Traditionell jullunch avklarad

He he! Blev nyfiken på i vilket avseende JS har förtroende för de österbottniska tösarna. Men javisst, vi är rediga och oss kan man lita på!

Måste bara säga att det var underbart att komma till ordentlig snö efter en mörk vinter i H:fors. Naaa na na naaa naaaaa!

Bästa Veronica,

Utan att gå in på några känsliga detaljer, så var det väl ungefär så att undertecknad först råkade konstatera någonting i stil med att "tiden läker alla sår". Det förhöll sig nämligen så att när jag och min vapenbroder Linus i tiderna var i armén och dödade folk tillsammans (kanske inte bokstavligen?), så hade den gode Linus en något, hur skall man nu uttrycka det, låt oss säga skeptisk inställning till österbottningar. Till sitt försvar mot min milda kritik kontrade den gode Linus genast att han aldrig har haft någonting emot österbottniska töser, vilket förstås är helt riktigt.

Via denna åsnebrygga gled samtalet i alla fall på något sätt in på österbottniska töser, så där som det lätt kan gå i ett mansdominerat sällskap. Killsnack har fenomenet ibland kallats. Vi konstaterade att österbottniska töser, precis som du säger, är rejäla och pålitliga. Sedan noterade vi möjligen också att den typiska Helsingforsflickan ute på gatan ofta är något mera kräsen och sekulärt inriktad än gemene österbottniska. Medan medelhelsingforsiskan förväntar sig tillgång till diverse världsliga attraktioner i stil med television, biografer, lyxvaruhus och parfymbutiker, nöjer sig medelösterbottniskan med vad Gud har beskärt henne och mjölkar därför troget kossan, bär in vattnet och veden och lagar maten samt går varje söndag i kyrkan. Nu överdriver jag kanske en aning för att retas lite med dig, men du förstår vad jag menar, eller hur?

Sedan var det förstås helt missvisande av den gode Linus att lyfta fram mig som ensam hjälte eller syndabock, hur man nu ser på saken, emedan samtliga inblandade var rörande eniga om att det förhåller sig just så här.

Till vår fördel må det också antecknas i protokollet att vi var tämligen måna om att inte generalisera och dra alla över en kam. Vi är väl medvetna om att det säkert finns gott om Helsingforstöser, vilka mjölkar kossan varje morgon och går i kyrkan varje söndag, men det är väl bara så att frekvensen ändå är högre i Österbotten.

P.S. För den som är riktigt desperat, så har vi ju fina konstsnöskidspår i Håkansböle, Svedängen och Oitans, detta alltså på tal om snöläget i huvudstadsregionen. För att bli av med de värsta abstinensbesvären skall undertecknad nog själv också söka sig till skidspåren och köra ett ordentligt pass här någon dag, bara vi får det här traditionella julfirandet avklarat. God jul!

Bäste JS,

Med sorg i hjärta måst ja säg att he e int så tykelt man siir österbottnisk tööse mjölk koddona. Vafö int he tå? Jo, he e int mang som ha koddona na meir. Levnadsförhållande förändras. För att belys faktum drista ja me att berätt om miin mam som vid arla morgon steig opp för att mjölk koddona och saan förd mjöltsche ti "mjölklava", varifrån mjölkbiiln hämta i. Saan fortsatt o siin färd ti skola me gumistövla som int had a de behagligaste luktn.

Vart vill jag koma? Jo, he va aaadeleis förritiiin. Tack fö döm de vaker oorde om oss östebottnisk tööse. Ti värmd no mangas hjärta.

Det är intressant det här med alla vackra österbottniska dialekter. Om det inte vore så att övriga deltagare i jullunchen försökte tuta i mig att det är helt olagligt och förkastligt att banda vackra låtar ur radioprogrammet Kaffekvarnen, så kunde jag kanske erkänna att jag också har bandat en hel del monologer på österbottnisk dialekt ur programmet och bränt dem på CD för att kunna lyssna på dem om och om igen om kvällarna. En sak, som jag länge har grubblat över, är i alla fall varför man i Jakobstadstrakten oftast uttalar "u" som "y", men i bland som "o". Låt oss ta uttrycket "musklerna sjuka" som ett exempel. Varför säger man "mosklerna sjyka" och inte "mysklerna sjyka", som det enligt ett normalt bondförstånd borde bli?

Jaaa, svari på fråågo diin har no fåglan...

Jag tror att jag kom på svaret på frågan helt själv, utan fåglarnas hjälp: Om u-ljudet är kort, såsom i ordet "gummistövlar", skall det uttalas "o". Om u-ljudet däremot långt, såsom i orden "Gud" och "hus", skall det uttalas "y". Håller folk med om detta?