Goda nyheter sedan 2002     Måndag 23 september 2019 kl 14:09Nyheter | Skicka in artikel | Annonser | Bli skribent | Galleri | Blog | Musikalbum | Kontakta oss
Nyheter > Kristen enhet i svenskfinland
Foto: Totta
 1 2926 23 18
Charlotta "Totta" Dahlin
Online 23:45 15/03 2006  Modifierad 19:00 15/08 2010

Old articles  Älskar du din nästa? En brännande fråga eller hur. Det roliga är att vi genast tänker "Jamen visst, det gör jag ju! Jag kramar ju min bästa kompis varje gång jag ser henne, och jag är alltid snäll mot min mormor."

Vi älskar de människor som är lättast att älska, de vi känner, de som står oss nära, de vi förstår oss på. Vi älskar våra familjer, våra skolkompisar, våra arbetskamrater, de som går till samma kyrka, på samma ungdomsmöten. Men hur är det med den där flickan som är lite annorlunda, som inte tillhör samma kretsar som mig men som ändå är kristen? Hon beter ju sig inte riktigt som jag, hon kan andra slags sånger, hon ber helt annorlunda än jag, deras församling är så dålig p.g.a. det och det och det...

Det är konstigt hur vi kristna så ofta lyckas glömma det här med ekumenik! Utan att vi ens tänker på det så hoppar det grodor ur munnen på oss, vi trycker ner andra församlingar. Det är så lätt att tycka om sin egen församling, sin egen ungdomsledare, sin egen pastor/präst, och det är förrädiskt lätt att tro att ens egen församling är den ultimata och den som har alla sanningar och är den enda rätta. Ofta tror vi också att den egna perfekta församlingen "förtjänar" väckelse och tillväxt mer än andra, på grund av olika orsaker.

Vi kikar ibland på våra kristna syskon i grannförsamlingen och rynkar på näsan. "Vad konstigt de beter sig!" "Varför ber de på det där sättet?" "Huj så avfälliga kristna!" eller "Usch vilken jobbig församling, alla är så överandliga!". Känns någon av dessa funderingar bekant för dig? Då behöver du ta dig en liten funderare.

Jag har lärt mig så otroligt mycket de senaste åren. Mitt andliga genombrott kom när jag, en lutheran ut i fingerspetsarna, träffade en underbar kille från en karismatisk pingstförsamling. Snacka om kulturkrock! Jag hade knappt hört någon tala i tungor förut, så gick jag på ett bönemöte och flög nästan baklänges när bönen satte igång. Det tog flera månader innan jag verkligen kunde känna mig bekväm och avslappnad. När jag väl blev avslappnad så blev jag nästan partisk. Jag kom in i en period när jag blev överkritisk mot min egen lutherska församling och började se alla fel som fanns där, jag fick nästan lust att bojkotta den. Tills Gud började viska i mitt öra...

Enhet, enhet, enhet. Det är nyckeln till så många problem som vi kristna har. Vi frågar oss många gånger varför vi inte ser någon väckelse. Nå, varför skulle den kristna kyrkan se attraktiv ut i en icke-kristens ögon, när alla församlingar bråkar sinsemellan, folk bryter sig ut och bildar egna grejer och det blir feta rubriker i tidningarna. Alla håller hårt på sitt eget och folk sitter och trycker i varsitt hörn och nästan vägrar tala med varandra eller samarbeta. Det är konstigt då Guds ord, Bibeln, lär oss att vi ska vara ett, hålla sams och förlåta varandra.

"Se, hur de kristna älskar varandra!" är vad folk ska tänka om oss. Vi som kristna behöver lära oss att bete oss som den enade kropp vi är! För i Kristus ÄR vi ett, oavsett vad vi tycker om det, och vi SKA älska varandra, fast det kan vara svårt. Fast den ena accepterar barndop och den andra inte, vi måste ändå älska varandra. Fast den ena skriker i tungor och den andra sitter med slutna ögon och knäppta händer. Fast den ena håller på KSG och den andra håller på Ny Generation. Överlåt dömandet till Herren!

Det är få saker jag har brunnit så mycket för som ekumenik. Genom att jag vågade ta steget ut ur mitt eget, trygga sammanhang så växte jag och träffade nya, härliga människor, och min tro kompletterades på ett underbart sätt. Jag fick vidgade vyer och kunde se saker och ting ur flera perspektiv. Jag fick ny lust att berätta om min tro för andra, och jag fick framförallt ny lust och ork att engagera mig för min egen församling. Jag kände att jag fick en ny, viktig uppgift som brobryggare mellan två sammanhang. Folk kom och talade med mig, och ville veta vad som egentligen pågick hos "pingvinerna", och det var intressant och väldigt bra för mig att få berätta för dem om mina nya vänner.

Om det är något jag önskar, så är det att jag ska få bli till välsignelse för någon, och det skulle jag önska för dig också. Men om du har problem på det här området, så läs Bibeln, och ta reda på vad Gud säger om kristen enhet. Ta sen en titt på dig själv. När kristna från olika sammanhang vågar ta kontakt med varandra och utbyta erfarenheter och bolla tankar så kan det medföra så mycket härligt, för ingen församling är ju perfekt. Alla har sina fel och brister, och genom att vi håller kontakt med varandra, och ber för varandras bästa så kommer vi att komplettera varandra och vi får ett bredare perspektiv. Kom bara ihåg, att du behöver ett andligt hem, och att det inte är bra att flacka omkring utan någon egen församling, så se till att du vet var du hör hemma!

Pingstvänner, LivetsOrdare, baptister, lutheraner, SLEF, laestadianer, KU-are... vi är alla samma skrot och korn! Vi tror att Jesus dog och uppstod för våra synders skull och vi tror på Fadern, Sonen och den Helige Ande. Vi läser samma Bibel. Kanske vi skulle tycka om varandra mera då och se varandra som systrar och bröder ska se varandra. För det är ju det vi är. Den dagen du accepterade Jesus som din frälsare så fick du miljontals syskon runtom i världen. Vilken härlig tanke, eller hur?

Och vem vet, mitt i allt står mr/mrs Right där framför dig. Who knows? Så gick det för mig när jag vågade sticka nosen utanför dörren och hälsa på gänget i kojan bredvid.


Med hopp om en härlig, välsignad vår,


Oskar
18:53 17.3.2006


Enevald Flåten sa något om enhet som jag tycker träffar huvudet på spiken. Det finns tre sorters enhet:
1)Ekumenisk enhet
2)Organiserad enhet
3)Andens enhet

Den första är det som kännetecknar den flesta form av ekumenik i gemensamma möten etc. Man gör det som man har gemensamt, undviker det som skiljer. T.ex. ber pingstvännerna inte i tungor, baptisterna döper inte etc. Problemet med denna form av enhet är att de olika styrkorna inte kommer fram.

Den andra formen betyder att man ordnar happenings tillsammans. Då kanske inte de utelämnade styrkorna syns lika tydligt, men egentligen finns samma problem fortfarande.

Andens enhet betyder att man är ett på hjärtats nivå. Eftersom Gud fått tala till de inblandade så att det vill göra hans vilja, så märker de att de är eniga i motivationer och liknande i tankar, trots att kanske traditioner och uttryckssätt kan skiljas.

Jag tror att det är viktigt att söka den tredje formen av enhet. Vi måste minnas att det blev splittring där Jesus gick fram också. Splittring mellan dem som vill tro och dem som inte vill. Idag har vi en annan delning. I alla samfund finns både sådana som vill tro och sådana som inte vill. De som vill kan förenas i Andens enhet, men att organisera enhet tror jag inte fungerar. Det är som att säga att vi är ett i Kristus, men sedan ändå försöka ordna det själv.
Caco
09:18 17.3.2006


Min erfarenhet är att ekumenik känns väldigt naturligt och självklart för oss lite yngre, eftersom de flesta har träffat kristna från andra samfund under MVV, höstdagar och liknande. Vi har inte heller en aning om vad som låg bakom splittringarna som ledde till de olika samfunden någon gång då farmor och farfar var unga...Med ekumenik menar jag då inte att slå ihop församlingar eftersom de i varje fall i större städer kan vara helt bra med lite olika typers församlingar som t.ex. tilltalar människor med olika erfarenheter eller personligheter. Ekumenik för mig är i första hand att älska alla andra kristna och betrakta dem som lika nära syskon som dem i ens egen församling. (och inte som kusiner som jag en gång gång hörde någon klåpigt säga...) Sedan är det ju väldigt tragikomiskt att se t.ex på österbottniska landsbygden 10 personer samlas i fyra olika bönehus på söndagen kl 11 istället för att slå ihop påsarna...Samma sak predikas ändå i alla!
Andreas
22:30 16.3.2006


Jag tackar Jesus för Hans församling! Den må sen heta vad den vill!
Jenny Jaakkola
22:11 16.3.2006


Sku ännu bara kommentera angående Christas kommentar :) Jaa, för det första, härligt att du blivit frälst i en luthersk kyrka!!! :D Jag är otroligt lycklig trots allt att Gud ändå förde mig till Fila, för annars skulle jag ju inte kanske blivit frälst(? who knows) och annars skulle jag inte ha vetat vad det är att leva för Jesus och med Honom och allting jag fått! :D *so grateful!
Bless* Imorgon blir de HALLELUJA med Jesus Revolution!!
Totta
21:52 16.3.2006


Jag vill poängtera, (ifall det är oklart) att jag fortfarande älskar den lutherska kyrkan och betraktar det som mitt hem. Och precis som Christa så blev jag frälst inom den lutherska kyrkan, jag fick min första andliga föda där och jag har dem att tacka för så mycket. Mitt rippi var ett genombrott för mig. Så med min artikel vill jag på inget sätt försöka säga att man måste ut ur lutherska kyrkan för att hitta Gud. Ifall nån nu mot förmodan trodde det. :) Tack för all positiv feedback hörni. Det värmer.
Sami
21:31 16.3.2006


Jättebra text Totta! Hoppas alla kan ta till sig av innehållet. :) Rock on..
Carl erik
20:55 16.3.2006


jaa...det jag säger kanske int har egentligen så mycket med den här rubriken att göra,men tänk tex på livet sord uppsala. det är en helt fantastisk församling!!!man känner att man är välkommen när man kommer in genom dörrarna!!!jag tror att vi i Finland måst bygga en dynamisk,kraftig älskande omsorgsfull församling. det finns inget annat som håller i den här världen. jag besökte levande ord fö ca 3 veckor sen och när jag landade i bergen, så var det en helt annan atmosfär över stan. dels för att detligger en profetisk ande över staden, dels för att levande ord har påverkat norges regering,alltså politiska frågor,men mest är det ändå den kärlek som jesus har utvidgat från församlingen!!!enhet i en ekumenisk församling!!otroligt viktigt!!det står ju i bibeln att vi är syskon i herren!!vi är kanske olika individer och vi har olika tänkesätt,men vi måste stå som ett!!!detta är otroligt viktigt,kära vänner,om vi skall kunna vinna miljontals,miljardtals människor för den levande guden!!varför nämner du ut livetsord som en speciell grupp?det är ju ingen enskild grupp!!!det är en pingstförsamling som har systerförsamlingar ute i europa/asien som har samma namn!!!
Kajsa
20:31 16.3.2006


Vilken förskräckligt bra artikel! :D Jag brinner också för ekumeniken inom kristenheten. Det är verkligen nåt som vi måste arbeta mera för, för jag tror att ekumeniken och samarbetet mellan samfunden måste fungera innan vi får väckelse.
Suomi
19:43 16.3.2006


Guds frid!
Rubriken är "enhet i svenskfinland" men kom ihåg också att många av våra syskon pratar finska! (+andra språk förstås)
men våga gå över språkgränsen!
Jag har fått vara brobyggare, både bland mänskor från olika församlingar och bland finsk/svenskspråkiga. Och det trots att min finska är "begränsad". :P
Liknelse: varje gruppering,sammanhang,kyrka har en ingrediens till kakan. Det är först när vi bryr oss om de andra och kommer tillsammans som det blir till nåt. ele naa..
Nicolina
18:08 16.3.2006


Fint! Ruskigt lika de tankar jag haft på den senare tiden...Det här längtar jag väldigt mycket efter! Detta och mera mångfalld inom församlingarna...
Jag vill det här så mycket Vad skall jag (vi) göra? Hur kan man konkret sträva efter det vi drömmer efter?
Christa
17:48 16.3.2006


Härligt att du blev härligt frälst i en pingstkyrka Jenny. Men att säga att det inte skulle ha kunnat hända i en luthersk kyrka är ju att tala emot allt som denna artikel handlar om. Det finns stor variation i lutherska kyrkor. Min erfarenhet är att jag blivit härligt frälst i en sådan :)
Jenny Jaakkola
17:06 16.3.2006


JAA!!! :D Oj va bra skrivet Totta :) Alla är vi Herrens barn! Men sen ibland tycker man ändå o hoppas att så många kristna som int påriktit känner Jesus eller har en personlig relation till Honom sku verkligen få möta Honom! :D Jag blev HÄRLIGT frälst i en pingstkyrka. Det sku inte ha skett i en luthersk... Jag hittade tyvärr ingen tro där. Så det skulle vara så underbart att visa fö så många att "Hej, det kan vara annorlunda :D!" Och många blir redan intresserade när de hör att man går i en pingstförsamling. Jag skulle säga att de flesta av mina skolkompisar hör till den lutherska kyrkan(ca~90%) men har ingen tro eller någon relation till Herren. Med min lillan story ville jag inte skälla på någon eller något, jag ville bara berätta min aspekt och syn på saken. Jesus är Huvudsaken och församlingens huvud :) Välsignelse!
cessi
16:27 16.3.2006


väldigt bra artikel! :)
cessi
16:26 16.3.2006


thomas, har du nångång varit på livets ord? Livets Ord är absolut ingen sekt.
Magnus
13:41 16.3.2006


Wow! Det är det här som Gud länge har viskat i mitt öra! Det här är min dröm! Enhet!
Thomas
13:28 16.3.2006


Amen du har utan tvekan rätt! För en gångs skulle håller jag med!

PS. Livets Ord är en förvirrad sekt som tillber Ulf Ekman, Jehovas Vittnen är inte kristna (även om de själva påstår det); de får ingen kärlek, katolikerna tillber jungfru Maria; de får ingen kärlek, ortodoxa gör fula bilder av Jesus; de får ingen kärlek, Frikyrkliga i övrigt hjärntvättar sig själva; de får ingen kärlek.....blahblahblah....

Dröm om enhet i fåfänglighetens högborg. Ja, jag är pessimist.
kusin millo
12:40 16.3.2006


Härligt Totta, ja e så stolt över dej!
Jenny
11:27 16.3.2006


Amen!!! precis så är det! livet skulle på flera sätt bli lättare om vi tog enheten på allvar.
Sök

Skriv sökordet i rutan
Reklam
image

Annonsera här? Det passar bra! Kontakta oss!
musik >
10 senaste
>
You're forgiveness
Av Samuel Erik, Text och musik Samuel Erik, Producerad Samuel Erik och Manne Tiainen
Mick
Av Zealot Poets
Kärlekseld
Av Zealot Poets
Flumparanoia
Av Zealot Poets
The Day of Salvation
Av Pontus J Back
Without You
Av Pontus J Back
Thankful
Av Pontus J Back
Mighty God You Are (King of Kings)
Av Andreas Forsberg, producerad av Egon Veevo
Every Drop
Av Samuel Eklund, Producerad av Joakim Palmén