Talare: Sungun Young Datum: 2004-06-16
Titel: ROMARBREVET 15-16 "Praktiskt församlingsliv - att bry sig om andra" (sammandrag av talat budskap) Bibelverser: Rom. kap: 15 &16
Vi vet inte hur fruktansvärda synden och döden är. Synden och döden är två stora bojor som slavar mänskligheten. Vi borde inte ta dessa som teologiska termer. Herren har återlöst oss och betalat priset med sitt eget blod. Efter återlösningen börjar den organiska frälsningen. Herren börjar frälsa oss rent praktiskt i vårt vardagsliv. Vi har livets Andes lag i vår ande som har kapacitet att övervinna synden och döden.
Det sätt vi tänker påverkar hur vi mår. Men Anden vill förnya vårt sätt att tänka, så att vårt sinne blir förnyat efter Guds sinne. Vad vi än gör i vårt vardagsliv så bör vi lära oss att se som Guds ser på saker och ting (t.ex. i vårt jobb, familjeliv, hobby). Förnyelseprocessen tillhör den organiska frälsningen. Så småningom kommer vi också att bli förhärligade i vår kropp. I kapitel 12 ser vi målet med vår frälsning, det är att vi ska tillhöra Kristi Kropp. Tänk att vi pånyttfödda kristna är Kristi Kropp! För att förstå detta krävs verkligen uppenbarelse i sinnet och anden.
Gud längtar efter att få uttrycka denna Kropp både i denna tidsålder och i nästa. I den här tiden kan vi ibland tappa siktet på målet för vår kallelse. Guds önskan är att han vill uttrycka sin Kropp genom den lokala församlingen. Hur ska vi kunna göra detta på ett praktiskt sätt? Det jag skulle vilja ta upp handlar om det korporativa kristna livet. Alla kristna vet innerst inne att vi borde vara ett. Men för att kunna komma till den enheten så krävs en förändring. Vi är ofta alldeles för självupptagna och tänker på vårt eget bästa i första hand. Ju mer Kristus ersätter vårt liv desto mer kommer han att vilja leva ut sitt liv. Ja, han är mycket mån om att leva ut och manifestera sitt liv. Vilken åsikt vi än har och vilken levnad vi än har, så borde vi alltid ta hänsyn till Kristi Kropp när vi vill göra någonting.
Ju mer vi upplever Herrens frälsande liv, desto mer kan vi bära varandras bördor (Gal. 6:2). Alla människor har svagheter, som t.ex. fysisk svaghet eller psykisk svaghet. Paulus menar att vi borde bära varandras svagheter. Att bära andras svagheter är näst intill omöjligt i oss själva. Och vi är så upptagna med vårt eget liv att vi har knappt tid att bry oss om andra. Vi borde alla be till Herren att han hjälper oss att bära de som är svaga. Och alla är svaga på något sätt. Och alla uppskattar människor som bryr sig om de svaga. Om ni vill få mindre problem, så borde ni bry er om någon eller några i Församlingen. Fåren behöver matas och vallas. Utan en herdes hjärta kan vi inte valla någon. En herdes hjärta är en förälders hjärta. Ingen undervisning kan ge oss detta. Och en herdes hjärta bryr sig om andra.
Första Timoteusbrevet skrevs när Paulus hade verkat i ungefär 30 år. Han berättar i brevet om avfall till judendom och gnosticism. Han talar också om hur män och kvinnor ska leva. Varför tar han upp just det? Jo, för att församlingen består av människor.
Äldstebrödernas funktion är att se över Församlingen. Om någon vill bli äldste så måste han ha ett föräldrahjärta. En sådan person är en som hoppar av båten sist och inte först! Det betyder att den personen måste vara villig att offra sig för andra. Det sista ordet som broder Witness Lee sa innan han gick bort till Herren var "uppoffra".
Nästa ord som Paulus tar upp är "behaga". Om vår inställning är att vi ska behaga andra så kommer det att kunna bygga upp Kristi Kropp. Ett annat ord han använder är "byggnad". Om vi bär och behagar varandra kan vi bli byggda med varandra. Ytterligare ett uttryck han använder är "ta emot varandra". Om vi har litet hjärta har vi svårt att acceptera andra. Men ett stort hjärta tar emot alla. De här sakerna gör att vi praktiskt kan bli ett. Endräktigheten kommer härifrån. Vem skulle inte vara ett med en person som bär andras svagheter, som behagar andra och som kan byggas upp med andra. Splittring betyder att man saknar endräktighet. I vårt sinne kan vi inte vara ett med varandra, för alla har olika åsikter. Att praktisera och uttrycka Kristi Kropp har inte att göra med rätt eller fel. I det naturligt mänskliga livet är det annorlunda; om vi gör någonting fel så kommer det inte fungera. Men i Guds matematik så är det annorlunda. De som ger kommer att få igen.
Det står vidare att hoppets Gud kommer att ge oss glädje och frid, när vi bär, behagar och bygger. När vi upplever detta kan vi också förmana varandra. Vi kan inte förmana om vi inte har en herdes hjärta. Hur växer Kroppen? Det sker genom att vi förkunnar evangelium till de otroende. Herren behöver många människor som kan uttrycka Kristus. Undervisning sker inte i första hand offentligt, utan det sker från hem till hem. Ofta uppenbaras sanningar till oss när vi sitter och har gemenskap hemma.
När Paulus sa till Timoteus att han skulle se till att behålla ordningen i församlingen, så sa han att han skulle hålla sig till den sunda läran. Läran är mycket avgörande. Men för att bygga upp församlingen rent praktiskt så behöver vi alla de saker vi har nämnt ovan.
Paulus säger i Första Timoteusbrevet 2:8-9 att männen ska be och lyfta upp heliga händer. Det betyder att istället för diskussion och resonemang borde vi i första hand be. Vårt sätt att lösa problem borde vara att be. Församlingens väg är bön, Ande och liv. Amen.
