Skräpkultur mot förnäm kultur

Detta går att förklara med samhälls/litteraturvetenskapliga teorier. Det är nämligen så att under det ljuvliga åttiotalet blev vi västerländska människor drivna åt det pstmodernistiska hållet. I litteraturen, och kulturen i stort brukar man säga att högt och lågt tappade sina distiktiva skiljelinjer, till följd av någon skum identitetsförlust och desillusion.
Vi är alla postmodernister, brukar man säga.

För tips på litteratur som blandar högt och lång:
-Erlend Loe
-Mathias Nystrand
-Nick Hornby (skrivit en skönlitterär bok om fotbollsfanatism/huliganism!)

Det är en obeskrivligt härlig fiilis att leva sig med i en spännade lätkämatch. Tyvärr förlorade rödtröjorna. Men nya tillfällen kommer.

Innebär inte postmodernismen i detta fall att man menar att det inte finns något högt och lågt objektivt, utan bara för enskilda individer? Alltså ungefär så att högt / lågt blev något som majoriteten bestämmer.

Isåfall tycker jag postmodernismen för en gångs skull lett till vettigt resultat, men ändå på ett tråkigt sätt. Som jag ser det är kultur det som vi är, och det som vi varit. Postmodernismen säger att vi inte är något annat än vad vi själva tycker (typ) och därför finns ingen kultur som är värdefull i sig själv. Vi fick alltså sådant vi själva är intresserade av, ishockey istället för opera, men på köpet slutade vi vara finländare, europeer och människor. Istället blev vi "observerare".

Lite tråkigt nog jo.

Ahaa, detta förklarar hockey-ljudet i bakgrunden då du ringde pilare till mig kl 19:35:30 igår.

Haha, jag fick också ett sådant samtal av dig Linus! Undrade lite varför du ringer tillbaka utan att verka vilja tala med mig... :)

Ja, jag erkänner vänner! Jag hade gärnat talat med er, men ja ... jag visste inte att ni svarade :D

Jag tror att världen skulle bli mycket socialare om man förbjöd knapplås.