Båda argumenten innehåller säkert en sanning. För några år sedan sade en förkunnare på Action att "sluta spela på pianot, jag vill inte att någon skall komma fram för att den blivit sentimental av piano utan för att den vill följa Jesus".
För några år sedan i Livets Ord, under Youth-konferensen, undervisade Stephan Chrstianson (Jesus Revolution, Ny Generation). Till sin hjälp bad han bandet spela ett snärtigt stuk med mycket bas och trumma. Då och då i sin predikan sjöng han en minnesvärd refräng "Do you got what it takes" tillsammans med de glada åhörarna. Senare berättade han att hela grejen var improviserad.
I filmer spelar musik och ljudeffekter en mycket central roll i förmedlandet av känslor. Många storfilmer bygger helt på symfonimusiken.
Vad har ni för åsikter om musik till tal? Skriv gärna era åsikter! Du kan även rösta till höger.

Kommentarer (28)
Själv håller jag helt med i Hagins resonemang. Jag tror musik kan intensifiera smörjelsen och jag har också många gånger upplevt hur smörjelsen försvunnit bara för att fel sång kommit upp. (Obs! det beror nog inte bara på min musiksmak om ngn tror det...man märker att folk i bänkraderna kan bli okoncentrerade vid "fel" sång.
Och att smörjelsen försvinner betyder ju absolut inte at den helige Ande försvinner...;)
Jag tycker att enkel bakgrundsmusik bara har en positiv inverkan men för komplicerad kan få koncentrationen ifrån det viktiga budskapet men så som det fungerade under t.ex. action så var det riktigt passligt... Axel, vilket tålamod du har!!! :)
Musik spelas i nästan alla butiker idag, det kan ju inte vara för att folk köper mindre. Därför tror jag att musik sänker omdömmesförmågan något, undermedvetet.
Åtminståne jag är inte intresserad av att sänka tröskeln för att människor ska ta emot Jesus, det leder till en fem-minuters upplevelse som man sedan i ett senare tillfälle kan tvivla väldigt stark på, (frälsningen är bara första steget). Jag är av den åsikten att välja att tro på Jesus bör vara ett rationellt beslut, inte ett som tas lättvindigt.
Vad gäller musik till smörjelse håller jag helt med Sara :D
Inom kristendomen kallas det visst att "stödja smörjelse", men det skiljer inte så mycket från schamanens sång och dans.
Till skillnad från schamanerna borde vi inte behöva kalla fram våra religiösa upplevelser, det är ju inte magi vi sysslar med.
Jag tror att smörjelsen kan ske genom lovsång och anden kan tala till predikanten med eller utan bakgrundsmusik.
Lovsång river murar (ex. jeriko), och därför tror jag det är bra att leda folket in i Gudstillbedjan innan man ska ta emot undervisning.
Men sedan borde folket vara mer öppna för undervisningen, och pianisten skulle också få koncentrera sig på vad Gud vill säga, istället för att koncentrera sig på vilket ackord som passar näst.
Ingalunda begränsas Gud av musik eller frånvaro av den. Men vi kan begränsas. när det handlar om koncentration och öppenhet för Guds ord.
Lovsång hjälper oss att få rätt perspektiv på vem Gud är, vi får inse att Han är Gud och allsmäktig, innan vi lyssnar på predikan och tar till oss Guds ord. Det är bra för att kunna pröva undervisningen och inte se upp till predikanten utan till vad Gud vill säga, tror jag.
så jag föredrar lovsång först, undervisning sen och så lite musik och sånt där det passar. allt har sin tid.
och vad gäller val av sånger, är det också en fråga om att låta anden leda lovsångsledaren. Och så är det ju, ja, att plötsligt kanske man måste ändra i planerna, eftersom sången inte passar gudstjänsten. En lovsångsledare behöver vara lyhörd och observant för hur gudstjänsten utvecklas. och så ska man vara beredd att inte spela en viss låt, fastän den är så arma rolig att spela och man har övat femton timmar för att klara av den.
gudstjänsten ska inte främst vara en kul show, utan en plats där Gud får bli stor, och vi får komma med vår vardag.
Om söndagens gudstjänst bara blir en upplevelse, är vi inte bättre än de som längtar till nästa helgs fylla. och blint lever genom vardagen tills man nästa gång får glömma verkligheten.
Gud är mitt i verkligheten, det är vad jag tror.
oj, vad långt dethär svaret blev...
a
Min erfarenhet som förkunnare är att människors tankeliv, känsloliv och hjärtana är ofta väldigt fastlåsta i allt annat än Gud när de kommer på Gudstjänst. Då har Ordets förkunnelse och Lovsången dels uppgiften att "skaka bort" hindren så att sinnena och hjärtana kan bli mottagliga för det Gud vill ge dem; Då kan också (andesmord) bakgrundsmusik vara till fördel, särskilt vid förbön då många kan bli nervösa över att ha "alla andras ögon på sig". Sedan så älskar jag se hur absolut inget annat än Guds Ord och Guds närvarande Ande både "öppnar upp" människorna och välsignar dem, fast absolut inget suggestivt eller ens predikokonstens pedagogiska och (vågar jag säga "manipulativt") retoriska verkan fått något utrymme. Älskar att tänka på en Väckelsepredikant från 1800-talet som bara ställde sig blygt och försagt vid predikstolen, slog upp Bibeln och läste ett väldigt långt stycke, i monoton lite svag röst utan att ens titta upp, och när han tittar upp ligger samtliga i möteslokalen under Guds kraft och ropar efter frälsning...
Jag skall skriva fler artiklar om bra saker i Jakobstad för jag blev lite sur då jag läste den urkassa rescensionen om Korv-Görans här på Mickelsson...
BRA JAKOB!!!!!
Skriv en kommentar