Två dagar innan avfärd parkerade vi bussen bakom Andreas Knips hembageri i Kvevlax. Garaget vi får använda ligger ett stenkast därifrån och det är en bra plats att starta från. Mitt ögonmått är inte av denna världen. Jag tänker nog ofta för positivt. Jag hade trott vi skulle ha fått rum med tre snöskotrar i bussens lastutrymme men det var mindre än jag hade trott. Sebastians Arctic Cat fick stanna hemma och vi fick montera skidorna av Winhan från 1974 som jag skall köra veterantävlingar med senare i vinter och på Maxi-Ski:n från 1984. Det var just och just att de rymdes.
Innan detta hade bussen också varit på service på märkesverkstad. Vi hade haft problem med växlarna. De hittade inget fel men vi bytte termostat och en torrpatron som håller luftsystemet torrt. Totalsumman blev inte speciellt liten men med hjälp från troende syskon och avyttring av onödig egendom klarades dilemmat upp.
Vi startade på torsdag morgon den 17 februari. Kändes som vanligt vemodigt att åka hemifrån men det släppte då vi kom oss iväg. I Kalajoki kom problemet med växlarna tillbaka och vi fick köra resten av resan upp till Pello med nödväxlarna 2, 4 och 5. Den gick att backa också vilket var viktigt då vi skulle backa in utanför Pingstförsamlingen i Pello där vi bodde i bussen under dagarna där uppe.
På fredagen åt vi lunch med prästen Katja och hennes arbetskompis. På kvällen var det konsert med vittnesbörd dit ortens konfirmander var tillkallade. En fin kväll på många sätt och vis och vi tillbringade en god stund med konfirmanderna efteråt med hot dogs och lemonad. Känns viktigt att få berätta för ungdomarna om de dåliga val jag gjorde i samma ålder och hur illa det kan gå. Det viktigaste i budskapet är Han, Jesus som kom och gjorde mirakler i mitt liv. Han är orsaken till att jag fortfarande lever.
På lördagen tog vi hand om lite praktiska saker i bussen och förberedde för söndagens gudstjänst i Pingstkyrkan i Pello. Det blev ett bra möte. Dock inte alls som jag hade planerat utan Herren lade något på mitt hjärta. Nämligen att vi bör tänka oss för vad vi sprider, vad vi talar och vad vi blandar oss i. Vi skall inte bli kända för att vara mot det ena eller det andra. Vi skall återspegla Jesu kärlek. Texten var från Matteus 25 och om Jesu återkomst då han skiljer fåren från getterna. "Vad ni har gjort mot en av dessa mina minsta har ni också gjort mot mig!” alltså gett mat åt hungriga, besökt fångar i fängelset, hälsat på sjuka, klätt de som inte har kläder osv… MEN det vi lämnar ogjort emot dessa människor som finns mitt framför näsan på oss och i stället ödslar tid på politiska debatter och konspirationsteorier gör att vi riskerar att bli getter som Jesus sänder iväg till helt fel destination. Som kristna får vi sluta upp med att vara för fina för att umgås och ta hand om dessa minsta som tyvärr ses som avskum i många kristnas ögon. Detta är en stor sorg jag personligen bär på att man som kristen skall vara präktig och ha rätt i allt. Det bär ingen bra frukt.
På måndag gjorde vi en snabbvisit till Rovaniemi för att handla lite reservdelar till bussen. Bland annat en batteriladdare. Tisdagen inleddes inne i pingstkyrkan där det var matutdelning till de som har det svårt. Vi fick möta människor, vittna, spela och sjunga för dem. De fick med sig en matkasse hem och kaffe med dopp medan de lyssnade. Resten av dagen var det -20 grader kallt och vi bestämde oss för att inte åka ut med snöskotrarna.
På onsdag åkte jag en sväng för att se hur vi hittar till skoterleden. Solen sken, det var kallt men vackert. Jag hittade hur vi skulle åka och körde tillbaka mot bussen då snöskotern stannade. Min reaktion representerade inte en sansad kristen men tack och lov fick min händige son Sebastian skotern därifrån. Vi valde att packa ihop och åka till Kemi.
Väl framme i Kemi parkerade vi på vår plats utanför pingstkyrkan och under torsdagen skötte jag lite bokföring och andra kontorssysslor. På fredagen spelade vi in fler små program och musik för församlingens kanal som ses via sociala medier i Lappland och på kvällen var det ungdomssamling. Sebastian var sängliggande denna dag i och med huvudvärk och ont i halsen. Efter mötet hade han varit till apoteket och köpt ett Covid test och det visade positivt. Vi valde att ställa in lördagskvällens samling i Haparanda för vi vill ju inte åka runt och smitta ner folk. Det finns ju faktiskt de som kan bli riktigt sjuka och till och med sådana som inte vaccinerat sig. Själv hade jag mycket milda symptom, precis som THL beskriver i hela vaccinationsfrågan. Sebastian är också mycket bättre och blev inte så sjuk som han kunde ha blivit utan vaccin.
Under lördagen körde vi hem och Sebastian hade sprutat CRC kring axlarna som för växlarna i olika lägen på växellådan i bussen och växlarna fungerade hela vägen hem. Sebastian skötte detta bättre än märkesverkstaden. Nu planerar vi inför nästa resa i slutet av denna månad. Vi inleder i Kuusamo den 23.3 och fortsätter därifrån till Kemijärvi, Salla och Rovaniemi. Vi kommer hem igen i början på april. Sista resan norrut denna vårvinter blir runt valborg då vi skall på en skotertävling i Levi den 30.4 och veckan därpå kommer vi att evangelisera på en stor pilktävling i Kilpisjärvi.
Tack alla som stött oss och som står med i bön! Detta är något vi gör tillsammans och vi har sett hur Jesus förvandlar människors mörker till ett nytt liv i ljuset. Det är det som är vad allt detta handlar om. Att nå människor med budskapet om Jesus!
