I Mejlans spanades denna sköna Audi 80:a in. Baktill fanns en gasgenerator där veden förgasas i hög temperatur och längs taket syns ett rör som leder gaserna till fören var de troligen kyls ner och sedan vidare via filter och grejer till förgasaren och sedan in i cylindern.
Bränslet är helt ekologiskt och förnyelsebart. Att låta veden trilla och förbrännas av bakterier i skogen torde generera motsvarande mängd koldioxid som vid annan förbränning .
Nackdelarna är att tekniken är väldigt outvecklad och därför behövs mycket manuellt underhåll. Filter skall bytas och gasblandningen skall kontrolleras. Dessutom behövs en hel del ved. Veden är vanligtvis i flis och åtgången är omkring 150-200 liter per hundra kilometer.
Den här Audins ägare hade exempelvis baksätet fullt med reservbränsle.
Under kriget på 1940-talet hade 40 000 gasgeneratorer tillverkats, en för varje bil i Finland. Alla installerades inte, men uppfinningen var av kritisk för att möta oljebristen. Några år efter krigsslutet avvecklades tekniken när bensinpriset sjönk och regleringen slopades.
- Träbränsle är the second best efter muskelkraft, menade cyklisten på gatan.
Läs mer om gengasbilar på: http://www.gengas.nu
