Hillsong: Kulturkrockar!

Vi har fått lära oss lite om kulturkrockar... Det är tydligen helt vanligt att killar/män här "slåss" för att komma närmare varann. Det hör liksom till, det är helt naturligt. (Andreas och Miko har inte kastat sig in i det än...) Vi hade inte fattat det så vi tyckte att alla verkade omogna och att de tog alla "lära-känna-varann-tävlingar" lite väl allvarligt när de jagade varann efteråt och drog omkull varann och hamnade i en enda aggressiv hög mitt på golvet... Men det skulle tydligen vara så. :) Igår blev vi också varnade för att Australiensare kan verka oförskämda för att de är väldigt raka. De menar vad de säger och säger det de menar, inga försök att säga saker utan att egentligen behöva säga det eller säga saker de tror att är mindre sårande. Jag tycker det låter helt underbart (jag kanske föddes i fel land...?)..! Vi fick också veta att om Australiensare är sarkastiska och driver med dig så betyder det i själva verket att de gillar dig... Som hemma då, alltså. :)

Vi har blivit helt medvetna om att detta inte blir nå't slappt år med för lite jobb... Men också att det kommer att bli ett väldigt bra år. Något som betonas mycket här är att inställningen, attityden, måste vara rätt. Från collegets sida betonas väldigt starkt att huvudorsaken till att man är här ska vara att man vill ge ett år till Gud och låta honom göra vad han vill i ens liv, att man vill komma närmare honom, in i en djupare gemenskap med honom. Om man kommit för att lära sig saker, få lära sig ledarskap, nå't system eller bara få mera bibelkunskap utan att satsa på tid med Gud och på att tillbe honom, så "växer bara hjärnan" -det blir inget liv i det. De vill inte att människor ska komma hit för att prestera, de vill att människor ska komma för att växa... Halleluja! Amen.

Ta hand om er och varann! Var välsignade.
Kram på er! Maria