Tid att byta valsystem, ge makten till folket

Fin tanke, men tror du inte att det finns en orsak till att grekerna redan under antiken frångick systemet där alla män i staden samlades på torget för att rösta om alla gemensamma saker? Jag är säker på att du skulle ha kapacitet att förstå och sätta in dig i olika svåra frågor som staten måste bestämma om...MEN med tanke på resultaten i diverse opinionsundersökningar är jag inte så övertygad om att folk i allmänhet är lika "kloka". Personligen är jag väldigt tacksam att vi har en representativ demokrati där de folkvalda har som jobb (=tid) att sätta in sig i diverse frågor och därefter försöka välja enligt det allmänna bästa. Givetvis svårt att veta hur de vi röstat in skall välja i olika beslut, men enligt min mening bättre en det bökiga alternativet att alla skall bestämma om allt.

Caco, tror du alltså att det andra tolkningsalternativet stämmer mera in, att människorna är ganska nöjda med besluten så de upplever att inte behöver rösta, för det fungerar ju så bra.

Mycket har hänt sen grekerna slappade på torgen. Nu finns internet som gör det möjligt att rösta direkt på åsikter. Säg att det fattas 30 större beslut under ett år ... Tiden det skulle gå åt att bekanta sig med 300 kandidater är mycket längre än för att fatta de viktigaste besluten.

Om en person är myndig att fatta ett beslut om vem som skall bestämma för den, på basen av åsikter, kan hon lika gärna direkt välja åsikterna.

Annars är det inte demokrati om bara de "fiffiga" får bestämma. :)

Visst, jag förstår att det numera tekniskt skulle gå att genomföra röstningar i olika frågor för alla och jag menade inte heller att vanliga "dumma" mänskor inte skulle få vara med och bestämma (politiker är knappast i snitt mera intelligenta...)Min poäng var bara att jag tror folk kollektivt kan ha svårt att fatta svåra beslut och inte orkar tänka på alla konsekvenser. Exempel: vem skall få det att funka då folket röstar för lägre skatter men högre välfärd, billigare bensin men bättre vägar, ingen kärnkraft men bibehållen energikonsumtion och bättre luft...osv. Att det största partiet i EU valen blev soffliggarpartiet beror kanske främst på att EU känns avlägset i motsats till kommunal- och riksdagsvalen där man kanske snabbare ser konkreta resultat av den egna kandidatens arbete? Säkert finns det även en känsla av att inte kunna påverka, vilket ju stöder ditt förslag, men jag är bara skeptisk till att få det att gå i ihop i praktiken. Man kunde ju förståss pröva på "direkt demokrati" i t.ex. kommunal val åtminstone.

Caco, experter på de olika områden får väl fortfarande ge sina förslag, så som de gör nu. Tror du att boxare, missar och skogshuggare (syftar på President Koivisto) är de största ekonomiska hjältarna?
Den politiska kompetensen mäts i hur bra man är att göra kampanjer eller synas. Det är min uppfattning, men jag understryker stort att jag verkligen inte vet mycket om politik.

Jag är verkligen ingen politisk expert heller... Jag håller med om att sättet att välja in representanterna gynnar sådana som är kända av diverese diffusa orsaker och att man måste ha ett rätt betydande ego för att vilja exponera sig på det sätt politikerna måste göra för att ha en chans att bli valda. Verkligen inte idealiskt...kanske det är värt att pröva din idé trots allt. Men vem skall då ha makt att dra i "nödbromsen" om det visar sig att det inte funkar med direkt demokrati? Och vem har rättigheten att formulera frågorna och bestämma vilka frågor som skall tas upp och vilka alternativen skall vara. Till det behöver man väl ändå de folkvalda för inte kan man ju låta några enskilda byråkrater någonstans få så mycket makt. Lite risky business om det leder till instabilitet. Dagens system duger bra tycker jag!

Lite åsikter:
1) De "kändisar" som blir invalda till riksdagen är ju vanligtvis kända pga. sin politiska bakgrund och sina åsikter, så folket röstar väl oftast ändå på en kandidat pga. dennes åsikter.
2) I USA fattas ca vartannant beslut med hjälp av folkval, vilket har lett till ytterst låga valdeltaganden (folk orkar inte gå till valurnan varannan vecka). Det att man inte röstar i EU-val kan väl mest betraktas som att folk är slappa. Det är onödigt att protestera med att låta bli att rösta, det är ju samma som att säga "Jag ger upp, jag låter er bestämma, låt det gå som ni vill".
3) Politiker är politiker för att de sysslar med politik. Som Caco säger, de är insatta i sitt jobb och fattar att alla "bra" beslut inte är för det allmänna goda (som t.ex. billigare bensin - bättre vägar). Det skulle bli kaos om folket fick bestämma, då är det bättre att 200 pers sätter sig in i ämnet och fattar ett kompromissbeslut.
4) Det är fritt fram att skicka brev eller e-mail till riksdagsledamöterna. Där kan man föreslå ämnen som skulle kunna tas upp i riksdagen. Det är ju därför dessa människor finns till, föra att föra fram folkets röst.

Jag tror det finns ett tredje alternativ: Det är inte fråga om representativ vs direkt demokrati. Demokratin i sig själv är inte så bra som man vill tro.

Orsaken att folk inte röstar och tycker att de inte kan påverka, eller inte är intresserade är mest filosofiska och inte direkt relaterade till det politiska systemet. Vi lever i en tid då de stora idéerna övergetts och alla försöker vara individualister som alla andra. Då röstar man inte socialism vs kapitalism utan i "små frågor", vilka kandidaterna inte kan vara intresserade av. Pullamössökansa brukar vår samtid kallas, folket som inte bryr sig om något annat än sin omedelbara närhet och vars ideal sällan sträcker sig längre än till kylskåpet.

Demokratin beskrivs som rättvis "alla får bestämma". Men i praktiken är demokratin ett relativt ineffektivt ledningssystem där man riskerar ständigt missnöje och minsta möjliga nämnare, för att nu inte tala om kommittédesign. Det vi förlorat är inte möjligheten att påverka, utan viljan till det och ledarskapet. Vårt system har inga verkliga ledare, bara politiker. Demokratin hindrar inte verkligt ledarskap, men det är inte heller till så stor hjälp. På många sätt är följande påstående rätt.

<i>"Democracy is the worst form of government except for all
those others that have been tried."</i> -Winston Churchill

Jag tycker det var rörande när Gud ville ha domare som representerade honom. Han motsatte ju sig utnämnande av en kung en stund.

Jag tycker också att vi skall byta vårt statsskick till anarki...
(Hmmm... förstår folk sarkasm?)
Men allvarligt talat, det blir ju inte bra med en ensam ledare, ännu mera katastrof skulle det vara om hela folket fick bestämma. Då tycker jag att folkvalda representanter är bästa möjliga systemet. Det faktum att folket inte tar kontakt med sina representanter för att säga sina åsikter är väl mera folkets egen sak, som vi får skylla oss själva för.
I vilket fall som helst så är folket inte nöjt... so, like, totally whatever!

Oskar, kan du utveckla mera hur du menade att det tredje alternativet var? Jag tycker också det vore bäst med verkliga Ledare men hur skall de utaes om inte genom val (=representativ demokrati). Det är förresten intressant hur starka ledare verkar stiga fram alltid då ett land befinner sig i kris...Churchill, Mannerheim mf. Tror ni det kanske är för att folket då har ett behov av känslan att det är någon som håller i trådarna och därför ger ledaren den auktoritet som egentligen tillhör ledaren annars också?

Min högstadielärare i samhällslära brukade säga att en upplyst despot är det bästa sättet att leda ett land, men att problemet är att de alltid börjar tänka egoistiskt förr eller senare. Då börjar de samla på sig av landets tillgånger och gör slutligen vad som helst för att befästa sin position.

Vi får väl väntas på tusenårsriket innan vi får ordning på detta!

Det finns ingen enskild samhällsideologi eller politisk inriktning som kan tillfredsställa det grundläggande missnöje som präglat så gott som alla samhällen genom historien. Kanske grekerna kom närmast, jag vet inte.

Som ren teoretisk ideologi har jag ännu inte funnit mycket som talar emot anarkismen. (Och här vill jag göra en tydlig distinktion mellan begreppen anarkism, dvs. den rent teoretiska ideologin och anarki, dvs. det statsskick en utövad anarkism skulle leda till.) Det låter suveränt, att lokala ärenden inte kan bestämmas utifrån, att lokala angelägenheter inte tillåts mista sin angelägenhet genom att förpassa bestämmandekraften någonstans där man inte har någon som helst aning om de sammanhang eller de kontexter utifrån vilka dessa angelägenheter borde behandlas. Anarkismens problem är egentligen mänsklighetens problem. Man brukar säga att anarkismen bara är så stark som dess svagaste länk, dvs. inte alls stark. Genast en grupp i ett anarkistiskt samhälle tycker att dom vill ha lite mera, så måste man grunda organiserade polisstyrkor (som i en fungerande anarki alltså inte skulle behövas) och så vidare. Så kommer vi någonsin till det läget att människan inte är självisk, ovillig till en viss självuppoffring och girig, då ska ni se att anarkismen kommer att fungera.

Hmm... vad var det Caco sa om tusenårsriket?

Väldigt kortfattat:
Jag tror det är allra bäst om man inte försöker komma till ett medelvärdesbeslut (vilket demokratin alltid leder till). Demokratins fördel (oberoende representativ eller direkt) är att medelvärdet alltid är ett ganska acceptabelt beslut. Sällan ett bra beslut men nästan alltid acceptabelt.

Mitt alternativ är att man leder så mycket som möjligt (d.v.s. inte staten, men övriga organisationer) efter icke-demokratiska principer. Grunden för ledarskap är inte makt utan auktoritet och påverkan. Den som påverkar människor är en ledare och den som har auktoritet får människor att vilja följa. Den som har makt kan straffa människor som inte vill följa. De som inte vill följa behöver inte vara med (en mycket begränsad form av maktutövning).

Utanfor diskussionsamnet: varma halsningar fran Hfors-Vandas internetkiosk. Snart far lomalento!

Ojoj då vi kommer in på ledarskap och maktutövning kan det leda till en farligt lång diskussion...

Oskar, ditt resonemang verkar leda till att en utövad demokrati (utövad därför att alla "demokratier" inte alltid är vidare demokratiska) utesluter ett utövat ledarskap, om man nu kan använda det begreppet i denna kontext.


Ditt alternativ för ett icke-demonratiskt ledande är inte så långt ifrån det som görs idag. Tex. Greenpeace är en helt och hållet odemokratisk organisation, vilket många nog har huggit på dem för. Inte för jag förstår varför. Då det gäller organisationer och dylikt är detta "icke-demokratiska" sätt att leda ett sätt att garantera slagkraft och handlingsfrihet. Att kolla med varje enskild stödmedlem då man ska ut på någon aktion är en omöjlighet och en barlast då det gäller tex. miljöorganisationer, men jag kan även tänka mig att det kunde vara ett bra sätt att styra en människorättsorganisation.

Måste gå, mer om detta senare...