigheter som t ex ”knutbytragedin” och andra mindre dramatiska felspår, men vad är dessa i jämförelse med t ex den världsvida Pingstväckelsen som svepte över hela världen under 1900-talets 1:a halva, något som resulterade i miljoner hängivna Jesu efterföljare (idag är c a ½ miljard ”tungomålstalare”). Jag har själv haft beröring av mer nutida (mycket mindre) väckelserörelser och har själv upplevt dess välsignelser, god frukt har det givit på mitt eget och många andras liv. Gamla väckelseböcker älskar jag att läsa som vittnat från t ex 1800-talets folkväckelse och nämnda Pingstväckelse, dessa har gett bekräftelse på det jag själv och andra runtomkring mig upplevt.
”Sakligare” än så här kan jag nog inte bli Bo, detta är ju ingen vetenskaplig diskurs eller akademisk studie. Vad jag ville med inlägget var att läsarna ska våga öppna sig för det ”karismatiska” och inte kategoriskt döma ut det mesta av de andliga manifestationer vi har idag, vilket är väldigt lite historiskt och geografiskt sett, vi i Nordisk kristenhet är i en väldig andlig torka och i ett gigantiskt behov av ”strömmar av levande vatten”.
Jag har personligen aldrig haft en negativ inställning till karismatiken, den enda åsikt jag fört fram är att den bör granskas och diskuteras precis som alla andra trender eller strömningar inom kyrkan/församlingen.
Jag håller helt med dig om att man inte kan bygga sitt kristna liv på vad predikanter eller artiklar säger eller använda dom som rättesnöre men om man inte tar del av andras erfarenheter och prövar dom så blir ens kristna liv väldigt självcentrerat.
Jag håller också med dig om att vi behöver både väckelse och "strömmar av levande vatten" men är det inte av det rätta slaget så gör det bara skada.
Jag sätter stopp här för idag men delar med mig av en predikan av David Wilkerson, en predikant som åtminstone jag har den största respekt för
.youtube.com/watch?v=dvoAGEZf-nI
Just detta ämne är egentligen inget jag vill föra en längre diskussion om eftersom det handlar om andliga upplevelser, lättare att diskutera t ex lärofrågor. Jag har fått sagt det jag ville, och önskar innerligt att alla ni kära syskon i Herren ska få uppleva och leva i Jesu kärleks- och härlighets närvaro, i uppfyllelsen av den Helige Ande. Detta var min slutkommentar i detta inlägg, hörs i andra inlägg.
Men jag är genuint intresserad hur du ställer dig till en video som den här youtube.com/watch?v=Mipon05dGks
(kopiera adressen och klistra in den i adressfältet)
Känns det bibliskt för dig?
Jag påstår inte att jag sitter på några svar och egentligen vill jag inte peka finger heller, men jag uppfattar det som obehagligt och frånstötande, är jag ensam om det?
Vill du inte diskutera vidare och känner att vi inte kommer längre så har jag största respekt för det men ämnet intresserar mig så jag hoppas du tar dig tid att svara
Skriv en kommentar