Vi som står bakom produktionen är Amelie Nissfolk och Ida Karlsson och orsaken till det hela är helt enkelt sommarlovet. Vi är ledare i Betels barngrupp Skojohoj (www.karisbetel.fi) och i vintras tänkte vi på det långa sommarlovet som låg framför oss. Vad skulle hända med allt som barnen lärt sig på samlingarna? Hur skall de få höra om Jesus på sommaren då inte gruppen samlas? Ur de tankarna föddes idén att spela in en kristen saga att ge till barnen.
Från idé till handling. Vi har fått se i praktiken hur en är ”munnen” och en annan är ”händerna”, olika gåvor har kommit till uttryck och kompletterat varandra. Genom denna process har vi fått bevittna att vi verkligen behöver varandra för att bättre kunna förverkliga det vi alla är kallade till, nämligen att föra ut evangeliet.
Vår vision med denna saga var att kunna ge evangeliet åt barnen på ett lättförståeligt och fräscht sätt och att kunna uppmuntra andra kristna till kreativ evangelisation. Det finns inga kriterier för hur man skall evangelisera och därför borde ingen idé vara omöjlig att förvekliga. När vi började var vi inte medvetna om alla detaljer som produktionen skulle komma att innehålla. Hade vi vetat allt som vi sist och slutligen gjorde, skulle vi inte ha vågat börja. Men vi satte igång och vartefter som nya uppgifter kom fram tog vi itu med dem, och försökte antingen göra dem själva eller med hjälp av någon annan.
Ifall du har blivit nyfiken på att höra en finlandssvensk kristen barnsaga kan du beställa den genom att mejla till Ida på irtskukka@gmail.com. Sagan kostar 20€/st och vid beställning av 10 sagor får man dem för 15€/st. Alla intäkter går oavkortade till Betels barnarbete.
Jag kan bara konstatera att ibland måste man våga ta itu med en galen idé och konkret göra något, skriva ett kapitel eller spela in en trudelutt. Man behöver inte alltid veta slutmålet för att ta första steget, det ser man nog sen då man väl är där!!
Här kan du lyssna på ett litet prov: FILE_piraterna.mp3
Kommentarer (25)
Whoops...
;)
tjing på er alla! *vinkar å hälsar glatt till alla nylänningar!* Synns på mvv!
dee e beest att leeva som muunk... *sjunga*
men ja e ba litn ennu så...
Just så, säger jag bara med erfarenhetens djupa bröstton.
Vissa saker i livet förstår jag inte. Ett exempel på sådana saker är ordet "desperat". Vad i all världen betyder det och varför är det så hemskt att bli kallad "desperat" att alla springer ylande hem genast när ordet nämns? Är poängen den att någon som skulle vilja hitta någon att älska, men inte gjort det sänker sina krav och därför får stämpeln "desperat"? Sannolikheten att hitta någon ökar så länge kraven sjunker ända tills man blir kallad "desperat", därefter är sannolikheten noll eftersom ingen vill vara med någon "desperat".
Motargument mot dylikt stämplande:
a) Att leva i skam hör ihop med synd. Skammen gör oss på nytt till fångar, don't go there!
b) Blesson Vargis: "The Bible tells you to mind your own business"
c) Denial isn't just a river in Egypt. Många är faktiskt intresserade att hitta någon.
d) Ingen kan förtjäna att älskas, det är alltid en gåva.
Nä, men saken är den (viskar): Kärlek och förhållandeinnehåll "säljer" och gör mickelsson.net poppis ;)
Men konferens etc. ska ändå int få bli nå "jaktmarker", utan man kommer ju dit tillsammans för att foksuera på Jesus. Självklart umgås man med vänner och lär känna nya människor där. De e no viktit o lära känna en människa först. Okej det är ju olika för olika människor hur de sen går till, men trivs man bra tillsammans som vänner så =)
Gud har ju ändå ren färdigt planera allt. Håller vi blicken fästa vid Honom så kan de int gå fel, men börjar vi söka egna "lösningar" så kan de hända att vi missar de Gud sku villa ge oss.
Visst är det viktigt att be över saker bara man int sen blir besviken på Gud om man har bett för nåt visst o de int blir så. Jag har tyvärr varit med om såna fall just gällande sällskapande och när de int blev som man alls sku ha vila nä man bad så föll personen ifråga helt bort från Gud. Den hade då attityden "Befall dina verk åt Herren så att de må ha framgång", visserligen hade den varit med i en församling var budskapet och undervisningen var fleaktigt och var inte Guds vilja var de viktigaste, utan ens egen så.
Sen måst man komma ihåg att Gud har sin egen tidsplan och att Han ändå vet bäst, så ge int upp hoppe. Man får tålamod av att vänta och det blir desto mer välsignat sen när det blir rätt =)
MITT RÅD ÄR: var er själva och våga slappna av så hittar ni nog er vän för livet! ; )
Det andra roliga "vapnet" är att uttrycka sina radikala åsikter på mickelsson.net. Kan också mycket väl stämma.
Jag protesterade mest mot att kalla folk desperata. Det är sant att någon kan hamna i ett sårbart läge, men det blir knappast bättre av att andra talar illa om personen.
Oskar o Esko förresten, det låter ju väldigt likt varandra, är det bara Oskar som kallar sig Esko och skryter på sig själv? :)
Skriv en kommentar