I pjäsen ingår fina koreografier, vackra scenkostymer, fina sånger, snygga ljuseffekter och roliga repliker.
Transvestiterna hade inte lyckats särskilt bra med att se ut som kvinnor, så osannolikt blev någon lurad. Tankarna går onekligen till vad som definierar kvinnlighet och manlighet. Varför är det helt okej att kvinnor går i klassiskt manliga kläder, farmarbyxor, eller nästan kostymer? Är det inte okej med män att gå i klänningar? Får man som kvinna ens vara kvinnlig? Eller får man som man vara manlig?
Musikalens budskap är att alla har rätt att vara den man är, homo, transvestit, hetero. Pjäsen underströk dock att allt detta, men på villkor att man inte är konservativ.
Pjäsen handlade om en Kabarré-ägare som sällskapade med en transvestit sångstjärna. Deras son, ville gifta sig med en flicka och det här blev kalabalik. Flickans pappa var mycket konservativ och för att ställa sig in försökte sonen inreda hemmet med kors och krusifix. Slutet skall inte avslöjas här, men riktigt bra gick det inte för moralisten. Det som ändå pjäsen mest handlade om var transvestitdans och sång.
Ironiskt var budskapet att vi skall vara de vi är. Vi är nämligen skapade till de vi är. Vi är skapade till man och kvinna var båda är olika men lika viktiga. Vi kan inte fylla vår mening av att försöka vara något vi inte är, t ex vara kvinnor om vi är män. En man är inte en kvinna och kan inte ersätta en kvinna, han kan inte ens föda eller amma. En kvinna är inte en man och därför kan två kvinnor inte få barn och det är så Gud har planerat naturen.
Vi blir inte lyckliga att försöka bli eller försöka få accepterat något sådant som vi inte är.
I de gamla judiska lagarna (I Femte Moseboken 22:5) står det: ”En kvinna får inte bära mansdräkt, och en man får inte ta på sig kvinnokläder”. Jesus säger: ”Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. Detta är det största och första budet. Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna.”
Älska alltså dig själv och din nästa. Du är värd att älska dig som du är, som man eller som kvinna. Det här betyder inte att någon är mindre värd, men jag tror att man inte mår bra av att definiera fel som rätt.
En sak som är viktig att förstå är det att alla blir påverkade av omgivningen. Om 10 år kanske den här musikalen som nu verkade magstark för mig är något som hålls i söndagsskolan. Jag hoppas att vi gör något åt saken.
Regissören, skådespelarna, kostymtillverkarna, makeupartisterna, ljus och ljudkillarna, orkestern, ja alla gjorde ett fantastiskt jobb. Dessvärre tror jag inte att ideologin som pjäsen presenterade går att förena med välbefinnande och frid.
I kontrast, många av de personer som såg pjäsen kommenterade efteråt att pjäsen var bra och att man inte skall ta så allvarligt på budskapet som bara var tänkt att vara en show med humor och glitter.
Kommentarer (67)
Det är ingalunda bättre med en öppen värld, där människor kan gå och komma som de har lust till, speciellt inte t ex i ett äktenskap. En människa mår inte bra av att följa dagens impuls och barnen i familjen mår definitivt inte bra om deras föräldrar går och kommer som det råkar. Att två samkönade skulle få barn är inte en god utveckling. Det är inte heller en god utveckling att många är ensamstående föräldrar. Jesus petade i problemets nerv när han sade att det är för att människorna är förstockade i sina hjärtan. Ingenting blir bättre av att vi blir om möjligt ännu mera förstockade i våra hjärtan.
Ang. påståenden som "kristna hatar inga människor" så är jag mycket skeptisk. Påståendet är omöjligt att bevisa eller motsäga, eftersom definitionen av "kristen" är oklar och verkar kunna ändras efter behag.Ursäkta om jag är smått cyniskt inställd, jag har inte anledning att vara annat.
Jag vet att ingen kristen är perfekt och jag själv är kanske det bästa exemplet på att kristna är misslyckade människor. Men att vara kristen handlar om att man vill bli som Jesus, inte att man nöjer sig med något som inte är bra. Så att vara kristen för mig innebär det jag är i kristus, inte det jag är själv. Det där låter lite onaturligt och det är det också. :)
Att respektera en person har inte något att göra med vilka värderingar och åsikter man har. Så länge man kan tolerera den andres åsikt måste man väl få stå fast vid sin egen.
Annars ser jag ingen lycka och trygghet i en värld där inga regler, bestämmelser och förordningar finns. För staten åt den vuxne och för barnet av föräldern. Att visa kärlek är också att kunna uppmana och förmana på ett moget sätt...
Jag har även många gånger tänkt att om det för Gud varit helt okej med förhållanden med parter av samma kön eller att man lever som transvestit så skulle Han säkert ha gjort det på klart vid skapelsen. Det kunde Han på ett smidigt sätt ha gjort t ex när Han sa: "Det är inte bra för mannen att vara ensam. Jag skall göra en medhjälpare åt honom, en som är hans like." 1 Mos 2:18.
Min point är att det är frågan om så grundläggande saker, människans sexualitet och behov av att ha en livskamrat. Ja, och för att inte glömma hur dessa saker påverkar relationen till Honom. Därför tror jag att Gud har sagt tydligt och klart i sitt ord hur Han har tänkt det.
Mickelsson.net ska kanske inte göra anspråk på att vara någon seriös kanal för kulturkririk. Om man med klar blick kan säga att CaF mest handlade om transvestitdans och sång, har man missat det mesta. CaF problematiserar ju hela toleransbegreppet - bl.a. genom att porträttera paret Georges/Albin som inte alls så toleranta. Men i motsats till de flesta andra människor är de bara inte så toleranta gentemot "vanliga" heterosexuella. Det är inte precis något nytt knep inom dramatiken att vända uppochner på saker för att ge dem nya perspektiv. Det kallas satir, och det borde mickelsson.net också inse. Det samma gäller den "värdegrund" som mickelsson.net anser att pjäsen förfäktar. Vad tjänar det till att kräva en kristen värdegrund (såsom mickelsson.net tolkar saken) av pjäser (på vilket sätt är Sound of Music förresten speciellt kristen, Maria är ju t.ex. en exemplariskt uppstudsig nunna)? Det kan väl inte vara fel att för en stund ta på sig lite andra glasögon och ens försöka förstå en annan värdegrund?
Och vad är egentligen "värdegrunden" i CaF? Att vi alla - alla - har samma behov av närhet och mänsklighet. Att det bakom en glittrig kuliss kan dölja sig en rätt så trist och alldaglig tillvaro. Att den fria viljan överträffar inrutade normer. Inte så olikt Sound of Music sen heller.
***
Men till den större diskussionen...
Som jag förstår det är synd något individuellt. Mina synder är inte andras synder. Att det dödas, horas och våldtas i världen är inte mina synder så länge jag inte ägnar mig åt dem. Och i ett fritt samhälle gäller att man får göra eller vara precis som man vill, så länge man inte bryter gällande (världsliga) lagar. Då kan jag inte förstå detta ständiga utpekande av bögar och transvestiter. På vilket sätt angår en annan människas sexualitet mig? På intet sätt alls. Min nästa behöver inte mitt godkännande - sexualitet handlar inte om att godkänna eller inte godkänna. Man bara är.
Vi kan ju försöka tänka oss Cage aux Folles' uppochnervända värld för oss själva:Tänk efter hur ni känner er som heterosexuella - hurudana känslor ni har för det motsatta könet, hur självklart och fint det är. Tänk er sedan att homosexualitet skulle vara normaltillståndet (bara tänk, inte komma med fåniga invändningar om man o kvinna o allt detdär nu) och att ert sätt att känna för det motsatta könet skulle vara undantaget. Tänk er sedan att det finns en högljudd hop bögar som i tid och otid påminner er om vilken synd ni lever i, hur motbjudande det är och hur hela samhället, med värdegrund och allting, kommer att raserar pga att ni är som ni är. Skulle dethär få era blickar att vända? Skulle ni äntligen fatta att börja älska folk av samma kön på samma sätt som ni nu älskar det motsatta?
Bara tänk. Tack och hej.
Om du hade vuxit upp i en väckelsekristen familj, där man tror på den enda rätta läran, går i den enda rätta kyrkan och lyssnar på den enda rätta predikanten under den enda rätta tidpunkten på dagen, skulle du ändra åsikt bara för att en liberal kommer och säger åt dig att göra det?
Jag har många gånger stött på fördomen att en troende kristen är en hjärntvättad stackare med skygglappar för ögonen. Min egen erfarenhet är dock att det bland mina troende vänner (både de som växt upp i ett kristet hem och de som blivit kristna senare i livet) finns många intelligenta människor som defenitivt själva tänker efter vilka värderingar de vill ha och vad de tycker i olika frågor. Det är inte fråga om inlärda åsikter, de kan ge mycket skarpa synpunkter och insikter som märkbart är ett resultat av eget tankearbete. Det är inte alltid jag håller med deras åsikter, och visst har jag vänner av samma kaliber som inte är troende, men åh vad jag lärt mig mycket om att pröva åsikter och undervisning av dessa människor!
Till sist: då jag läste artikeln fick jag mycket tydligt klart för mig att musikalen tog upp toleransbegreppet ur ett satiriskt perspektiv.
Nej, det är inte något lätt ämne det här och det är arma viktigt att att visa respekt, liksom man alltid borde gentemot sin nästa och den kamp denne har att utstå. Det sista denne behöver är pekande finger och ajabaja.
Men, oj oj, vad jag vill poängtera det här,
Jag tror det är viktigt att se människan. Gör man det så faller man inte så lätt för synden att döma. Människan är ju faktiskt så mycket mer än sin sexualitet. Framförallt har hon ett andligt behov.
Ingen kan tvinga den homosexuelle att inte leva i ett förhållande och lika väl kan ingen tvinga någon att gå emot sitt samvete.
Njae. Då ska jag först säga att det jag skriver står jag för, jag vill inte göra gällande att det är någon allmängiltig liberal hållning.
Inte "bara det känns bra för mig", men nog "bara det känns rätt för mig". Jag tror att vi alla har en gudagiven förmåga att skilja mellan rätt och fel. Denhär förmågan kan i världsliga termer kallas samvete, moral eller whatever. Utgående från det för jag mitt jordeliv, och inte förrän domens dag ska jag få veta ifall det slagit rätt eller fel. I väntan på det gör jag klokast i att låta alla andra leva som de tycker, så länge de inte våldför sig på några grundläggande mänskliga rättigheter. Så där är en skillnad: Det finns en hel massa värderingar och företeelser som jag inte själv kan omfatta, men jag vill inte för den skull förinta de värderingarna. Jag tror inte att det går att utrota homosexualitet, och jag ser inget behov att göra det heller. Homosexualitet är inte ett hot, varken på individuellt eller samhälleligt plan.
Okej, men är det synd då? Kanske. Mycket annat är också - varje dag ber vi ju om syndernas förlåtelse. Kan någon förklara för mig varför just homosexualitet har blivit så dominerande? Som om inga andra synder fanns, känns det ibland. Det är synd att förstöra naturen i den takt vi gör - Guds skapelse - men inte hör jag synd-argumentet användas av konservativa kristna i det sammanhanget. Ändå kan det väl inte vara Guds vilja att vi ska förorena hela klotet?
Veronica: Jag håller med det mesta du säger i ditt sista inlägg, men jag tror det kan vara svårt att hålla isär moraliska ståndpunkter från diskriminerande handling. Säg att NN i chefsställning (i den fasta förvissningen att homosexualitet är synd) ska anställa en person. Han intervjuar två personer - varvid han som laglydig medborgare inte frågar om deras sexuella läggning. Men så råkar han via omvägar höra att den ene sökanden är bög. Ska NN då - handen på hjärtat nu - klara av att anställa den för jobbet bättre lämpade homosexuella sökanden? Och om inte: har NN då gjort rätt?
Thomas skrev:
"Om du hade vuxit upp i en väckelsekristen familj, där man tror på den enda rätta läran, går i den enda rätta kyrkan och lyssnar på den enda rätta predikanten under den enda rätta tidpunkten på dagen, skulle du ändra åsikt bara för att en liberal kommer och säger åt dig att göra det"
Jag har inte bett någon ändra åsikt, och din jämförelse haltar. Jag skulle inte byta åsikt, men om någon föreslog det kunde jag nog säkert tänka mig att en gång pröva en annan tidpunkt. Kanske t.o.m. prediktant. ;D
I dagens västerländska samhälle har den kristna tron varit i högsta maktposition vad gäller formuleringar av värderingar och normer. Vårt samhälle är dessutom hegemoniskt, vilket innebär att de som innehar mera makt får dem som har mindre makt att anta maktinnehavarnas värderingar genom en "naturaliseringsprocess" där normerna blir "sunt förnuft". Just nu har sexualiteten varit framme eftersom könsrollsdebatten överlag har fått en högre status i samhället. Eftersom vårt samhälle bygger på kristendomen, som till sitt väsen är heteronormativt, har de homosexuella blivit i underläge. Det postmoderna samhället går dock ut på att det inte finns I den postmoderna kulturen finns det inte längre en gemensam ”stor” legitimerande berättelse (som t.ex. kristendomens). Inga universella sanningar finns längre. många sanningar lever sida vid sida. Detta kan bli svårt för en som tror på en enda sanningsenlig berättelse eller kanon, och de homosexuella hör inte dit.
LCF är för övrigt en mycket varm berättelse.
tack för mej.
Inget illa mot Kenneth, han har säkert gjort mycket gott! Men vad är viktigare? -Att han får en fin titel, eller att människors behov blir mättade?
Grattis Kenneth!
(här finns en bra lista på skatter:
http://www.vnk.fi/toiminta/arvonimet/haku/pdf/Veroluettelo_150607.pdf )
Antagligen har sponsorerna bedömt att det lönar sig av olika orsaker. T ex kan en titel ge ökad auktoritet och inflytande och jag är åtminståne glad om en man som Kenneth får ökat inflytande. Han är bra för samhället. Det är en ära att presidenten har bedömt att Kenneths förtjänster motiverar titeln. Nu talar vi om ett arbete inom ett område - pingstvänner, som ibland ses som "svärmare".
När kvinnan med den dyra balsamen slösade hela flaskan på Jesus reagerade lärjungarna just genom att bli arga och menade att det finns fattiga som behövt det mera.
Dessutom sägs det att man inte skall se gåvohästen i munnen, Kenneth fick den här hedersbevisningen, det är inte något han själv jobbat för.
Sen vet nog alla att Kenneth liksom Jesus inte har anseende till titlar eller yrken, men så länge vi är i världen kan det vara bra att kommunicera på ett sätt som världen förstår. Jag kommer t ex ihåg att fältprosten Kivijärvi i armén var pop och jag fick intrycket att många just gärna kom till honom för att han hade en hög position.
Alla kristna sitter ju i positionen att vi kan kalla Gud till vår Far och han kallar oss sina barn. Det här är den mest fantastiska titeln vi någonsin kan förstå. Mellan kristna är det dock inte så stor idé med titlar, här är vi alla bröder och systrar. Syskon som hoppeligen förstår att överträffa varandra med inbördes hedersbevisning! Men så länge vi har olika uppgifter (lemmar i kroppen) är det praktiskt att nämna vår uppgift. Men såklart, vi fokuserar väl för mycket på saker som vi gör och inte på vad vi är =)
Jag funderade själv också över balsamen innan jag skrev, men konstaterade rätt snabbt att Kenneth inte är Jesus.
Dock tycker jag att min vädjan till företagen kan stå kvar! Man får till och med stöd från arbetskraftsbyrån första året (eller två, minns inte exakt). Anställ en långtidsarbetslös! Ni har nog tillräckligt med pengar för det!
35. Ty jag var hungrig, och I gåven mig att äta; jag var törstig, och I gåven mig att dricka; jag var husvill, och I gåven mig härbärge,
36. naken, och I klädden mig; jag var sjuk och I besökten mig; jag var i fängelse, och I kommen till mig.'
37. Då skola de rättfärdiga svara honom och säga: 'Herre, när sågo vi dig hungrig och gåvo dig mat eller törstig och gåvo dig att dricka?
38. Och när sågo vi dig husvill och gåvo dig härbärge eller naken och klädde dig?
39. Och när sågo vi dig sjuk eller i fängelse och kommo till dig?'
40. Då skall konungen svara och säga till dem: 'Sannerligen säger jag eder: Vadhelst I haven gjort mot en av dessa mina minsta bröder, det haven I gjort mot mig.'
I och för sig handlar det mest om de minsta, de som är fängslade, utan mat och kläder, etc, men samtidigt handlar det också om synen att så vi är mot våra bröder så är vi mot kristus.
Kom också ihåg de här ordena:
Sådana äldste som sköter sin uppgift väl, skall ni anse värda dubbel heder, särskilt dem som arbetar med predikan och undervisning. Ty Skriften säger: Du skall inte binda för munnen på oxen som tröskar, och: Arbetaren är värd sin lön. (1 Tim 5:17, 18)
Lyd era lärare och rätta er efter dem, ty de vakar över era själar och skall avlägga räkenskap. Se till att de kan göra detta med glädje och inte med tungt hjärta, för det skulle inte vara lyckligt för er. (Hebr 13:17)
--
Många företag anställer långtidsarbetslösa, t ex har mitt företag Magnic gjort det framgångsrikt.
Eftersom vi tydligen diskuterar andra saker än Kenneths titel (stort grattis!) Så vill jag med ovanstående citat från hmmm:s inlägg klaga på ett annat fenomen, nämligen att alltid se afrika som den svältande kontinenten. Det finns länder som inte ens kallas u-länder i afrika, jag menar afrika är en kontinent inte ett litet land som kan generaliseras hur som helst! Kan inte vi uppdatera vår syn på denna mångfacetterade kontinent? Tack!
Pratar man om svältande, prata om svältande i allmänhet, för de finns på alla kontinenter. Även kanske i Finland.
Du är värd titeln och mycket mera! Tillsammans med många andra tror jag att detta skall få öppna dörrar som i sin tur skall få vara till stor välsignelse för många! Älskar dig!! Stor kram!
Ps.
Jag blir själv så glad och tacksam varje gång jag ser och hör att man visar uppskattning och respekt för människor och för vad de är eller gör - både synligt eller osynligt, stort eller litet! Det är det minsta man kan göra mot varandra i den här världen :)
Och tack Linus, du är en av de bästa jag känner på att göra just det!!! Tack så grymt mycket för alltid lika fina artiklar, tankar och inlägg! :)
Yey, du håller på och knäcker Jante-lagen!!!!
Men Petter,du har ju redan "dömt" hela idén till något "fullkomligt tomt" och "meningslöst". Varför ska du veta vem som lagt pengar på det här? För att veta vem dessa "simpla människor" är,och så kunna döma dem personligen..?
Jag tycker att det är något jättefint,om någon visar sin uppskattning! Knappast for pengarna ändå från missionskassan,utan bort från ens egna "onödiga" nöjen..
Ska man då också skippa att ha gymkort,man kan ju springa ute, o ge pengarna till dem i nöd? Eller låta bli att klippa håret/gå till kosmetologen/köpa den dyra drömklänningen/dricka latte på cafe -o ge bort pengarna? Gör du så, Petter?
Dessutom handlar det inte bara om uppmuntran,utan om respekt och samarbete och synlighet i samhället. Det är bra.
På samma sätt som en kristen rockartist ger ett budskap i samhället, fast rock några tiotals år sen var en synd enligt kyrkan.
Är det inte bra att vara aktiv, utåtvänd och MED i sitt eget land?
I Guds rike existerar inte ens dessa titlar. De är bara floskler i natten. Där handlar det om annat. Nämligen helt annat.
Debattinlägg nummer 2. Vem har betalat för titeln. Det är inte bra att detta ska vara dolt. Det är sällan som sponsorer vill vara anonyma på detta sättet. Varför ska detta döljas? Här följer ett drastiskt påstående som får stå för sig själv och som jag inte direkt påstår, men tanken KAN uppstå; Kan det finnas en link mellan insamlade medel för hjälpbehövande och denna tittel. Om så är fallet så blir smaken besk. Pga detta så bör man komma ut med hur det är med finansieringen av titeln. Men detta är kanske fel forum att debattera sådana 'tunga' saker. Men se till att ha kyrkorummen och räkenskaperna rena och vita inför vår Herre och inför alla bidragsgivare.
Debattinlägg nummer 3. Denna pastor är pingstkyrkans frontfigur och långt respekterad i Svenskfinland och annanstans. Även utanför frikyrkligheten. Titeln ändrar inte något på det. Därför är den onödig.
Eftersom Petter gärna vill att donationer skall vara öppna kan han berätta om vad han donerat och gjort annat än att prata stora ord! Låt höra, annars ekar analysen bara som tomma cymbaler.
Dessutom finns det ju inga alternativ när det gäller skatten (som är 1500 euro), det är den som rekommenderar och ansöker om titeln som måste betala skatten, inte den som erhåller titeln.
Som företagare är man fri att göra vad man vill med sina pengar, och vill man ge en gåva åt någon så är det ju inte upp till nån av oss att kritisera. Du stiger väl inte upp i kyrkan heller i samband med kollekten och skriker " Nu gav jag 200 euro, se vad jag e bra!" Var och en ger enligt sina egna prioriteringar, nu gick pengarna till ett gott ändamål!
Nu känner jag inte dej men gläds över att en pastor som satt sitt hjärta i blöt för Guds rikes arbete får erkännsla för det han gjort! God Jul på er alla! Herren med oss! Peace Pilde
Skriv en kommentar